Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Inte första gången Bastion Rosen i Lovisa råkar ut för ofog: "Vi har sett spår av brasor tidigare"

Ulrika Rosendahl står vid en bastion där det har brunnit.
Bildtext Ulrika Rosendahl varnar för att risken för ras i valven är stor efter nattens brand. Bakom henne syns det valv som skadades mest i branden.
Bild: Malin Valtonen / Yle

Det var skyddskonstruktioner från slutet av 70-talet som brann under nattens eldsvåda i Bastion Rosen i Lovisa. Men det finns alltid en risk med bränder i stenkonstruktioner, konstaterar Lovisas museiintendent.

När Ulrika Rosendahl kom till jobbet på onsdagen (25.5) var det tredje gången under hennes knappt fem år som museiintendent i Lovisa som arbetsdagen börjar med nyheter om en eldsvåda på en historisk plats.

Första gången förstördes Tenngjutarens hus från 1753, sedan brann det i Café Saltbodan och nu var det Bastion Rosens tur att råka ut för en eldsvåda.

Bastionen är en fornlämning från 1700-talet som Rosendahl skulle önska att alla Lovisabor skulle värna om.

Det här är Bastion Rosen

Det är frågan om en försvarsanläggning som byggdes på andra halvan av 1700-talet för att skydda Sverige, dit Finland då hörde, mot Ryssland.

Den dåvarande landsvägen, i dag Östra Tullgatan, var den stora vägen till Ryssland.

För att stoppa ryska anfall uppfördes två bastioner på varsin sida av vägen, Bastion Rosen och den mera kända Bastion Ungern.

I valven, som kallas kasematter, förvarades artilleri.

En brandman spärrar av ett område vid en bastion där det har brunnit.
Bild: Malin Valtonen / Yle

– När man får höra att den börjat brinna till följd av ofog så blir man såklart ledsen, säger hon.

Polisen utreder orsaken till branden. Räddningsverket uppgav på onsdagsmorgonen att det inte finns någon naturlig orsak till varför bastionen kunde börja brinna.

Museiintendent: Bastion Rosens stenkonstuktion torde ha klarat branden relativt bra - Spela upp på Arenan

Främst ekonomisk skada

Själva bastionen är byggd för att klara krig, brand och bomber. Så Rosendahl tror att branden orsakat främst ekonomisk skada.

Det var skyddskonstruktioner från 1979 som brann. Stenkonstruktionerna har klarat branden rätt bra, tror Rosendahl. Skiktet från 1700-talet ser ut att vara intakt, men helt säker kan man inte vara, poängterar hon.

– Det är alltid en risk med en brand i en stenkonstruktion. Värmeförändringarna kan påverka de redan ganska känsliga murverken. Risken för ras är väldigt stor så det är viktigt att ingen går in i de här valven nu.

En bastion är avspärrad med band. I ett plank finns ett utsågat hål och taket är svart efter en brand.
Bildtext På grund av rasrisken har det inte varit möjligt att ta sig in i valven, som kallas kasematter. I det här valvet har räddningsverket sågat ett hål i planket för att kunna släcka branden.
Bild: Malin Valtonen / Yle

Det är inte första gången Bastion Rosen råkar ut för ofog. Under coronaåren har staden flera gånger fått uppgifter om att det rört sig gäng i området.

– Vi har sett spår av brasor också tidigare. Och klotter, berättar hon.

– Vi var tvungna att stänga en av kasematterna som man tidigare kunde gå in i. På det sättet var branden inte helt oväntad, tillägger hon.

En brandman står vid en brandbil som står parkerad vid en skogsdunge.
Bildtext Bastion Rosen är svårtillgänglig för tunga fordon. Därför måste vattenslangarna dras från Kuhlefeltsgatan upp till ruinerna.
Bild: Malin Valtonen / Yle

För att minimera risken för att något liknande ska hända igen så kan det vara en idé att inte förvara material som är brandfarligt på platsen, säger Ulrika Rosendahl. När konstruktionerna byggs upp igen kunde man kanske använda byggnadsmaterial som inte brinner, föreslår hon.

Hon skulle framför allt vilja se att Lovisaborna skulle röra sig så mycket som möjligt i området. Det skulle minska på ofoget, tror hon.

Brand i Bastion Rosen i Lovisa 25.5.2022 - Spela upp på Arenan

Diskussion om artikeln