Fastighetsskatten kan stiga med hundratals euro, men oklart för vem – vi listar problemen med den planerade reformen

Regeringen vill göra fastighetsskatten mer rättvis. Men Finansministeriets reformförslag får allvarlig kritik eftersom följderna för hushåll, husbolag och företag är omöjliga att förutspå.

Regeringen vill göra fastighetsskatten mer rättvis. Målet är att fastigheternas skattevärde i högre grad ska motsvara byggnadernas och markens gängse värde.

Finansministeriets reformförslag stöter ändå på allvarlig kritik. I skärgården talar man om konfiskation.

Svenska Yle har gått igenom utlåtandena från Finansministeriets remissrunda och sammanfattar kritiken i fem punkter.

1. I princip är förslaget bra, men …

En allmän bedömning är att fastighetsskatten utgör en viktig inkomstkälla för kommunerna samtidigt som den är nationalekonomiskt vettig.

Enligt Kommunförbundet drar kommunerna årligen in två miljarder euro i fastighetsskatt. Skatten är förutsägbar och minskar trycket på att höja kommunalskatten, som har en mer negativ inverkan på sysselsättning och ekonomi.

Reformen har inte som mål att öka de totala skatteintäkterna, men att driva in skatterna mer rättvist. Så gott som alla remissvar ställer sig bakom den målsättningen.

Problemet är att de flesta remissinstanser anser att konsekvenserna är dåligt bedömda och att det saknas beräkningar över hur skattebetalarna påverkas i olika kommuner.

När markområdenas skattevärde ska grunda sig på närliggande fastigheters försäljningsvärde kan det uppstå märkliga skevheter.

2. Reformen kan slå hårt och orättvist

Enligt regeringsprogrammet får reformen inte leda till oskäliga ändringar i någons fastighetsskatt. Bland annat Skattebetalarnas centralförbund anser ändå att förslaget strider mot regeringens egna mål.

I sitt utlåtande säger förbundet at hundratusentals medborgare kan drabbas av skattehöjningar på hundratals euro per år.

Mest kritik får förslaget ändå för att konsekvensbedömningen haltar. Enligt till exempel Finlands fastighetsförbund och EK bör reformen läggas på is tills ministeriet kan publicera genomskinliga beräkningar över vem som drabbas av skattehöjningar.

EK konstaterar att skattevärdet kan öka 22-faldigt på ett enskilt postnummer i Seinäjoki, samtidigt som det minskar till en tredjedel på ett postnummer i Kurikka.

Korsholms kommun räknar med att beskattningsvärdet för stadigvarande bostäder kan stiga med 200 procent. Orsaken är att många under senare år har flyttat till kommunen och byggt hus.

I slutändan är det ändå omöjligt att fastslå hur stora skattehöjningar hushåll och företag får eftersom kommunerna fattar beslut om skatten inom lagens ramar. Regeringens mål är att inte höja skatterna, men enligt till exempel Skattebetalarnas centralförbund finns det inget som talar för att kommunerna skulle hålla sig till de lägsta möjliga skatterna.

3. Skärgården drabbas hårt

Svenska Yle har tidigare rapporterat om missnöje med reformen i Åbolands skärgård.

Enligt flera kommuner och organisationer riskerar klippor och stenhällar bli en ekonomisk belastning för markägarna eftersom deras skattevärde trissas upp trots att de saknar ekonomisk nytta. Enligt förslaget ska deras beskattningsvärde vara 20 procent av det fastställda värdet för mark i området.

Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund påpekar att öar där det inte växer skog och det inte går att få bygglov borde befrias helt från skatt. Motiveringen är att de inte ger ägaren större nytta än den man kan få genom allemansrätten.

Enligt Pargas stad tar förslaget inte fastighetsägarnas ekonomiska situation i beaktande.

Skärgårdsstiftelsen kallar förslaget för konfiskation.

– Det är minst sagt rimligt att kräva att fastighetsbeskattningen inte har en sådan form att den driver skärgårdsbor att sälja sin mark eller att flytta från skärgården, skriver stiftelsen i sitt utlåtande.

4. Företagen, handeln och elproduktionen lider

Enligt EK står det klart att hyrorna för affärslokaler skulle stiga, även om det inte framgår i reformförslaget. Hyresavtalen är oftast upprättade så att skatter och andra faktiska kostnader läggs till hyran.

Beskattningsvärdet för affärslokaler väntas i medeltal stiga med 57 procent och för industrifastigheter med 44 procent.

EK befarar att hyreshöjningarna skulle vara större utanför tätorter där lönsamheten dessutom är sämre. I slutändan kunde det leda till sämre tillgång på service i glesbygden.

Reformförslaget får också kritik för att det inte beaktar det växande behovet av klimatsmart el.

Industrins kraft och energiindustrins intresseorganisation ET anser att den högre energiklassen för kraftverk står i strid med regeringens strävanden i energi- och klimatpolitiken.

För kraftverkens del står vatten-, vind- och kärnkraftverken för en stor del av fastighetsskatten.

5. Ingen broms för chockhöjningar

Regeringsprogrammet slår också fast att reformen ska beakta dem som har svårt att betala en stor fastighetsskatt.

Flera instanser påtalar ändå att det saknas mekanismer för att skydda mot chockhöjningar. Enligt Finansministeriets förslag skulle skatten inte kunna höjas med mer än 30 procent de första tre åren, men därefter skulle det inte finnas någon spärr.

Skattebetalarnas centralförbund skriver att det kan leda till att skatten mångdubblas på några år.

Malax kommun uppmanar regeringen att beakta fastighetsägarens ekonomiska situation efter att bromsregeln upphört. Pargas stad efterlyser en mekanism som förhindrar oskäliga skatter.

Fastighetsförbundet påminner om att husbolagens och fastighetsägarnas kostnader också i övrigt har stigit de senaste åren. I till exempel Helsingfors har kostnaderna för el och fjärrvärme stigit med mellan 30 och 40 procent på ett par år. Dessutom trissar efterfrågan upp priset på andra underhålls- och driftskostnader.

Hushållens inkomster ökar inte i samma takt, konstaterar förbundet.