Vapenvåldet i USA ett växande problem och förövarna har blivit yngre: "Vi har 13- och 14-åringar som åker moped och avfyrar skott"

Debatten om vapenvåldet har återigen exploderat i USA efter skolskjutningen i Texas där en 18-årig gärningsman dödade 19 barn och två vuxna. I storstaden New York har våldet skapat rubriker redan länge.

År 2020 ökade antalet vapenrelaterade mord i hela USA med 35 procent jämför med året innan.

I New York är situationen så allvarlig att den nya borgmästaren Eric Adams gjort kampen mot vapenvåldet till en central del av sin agenda.

New York har bland de strängaste vapenlagarna i hela landet, men för den som behöver ett vapen utgör de sällan ett hinder, säger James Brodick.

– De unga vi jobbar med skulle troligen säga att det är lättare att få ett vapen än en öl.

Brodick leder organisationen Center for Court Innovation i Brooklyn som arbetar med brottsförebyggande verksamhet. Han har följt med våldsutvecklingen i New York i över tre decennier.

Mycket av arbetet handlar om att hjälpa unga – oftast män – som löper risk för att hamna i problem.

Ett av problemen är att det redan i dag finns så många olagliga vapen i omlopp.

– Vapnen har levererats hit till New York i åratal, från sydliga delstater och andra ställen. Det handlar om en lukrativ handel i sig. När vapnen väl finns här hittar unga sätt att få tag på dem.

Expert: "Det finns dispyter som pågått i åratal"

Brodick som bott i New York hela sitt liv berättar att vapnen blivit ett sätt att lösa problem mellan olika grupperingar. Ofta är uppgörelserna av territoriell karaktär.

– Vi brukar inte tala om gäng, utan om sekter eller mindre grupper. Ibland samlar en grupp gemensamt ihop pengar för att skaffa sig vapen som de turas om att använda.

– Det finns också dispyter mellan grupper som pågått i decennier. Ibland minns inte medlemmarna själva längre hur det började.

Att skaffa sig ett vapen utan ett tillstånd är ett brott i New York. Ändå väljer vissa unga män i riskzonen att göra det.

Enligt Brodick ser unga det ofta som ett sätt att framhäva sig själva i ett samhälle som i deras uppfattning vänt dem ryggen.

– När du inte har något annat så klamrar du dig fast vid sådant som ger dig en känsla av gemenskap och makt. Ett vapen kan göra det.

– Vårt jobb är att visa att det finns andra möjligheter och att de unga kan vara så mycket mer i framtiden än vad de känner att de är just nu.

Vapenvåldet kan inte minskas med en eller två patentlösningar

Det verkliga problemet till vapenvåldet ligger ändå på ett djupare plan, påpekar Brodick.

– Det handlar om samhällen som länge brottats med trauman, som fattigdom och marginalisering. Vi brukar säga att skadade människor skadar andra människor. De som tagit skada en gång i tiden och får händerna på ett vapen har möjlighet att ge tillbaka och skada andra.

När man följer med den offentliga debatten och vapenvåldet i USA kan man lätt få intrycket att problemet med vapenvåld kan lösas med en eller två patentlösningar, till exempel genom att öka antalet patrullerande poliser eller skärpa vapenlagarna.

Men det är långt mer komplicerat än så, menar Brodick.

– Det finns belägg för att fler poliser leder till en minskning av brott. Men det har också haft sitt pris, då många förlorat förtroendet för polisverksamheten och rättssystemet.

– Det är mycket som sker i en ung människas liv innan personen väljer att ta till ett vapen, säger Brodick och nämner vikten av att investera i skolor och familjer.

– Vi vet att unga som halkar efter i undervisningen tidigt oftare får problem senare i livet.

Därtill bör man göra mer för att ingripa i handeln med olagliga vapen, fortsätter Brodick.

– Vi måste förstå hur vapnena landar här och ringa in de unga som löper största risken för att köpa dem. Vad kan vi göra för att erbjuda dem något bättre? Hur kan vi få dem att förstå att när de väljer att ta till vapen så riskerar de att förlora så mycket annat i livet?

– Vi måste sluta tro på enkla lösningar på komplicerade problem.

Våldet har ökat – men det var inte bättre förr

Men våldet i New York har också ändrat karaktär. Statistiken visar att förövarna blivit allt yngre och våldet mindre förutsägbart.

– Den största skillnaden är slumpmässigheten och vårdslösheten i användning av vapnen. Vi har 13- och 14-åringar som får tag på vapen, åker moped och avfyrar skott. Ofta är de dåliga på att skjuta och missar sitt mål och träffar någon oskyldig person.

Trots att våldet ökat i New York de senaste åren, vill Brodick varna för att tro att allt var bättre förr. Han påpekar att våldsstatistiken under åren 2018 och 2019, innan pandemin, låg på en historiskt låg nivå i New York.

Trots de senaste årens upptrappning var situationen dystrare några årtionden tillbaka.

– I början av 1990-talet mördades över 2 000 personer i staden New York. Men under många av de senaste åren har vi legat under 400. Det är inte bra men det innebär att mycket blivit bättre.