Den naturliga mångfalden i Sibbo å granskas och förbättras – markägarna kontaktas när inventeringen är klar

Föreningen för vatten- och luftvård undersöker Sibbo å för att bedöma vattendragens grad av naturtillstånd och behovet av restaurering. Projektet är en del av det nationella livsmiljöprogrammet Helmi.

Projektets syfte är att gå genom bäckar och den största delen av ån ovanför Nickby för att bedöma vattendragens grad av naturtillstånd och behov av restaurering.

– Vi kollar till exempel hur vattnet rinner. Vi vill se om det rinner lugnt, om det forsar, eller någonting mitt emellan. Vi kollar också vilken slags vattenväxter det finns i ån, säger Sampo Vainio.

Sampo Vainio är fiskplanerare och iktyonom i Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å. Föreningen gör inventeringar i Sibbo å under sommaren och hösten.

Sibbo å har inkluderats i det nationella livsmiljöprogrammet Helmi som finansieras av Miljöministeriet.

Det är NTM-centralen i Nyland som koordinerar finansieringen och riktar den till åtgärder för att förbättra den naturliga mångfalden i vattenområdet. Projektet leds sedan av en expertgrupp.

Inventeringarna har redan börjat men det finns ännu mycket arbete kvar, berättar Vainio som huvudsakligen själv ansvarar för inventeringarna.

Vainio strävar efter att få en del inventeringar klara före midsommaren, men han fortsätter mitt i sommaren när det är så lite vatten som möjligt i ån. Merparten görs först på hösten.

När inventeringarna är färdiga kontaktar föreningen markägarna i fråga om potentiella restaureringar. Alla tänkbara åtgärder ska genomföras med markägarnas samtycke.

Utdikning och markanvändning försämrar vattenkvaliteten i Sibbo å

Enligt Vainio är Sibbo å speciell i jämförelse med andra närliggande åar. Ån rinner genom djupa dalar och har bäckar i lermarker. Själva ån rinner i bottnen av dalen och är odikad.

Högre upp finns det trots allt diken. Det rinner lera och olika näringsämnen från dikena ner i ån. Det är dåligt för vattenkvaliteten.

– Själva bäckarna är i alla fall i naturtillstånd. Det är speciellt att det finns så här långa bitar som man inte har dikat, säger Vainio.

Människans påverkan och dräneringen är de största faktorerna som hotar den naturliga mångfalden i Sibbo å. Vainio berättar att vatten har börjat rinna ut längs nya lopp till havet från Sibbo å och andra åar för att man har dikat ut marken.

När det är översvämningsperiod rinner massor av vatten med mycket lera och näringsämnen till ån och havet. Den torra perioden är idag längre än tidigare och i bäckarna finns det mindre mängder vatten än förut.

– Man borde spara vatten i områden som tar emot det snabbt. Det skulle minska flödena, men områdena skulle också torka upp långsammare så att vattnet i bäckarna skulle räcka en längre tid, säger Vainio.

Arbetet med det ursprungliga beståndet av öring fortsätter

Sampo Vainio och de andra i föreningen har tidigare jobbat med att förbättra tillståndet för fiskarna, speciellt för det ursprungliga beståndet av öring som bevarats i Sibbo å. De har bland annat gjort grusbäddar där öringen kan leka.

Vainio berättar att arbete fortsätter inom programmet Helmi, och strävan är att försöka få den naturliga öringen att sprida sig till hela vattendragen. Numera finns öringen bara i en liten del av Sibbo å.