Jordbrukarna dukar under för kostnadsökningen: "Marknaden ska stå för lönsamheten"
De kraftiga kostnadsökningarna för livsmedelsproduktionen håller på att dra mattan undan lantbruket. Prisstegringarna syns inte i det som bönderna får betalt. Nu står hoppet till att handeln ska inse sitt ansvar och höja ersättningarna till producenterna.
Vårvädret har varit optimalt för jordbruket i Österbotten – men ser man på det allmänna läget inom lantbrukssektorn är läget allt annat än muntert.
Att priset på bränsle stigit med hälften på ett år, samtidigt som priset på gödning tredubblats har gett en kostnadsökning för foder som tagit död på lönsamheten i djurhållningen och framför allt grisuppfödningen.
Att stöden i regeringens självförsörjningspaket endast täcker hälften av produktionen för enmagade djur, har ytterligare minskat på intresset för exempelvis grishållning.
– Pengarna är slut och det går inte att hålla på med produktionen i samma skala om det saknas lönsamhet, säger Henrik Holm, som är både spannmålsodlare i Nykarleby och delägare i en grisfarm i Malax.
Att spannmålspriserna nu är höga uppskattas av de som sitter på gamla lager. Men de som tvingas köpa in dyrt foder till djuren går back med verksamheten.
– Bönderna är sega, kanske allt för sega. Men om det går back och lantbrukaren inte själv inser att sluta, kan banken eller någon annan finansiär säga att “nu är det slut”, säger Fredrik Grannas från Österbottens svenska producentförbund r.f. (ÖSP).
Regeringens stödpaket på 300 miljoner euro för att avhjälpa den akuta krisen inom primärproduktionen var efterlängtat. Ändå riktas det till stor del till verksamhet som inte direkt stöder livsmedelsproduktionen.
Stora summor – men sen betalning
En del av potten var öronmärkt för skyddande av markområden eller produktion av bioenergi. Däremot får lantbrukarna också en viss skattelättnad för att kompensera de höga bränslepriserna.
– Men pengarna kommer etappvis, även om pengarna skulle behövas genast. Det är mycket pengar och vi är glada för dem, men det är från marknaden vi behöver få ut pengar, inte i form av stöd, säger Fredrik Grannas.
Henrik Holm är inne på samma linje. Stöden behövs för att trygga en viss basproduktion och ge en mer jämställd situation för EU-länderna. Men enligt jordbrukarna ska ändå inte stöden utgöra stommen i verksamheten, utan lönsamheten för verksamheten måste vara marknadsdriven.
Alla näringsgrenarna hänger ihop och är beroende av varandra
Fredrik Grannas, Österbottens svenska producentförbund
– Det är oroligt och man vet inte vart vi är på väg och hur vi ska få lönsamhet i jordbruket. Då tänker jag främst på husdjursproduktionen, och kanske speciellt svin och andra enmagade djur, säger Fredrik Grannas.
Han understryker ändå att lantbruket hänger samman, genom att djurhållningen köper upp foder från spannmålssektorn. Höga spannmålspriser förbättrar läget för odlarna, medan djursektorn då lider av höga foderpriser.
– Och hur ser det ut nästa år? Ingen vet, då läget är så osäkert med bland annat energipriserna som påverkar hela näringen, säger Grannas.
Fredrik Grannas hör många bekymrade röster från fältet. Och läget börjar bli krisartat. Det handlar om månader innan det måste ges klara besked om hur lönsamheten ska tryggas.
– För när lampan släcks på en gård så tänds den inte igen, säger Grannas.
Ohållbara köttpriser i butikerna
Henrik Holm ser bägge sidor av myntet. Som spannmålsodlare får han ett bra pris för sin skörd, men grisfarmen han är delägare i köper foder för höga priser. Hans överslagsräkning visar på kostnadsökningar på 170-180 procent för djurhållningen.
– Vi har redan diskuterat att om läget inte förändrats till hösten så måste vi ta radikala beslut, säger Holm.
Jag tror inte konsumenterna reagerar på en 80 cents prishöjning på griskött
Henrik Holm, grisuppfödare
Han har också talat med andra grisuppfödare i trakten som bestämt sig för att minska uppfödningen. Som läget är i dag går uppfödningen back och han beklagar den låga prissättningen i butikshyllorna.
– Man ser butikspriser på 5,99 för ett kilo griskött och det räcker inte till kostnaden för uppfödning. En höjning för producenterna på 80 cent per kilo skulle i alla fall ge oss ett plus-minus-noll resultat, säger Holm.
Grannas håller med. De två stora butikskedjorna verkar inte förstå värdet i en hållbar inhemsk produktion, anser han. De har stor makt och sätter tillsammans med slakterierna en prisnivå som är ekonomiskt ohållbar för primärproducenterna.
– Jag hoppas att alla ska inse allvaret och ta sitt ansvar, för att trygga att vi också i fortsättningen kan producera världens renaste mat i Finland, säger Grannas.
Henrik Holm hoppas nu både på att stödsystemet ska bli mera ändamålsenligt för jordbruket, så att djurhållningen, speciellt för de enmagade djuren ska tryggas. Men sen riktas också blickarna mot politikernas möjligheter att idka påtryckningar mot detaljhandeln.
"Självförsörjningen måste tryggas"
Även om det oroliga världsläget kommer att rubba tillgången på livsmedel globalt, tror Henrik Holm inte att vår mattillgång är akut hotad.
Men för att det inte ska bli en mera omfattande nedskärning inom livsmedelsproduktionen krävs ändå handlingskraft från både politiskt och näringslivets håll.
– När stöden planerades stod miljöfrågor i fokus, med en avsikt att närmast minska matproduktionen. Men som världsläget i dag ser ut, anser jag att målsättnigen att trygga matproduktionen och lönsamheten måste vara ledstjärnan i hela stödsystemet, säger Henrik Holm.
Han anser att riktlinjerna som finns i dag inte kommer att fungera i längden.
– Vi kommer att få en matbrist i världen, och den kommer ganska snabbt. Och vi kommer att tappa produktion också i Finland, så att självförsörjningsgraden i Finland ganska raskt kommer att gå ner, säger Holm.