Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Jaakko Iloniemi: Nato är mer än en militärallians

Uppdaterad 29.05.2022 18:10.
Jaakko Iloniemi
Bildtext Jaakko Iloniemi anser att Finlands Natomedlemskap är en självklarhet.
Bild: Lehtikuva

Veterandiplomaten Jaakko Iloniemi säger att Turkiets motstånd mot Finlands Natoansökan kom som en överraskning.

Enligt Jaakko Iloniemi har relationerna mellan Finland och Turkiet länge varit problemfria, och därför kunde man inte förutse ändringen i Turkiets beteende visavi Finlands och Sveriges Natoansökan.

– Vi hade nyligen kontakt på hög nivå. Vi väntade oss inga problem så Turkiets reaktion kom nog som en blixt från en klar himmel.

Minister Iloniemi intervjuades på lördagen av Yle i Ykkösaamu i TV1 och Radio 1.

Långt samarbete med både Turkiet och Nato

Iloniemi konstaterade att Finland redan länge har bedrivit samarbete med Nato och att man inte där heller sett tecken på att Turkiet skulle vålla problem.

Enligt Jaakko Iloniemi är Finlands Natomedlemskap en självklarhet. Finland och Sverige har nu bara hamnat i kläm och utgör ett redskap som Turkiet kan använda för att utöva påtryckning.

Han säger att det vore "överraskningarnas överraskning" om någon skulle blockera Finlands Natomedlemskap.

- Vi ska bara ta det lugnt. Turkiet har inte ansett att det finns något hinder för vårt medlemskap. Med 99,99 procents sannolikhet blir Finland Natomedlem.

Det enda negativa är enligt Iloniemi att processen kan bli utdragen. Han bedömer att medlemskapet blir klart inom det här året - kanske till och med ganska snabbt.

På frågan hur problemet med Turkiet skulle kunna lösas kan Iloniemi inte direkt svara.

För honom är det ändå klart att det absolut inte kan bli aktuellt med utlämnande av människor.

– Här ger vi inte vika.

Han bedömer att Finland i fråga om vapenembargo eventuellt kan vara mer flexibelt.

"Turkiet spelar vid två bord"

Jaakko Iloniemi säger att Turkiets roll är stor. Landet är viktigt för hela Medelhavsregionen och för freden i Mellanöstern – och viktigt också för USA.

En viss försiktighet kan behövas vid de fortsatta samtalen kring Natomedlemskap.

Åtminstone symboliskt måste Turkiet få något.

– Det finns mycket drama i internationell politik. För Turkiet är inrikespolitiken nu viktig. Landets ekonomi är körd i botten och snart hålls det val. Då söker man fiender utomlands så att de inrikespolitiska problemen ser små ut.

Iloniemi konstaterar att Turkiet spelar vid två olika spelbord.

– Turkiet försöker upprätthålla förbindelserna både västerut och österut.

"En unik chans mitt i kaoset"

Enligt Iloniemi har det här katastrofala läget i Europa påverkat den allmänna opinionen på ett helt nytt sätt. Det uppstod en möjlighet att tänka om på allvar.

– Nu uppstod det en unik chans.

Iloniemi erkänner att det var överraskande att det gick så väldigt snabbt att förankra Natostödet i Finland både hos folket och i riksdagen.

– Det var en överväldigande stor del av folket som stödde en Natoanslutning så man kan verkligen säga att det hela är förankrat i en demokratisk process.

Vi kan inte längre utgå ifrån att Ryssland följer de regler som landet självt varit med om att bygga upp

Att det tidigare inte var aktuellt med Natomedlemskap för Finlands del är enligt Iloniemi ganska självklart. Det fanns inget stöd hos folket och det internationella läget var sådant att det inte var aktuellt.

För Iloniemi själv var redan Sovjetunionens sammanbrott för flera decennier sedan avgörande för hans inställning.

Iloniemi säger att frågan om Natomedlemskap i dag grundar sig på en ny bedömnning.

– Vi kan inte längre utgå ifrån att Ryssland följer de regler som landet självt varit med om att bygga upp. Då måste vårt försvarstänkande ses över – och framför allt vår politiska position. Det är grunden för det här nya tänkandet. Samma process pågår också i Sverige. Finland och Sverige utgör ett par både politiskt och strategiskt.

"Nato är främst en politisk allians"

Att Frankrikes president Emmanuel Macron tidigare definierat Nato som en "hjärndöd organisation" är bara en åsikt, kommenterar Iloniemi.

Han förundrar sig också över att det fortfarande finns många som tror att Nato är en militärallians.

– Det stämmer inte. Nato är främst en politisk allians där en av dimensionerna är den militära. Men politiken är huvudsaken.

Iloneimi säger att han alltid har ansett att det transatlantiska samarbetet - det vill säga samarbetet mellan USA, Kanada och Europa – har en ytterst central position.

Han påpekar också att det är viktigt att förstå vad Nato är.

– Det handlar om en allians där demokrati och rättsstaten hör till de mest betydelsefulla målen - även om man inte alltid precis lyckats med just det.

"En grå tid"

Jaakko Iloniemi vill inte förutspå vad som kommer att ske under den närmaste framtiden - under den så kallade "gråa tiden" fram till den dag då Finland och Sverige beviljats Natomedlemskap.

– Det ser vi sedan. Hittills har vi inte sett några större förändringar och vi har länge stått Nato nära. Förhandstecknen pekar inte på något speciellt. Ryssland är nu illa fast i Ukraina och behöver knappast nya fiender.

Men Iloniemi påpekar att kriget i Ukraina är farligt och att det kan trappas upp och utvidgas.

Han säger ändå att Finlands goda relationer med Ryssland har varit grundläggande.

– Att relationen nu är värre än på flera decennier är dock inte kopplat till oss utan till de allmäneuropeiska problemen. Samarbete kommer att behövas, trots att det är nu är svårt. Framtiden behöver det.

Iloniemi påpekar också att de gamla Natoländerna Danmark och Norge har upprätthållit sina egna självständiga relationer med Ryssland.

Är det här en värld som man vill lämna till sina barnbarn?

– Jag skulle gärna lämna över en bättre värld, men inte är den här ändå så hemsk. Jag var med om kriget – och det var hemskt.

Det finns nog varje dag orsak till hopp.