"Jag kan inte säga ifall min framtid är ljus eller mörk", säger 21-åriga Laura – coronapandemin och Ukrainakriget har tärt på ungas trygghetskänsla
I studie efter studie lyfts ungas dåliga mående upp, men unga vuxna vi talat med ger en mer nyanserad bild av deras liv än vad siffrorna porträtterar.
Omkring hälften av u nga vuxna (20–29) säger i en ny studie, säger att de är oroliga för sin ork och sitt mentala välbefinnande.
Men Hamed Ahmadi har en annan inställning.
– Andra stressar kanske över saker som jag inte stressar över. Jag tänker själv att allt är okej och att det blir bra, säger Ahmadi.
Han anser att ett skyddsnät är viktigt. Just nu bor han i Åbo tillsammans med sin fru och deras lilla kattunge.
– Ifall jag var ensam kan jag tänka mig att jag inte skulle må lika bra, tror han.
Det här säger nya studien om unga
Studien Unga vuxnas goda liv kartlägger vad unga vuxna i åldern 20–29 tänker om sitt mående, sin ork, trygghetskänsla, framtidssyner och försvarsvilja.
53 procent sa att de var oroliga över sin ork och sitt mentala välbefinnande
63 procent uppgav att deras känsla av säkerhet blivit sämre sedan kriget i Ukraina började, fler kvinnor än män kände sig osäkra
77 procent av de unga vuxna ansåg att psykiska problem var den främsta orsaken till att de mådde dåligt.
En tredjedel kände att deras liv var meningslöst och var rädda för ensamhet
Hälften tyckte att beslutsfattarna inte lyssnade på unga under pandemin
44 procent ansåg att coronapandemin har gjort dem mindre säkra på sin framtid
Ungefär hälften av ungdomarna skulle vara beredda att försvara Finland med vapen om ett krig bröt ut – 63 procent av männen respektive 29 procent av kvinnorna.
Framtiden är ljus – eller?
I studien blir det tydligt att unga har traditionella mål för framtiden, – parförhållande, meningsfullt arbete, välbefinnande och nära vänner. 40 procent ansåg att barn var en del av deras framtidsplan.
Meta Fontell upplever att studierna ger henne riktning i livet.
– Jag studerar något jag brinner för och vill jobba med i framtiden.
Men Laura Ylinen, 21 år från Helsingfors, har en annan syn på framtiden.
– Jag kan inte säga ifall min framtid tid är ljus eller mörk, för att allt kan hända.
Under coronatiden blev Ylinens framtidssyn mer kortsiktig, nu vill hon inte tänka på vad hon gör om 10 år.
– Corona visade att vad som helst, när som helst kan ändras totalt. Allt kan ändras till något som vi aldrig kunnat föreställa oss.
Och det här är Ylinen inte ensam om. 44 procent av unga i studien uppgav att corona hade gjort dem mindre säkra på sin framtid.
Unga känner sig inte sedda och hörda i samhället, enligt studien
I studien menar unga att Finland byggs på de äldre generationernas, maktelitens och den ekonomiska elitens villkor.
De som jag talat med upplever ändå att de blir hörda i samhället. Men ett tydligt problem som två personer lyfter fram är brister i psykvården för unga.
– Det känns oerhört dåligt att vi inte har tillgång till psykologer, säger Laura Ylinen som själv märkt hur vänner måste vänta länge innan de fått hjälp.
Meta Fontell är också oroad över situationen, speciellt att man inte får hjälp på sitt modersmål.
– Varför utbildas inte flera psykologer och psykoterapeuter på svenska? Vad ska vi göra då unga inte får den stöd och hjälp som de behöver?
Kriget i Ukraina har skakat om säkerhetskänslan
Över hälften, 63 procent, av unga mellan 20 och 29 år i studien säger att deras egen säkerhetskänsla har rubbats i och med kriget i Ukraina.
– Jag blir jättepåverkad när det händer saker i världen. Det är inte första eller sista gången som det krigas, säger Meta Fontell.
Men just nu är det inte främst kriget i Ukraina som påverkar hennes säkerhetskänsla, utan skolskjutningarna i USA. Fontell utbildar sig själv till lärare och jobbar med barn. På hennes arbetsplats har man funderat mycket på situationen i USA.
Hamed Ahmadi upplever att kriget inte har påverkat hans egna mående. Ahmadis familj flydde Afghanistan innan han föddes.
– Jag har bakgrund i Afghanistan, jag har hört mycket om krig.