Inflationen i Europa förutspås gå över oroväckande åtta procent i maj – läget är betydligt sämre i Estland än i Finland

De höga energipriserna har nu börjat höja priserna på både varor och tjänster. Det ökar oron för Europas ekonomiska framtid.

EU:s statistikkontor Eurostat har idag publicerat en prognos över inflationen i många Europeiska länder. Om inflationen under hela året skulle vara på samma nivå som i maj ser det nu ut som om den skulle vara 8,1 procent.

Det betyder att priserna nu har stigit snabbare än i april då inflationstakten var 7,4 procent. Det finns ändå stora skillnader mellan länderna.

I Finland är inflationen jämförelsevis långsam då den förväntas bli 7,1 procent. Det kan jämföras med Estland där den ser ut att nå upp till 20,1 procent.

En orsak till detta är att lika stora prishöjningar i euro får större procentuella effekter i länder med lägre kostnadsnivå.

En annan är att många länder har varit betydligt mer beroende av rysk naturgas än till exempel Finland. De lider mera än andra nu när gasen måste importeras till dyrare pris i tankfartyg.

Den klart största orsaken till inflationen är de stigande energipriserna. Kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland beräknas i maj höja energipriserna med 39,2 procent. Det är en ännu brantare prisökning än i april då energipriserna steg 37,5 procent.

I kartan nedan syns de länder som omfattas i Eurostats prognos. Du kan också gå tillbaka och titta på inflationen under tidigare månader.

Energipriserna höjer andra priser

De höga energipriserna har lett till högre priser också på andra varor. Priserna på livsmedel, alkohol och tobak har stigit i hela Europa. Speciellt icke processade livsmedel ser ut att nå en inflationstakt på 9,1 procent i maj.

Lasse Corin är chefsekonom på banken Aktia. Han lyfter fram den så kallade kärninflationen där man har räknat bort energipriser och priser på processad mat som ofta varierar kraftigt.

– Också den inflationen är nu hög. Den har stigit till 4,4 procent vilket är klart högre än centralbankens mål på 2 procent.

– Det visar att energipriserna nu har varit höga så länge att de börjar påverka andra produkter och tjänster som vi konsumerar. De behöver alla energi. Där finns klara orosmoln.

Då är frågan vad Europeiska centralbanken kan göra i ett läge där energi- och råvarupriser driver inflationen.

– I normala fall skulle Europeiska centralbanken höja räntorna för att få ner inflationen. Men vi vet att ECB inte kan påverka de globala råvarupriserna. De verktyg som centralbanken har för att få koll på inflationen kan vara ganska ineffektiva i det nuvarande läget, säger Lasse Corin.

Risken för stagflation ökar

Det här har fått många att oroa sig för så kallad stagflation. Det är en kombination av orden stagnation och inflation och avser ett läge där både inflationen och arbetslösheten är hög samtidigt.

Orsaken till den höga arbetslösheten skulle vara en låg ekonomisk tillväxt. Situationer där inflationen är hög trots att den ekonomiska tillväxten är dålig är sällsynta. Första gången det skedde var under oljekriserna under 1970-talet.

– Jag tycker det finns klara risker för stagflation. Visserligen har ekonomierna hållit sig i bättre form än väntat, om man tänker till exempel på hur den tyska industrin har klarat sig, men risken för en stagflation är ändå uppenbar, säger Lasse Corin.