Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Yles enkät: Ryskspråkiga i Finland negativa till Natomedlemskap – enkäten väckte misstänksamhet hos de intervjuade

Tampereen Hämeenkatua ylittää ihmisjoukko. Auringonlasku heittää ihmisistä pitkät varjot tiehen.
Bildtext Mest kritiska var ryska medborgare som är bosatta i Finland. Personerna på bilden har ingenting med artikeln att göra.
Bild: Hilma Toivonen / Yle

Majoriteten av de ryskspråkiga som är fast bosatta i Finland är negativt inställda till ett finländskt Natomedlemskap – men de ser ändå inte ett medlemskap som ett hot mot Rysslands säkerhet.

Majoriteten av de ryskspråkiga som är fast bosatta i Finland är negativt inställda till ett finländskt Natomedlemskap, visar en undersökning som Yle har låtit göra.

Bara 20 procent av de svarande anser att Finland borde gå med i Nato, medan 55 procent säger nej.

Mest kritiska var ryska medborgare som är bosatta i Finland.

Såg ändå inte ett Natomedlemskap som ett hot mot Ryssland

Majoriteten av de svarande säger ändå att ett finländskt Natomedlemskap inte är ett hot mot Rysslands säkerhet.

Teemu Oivo som är gästforskare på Alexandersinstitutet vid Helsingfors universitet bedömer att de ryskspråkigas negativa inställning till Nato beror på två saker:

  • på den bild som målas upp av Ryssland och i ryska medier

  • på ett historiskt minne från sovjettiden.

För undersökningen intervjuade Taloustutkimus 501 ryskspråkiga som är fast bosatta i Finland. Bland dem fanns ryska medborgare, dubbelmedborgare, finska medborgare och andra vars främsta kontaktspråk är ryska. Intervjuerna är gjorda i april och maj. Felmarginalen är fyra procentenheter i vardera riktningen.

Skiljer sig klart från hela befolkningens åsikt

Natoåsikterna skiljer sig klart om man jämför de ryskspråkiga med hela befolkningen.

Enligt Yles senaste Natoenkät i början av maj stödde 76 procent av finländarna ett Natomedlemskap.

Undersökningen väckte misstänksamhet

Undersökningen väckte misstänksamhet bland många ryskspråkiga, säger Jari Pajunen, vd för Taloustutkimus.

En del ryskspråkiga personer misstänkte att det var fråga om spioneri från rysk sida.

– Vi fick många förfrågningar där man undrade om det här var en korrekt studie och en laglig intervju.

Enligt Pajunen har tidigare forskning av den här omfattningen inte fått så här många förfrågningar utifrån.

Dessutom tog det längre tid än vanligt att samla in intervjuerna. Forskningsinstitutet hade svårt att hitta ett tillräckligt stort antal rysktalande så att undersökningen skulle bli statistiskt tillförlitlig.

Stor grupp

Generellt sett har känslorna hos ryskspråkiga som bor i Finland kartlagts ganska sällan, även om det handlar om den största grupp personer som talar ett utländskt språk i Finland. Det bor permanent 84 000 rysktalande i Finland.

Ett anmärkningsvärt varierande utbud av nationaliteter ingår här; ryssar, estländare, belarusier och ukrainare.