Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Folkomröstning om europeiskt försvar väcker känslor bland EU-skeptiker i Danmark: "Inget tvivel om i vilken riktning vi går"

Karina Rohr talar i telefon.
Bildtext Karina Rohr Sørensen är aktiv inom Folkebevægelsen mod EU som arbetar hårt för att landet inte ska slopa sina undantag i sitt EU-medlemskap.
Bild: Lucas Dahlström / Yle

Det traditionellt EU-skeptiska Danmark folkomröstar på onsdag om landet ska delta i det europeiska försvarssamarbetet. Motståndare menar att det här är första steget mot att landet ska delta i en EU-armé. Ja-sidan ser ändå ut att vinna med god marginal.

– Vi är nördar som är emot EU, säger Karina Rohr Sørensen.

Hon står mitt i den EU-kritiska rörelsen Folkebevægelsen mod EU:s högkvarter i Köpenhamn. Det är trångt inne på det lilla kontoret där två fast anställda och flera frivilliga trängs bland skyltar med negativa budskap om EU.

Karina Rohr står mot en vägg med en skylt med texten Nej forsvar forbeholdet.
Bildtext Tvärpolitiska Folkebevægelsen mod EU har drygt 3 000 medlemmar med lokalkommittéer över hela landet.
Bild: Lucas Dahlström / Yle

Karina Rohr Sørensen visar upp en pamflett där rörelsen samlat "galna EU-regler". På första sidan kan man läsa om EU-direktivet att alla barn under åtta år ska vara under uppsikt då de leker med ballonger.

– Själv blev jag EU-skeptisk 1992 när EG blev EU i och med Maastrichtfördraget, säger Sørensen.

Och det är Maastrichtfördraget som spökar än i dag i dansk debatt.

Danmark står ensamt utanför EU:s försvarssamarbete

Danmark står i dag som enda EU-land utanför det europeiska försvarssamarbetet. Det så kallade försvarsförbehållet innebär att Danmark inte deltar när EU tar beslut om försvars- och säkerhetspolitik och man deltar inte heller i EU:s militära insatser.

Bakgrunden är att landet fick igenom en kompromiss med EU när man skulle ratificera Maastrichtfördraget i början av 90-talet. Kompromissen innebar en rad undantag, så kallade förbehåll, i Danmarks EU-medlemskap.

– Politikerna bestämde om dessa förbehåll för att övertyga danskarna om att stanna i EU. Ett av dessa förbehåll var att danskarna skulle stå utanför försvarssamarbetet, säger journalisten Peter Ernstved Rasmussen som bevakar försvars- och säkerhetspolitik.

Peter Ernstved Rasmussen lutar mot en vägg i stadsmiljö.
Bildtext Peter Ernstved Rasmussen driver försvarssajten Olfi och håller i ett radioprogram om försvarsfrågor på danska Radio 4.
Bild: Lucas Dahlström / Yle

Politikerna försökte på det sättet stilla en stundvis våldsam EU-kritisk opinion, som bland annat utlöst de värsta gatuslagsmålen sedan andra världskriget i Danmark efter folkomröstningen om Maastrichtfördraget 1993.

För att kunna slopa något av undantagen ska man enligt dansk praxis ordna folkomröstning. 2015 höll man en folkomröstning för att ersätta förbehållet inom det rättsliga samarbetet, men då vann nej-sidan.

Kriget i Ukraina ledde till storsatsning på försvaret

Efter Rysslands invasion av Ukraina inleddes vad som kan kallas för ett paradigmskifte inom den danska försvarspolitiken. Statsminister Mette Frederiksen (S) presenterade i början av mars en storsatsning på försvaret samtidigt som hon utlyste en folkomröstning om försvarsförbehållet.

– Det ska hållas en folkomröstning den 1 juni, där vi råder danskarna att mycket tydligt rösta för att avskaffa förbehållet, sade statsminister Frederiksen på en presskonferens.

Hennes socialdemokratiska parti är likt en majoritet av partierna i danska folketinget för att delta i det europeiska försvarssamarbetet. I opinionsmätningar inför folkomröstningen verkar det danska folket följa statsministerns vilja.

I dag stöder 44% att Danmark går med i EU:s försvarssamarbete.

Kan danska soldater tvingas kriga i EU-armé?

Folkomröstningen har föranletts av en snabb debatt om EU:s försvarssamarbete. I praktiken innebär ett slopat försvarsförbehåll att Danmark, likt Finland, får rösta om de ska delta i olika EU-operationer, något de inte fått göra hittills.

Danmark har ändå ofta deltagit med trupper på samma ställen som EU, men under Nato- eller FN-flagg.

Tanskan pääministeri Mette Frederiksen (oik.) valokuvassa ihmisten kanssa kadulla.
Bildtext Danmarks statsminister Mette Frederiksen (t.h.) arbetar nu hårt för att övertyga landets befolkning att rösta ja på onsdag.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Men trots att EU:s försvarssamarbete inte innebär att Danmark kan tvingas delta i operationer har debatten inför folkomröstningen handlat om en eventuell framtida överstatlig EU-armé.

– Det finns inget tvivel om vilken riktning vi går mot. I tidigare EU-fördrag pratade man om att EU kan ha ett gemensamt försvar i framtiden, i Lissabonfördraget säger man att EU kommer ha ett gemensamt försvar i framtiden när det Europeiska rådet enhälligt beslutat om detta, säger Karina Rohr Sørensen på Folkebevægelsen mod EU och fortsätter:

– Jag tror inte att EU kommer att tvinga oss till något. Men om vi slopar förbehållet är det våra nuvarande väldigt EU-positiva politiker som får rätten till att säga ja eller nej om vi ska delta i olika EU-försvarsprojekt och det mandatet tycker inte jag att vi ska ge dem.

Misstron mot EU har alltid funnits medan Nato blivit en grundbult i dansk säkerhetspolitik

Trots att EU-motståndet i Danmark har starka rötter ser danskarna alltså ut att rösta för att slopa försvarsförbehållet.

Enligt regeringen och de flesta partier i folketinget är det inte rimligt att Danmark som enda land står utanför och inte kan bidra om exempelvis EU skulle ta över ett eventuellt fredsbevarande arbete i Ukraina efter kriget.

– Kritikerna är rädda för att det här är det första steget mot ett fullblodigt EU-medlemskap. Om vi avskaffar förbehållet kommer det aldrig tillbaka, säger Peter Ernstved Rasmussen vid Radio 4.

Hieman kauhistuneen näköinen sotilas katsoo silmä suurina hänellä on naamioväriä tai likaa kasvoissaan.
Bildtext Danmark deltog bland annat i kriget i Afghanistan som ett Natoland.
Bild: Fridthjof Film / AOP

Danmark har varit medlem i Nato sedan alliansen grundades efter andra världskriget och har genom åren varit en aktiv Natomedlem.

Medan misstron mot EU alltid funnits där har Nato blivit en grundbult i dansk säkerhetspolitik. Enligt Rasmussen undrar många EU-skeptiker nu varför landet ska gå med i det europeiska försvarssamarbetet när man redan är Natomedlem.

– De som är för att slopa försvarsförbehållet pekar på att Nato och EU har ett förnuftigt och fint samarbete. Dessutom önskar Nato och USA att Europa tar ett större ansvar för sin säkerhet, och därför menar många att det är viktigt att vara med i EU:s försvarssamarbete.

Ambassadör: Stärker det nordiska samarbetet

Rasmussen menar att om Danmark deltar i EU:s försvarssamarbete gynnar det också det nordiska samarbetet.

– Det skulle betyda att om Finland och Sverige får igenom sina Natoansökningar skulle vi ha tre nordiska länder som är både Natomedlemmar och EU-medlemmar. Det signalerar att nu går vi “all in” på allt som heter försvarssamarbete, säger han.

Harri Kämäräinen sitter i en stol. I bakgrunden karta över Danmark.
Bildtext Ambassadör Harri Kämäräinen ser endast fördelar med ett Danmark som deltar i EU:s försvarssamarbete.
Bild: Lucas Dahlström / Yle

Peter Ernstved Rasmussen får medhåll av Harri Kämäräinen, Finlands ambassadör i Danmark.

– Ju fler möjligheter vi har att diskutera våra gemensamma frågor inom försvar och säkerhet kring samma bord, desto bättre för oss alla, säger Kämäräinen och fortsätter.

– Om man bestämmer sig för att komma med vore det en klar fördel inte bara för Finland men för hela EU. Danmarks erfarenhet och expertis från internationella operationer skulle komma till nytta även inom EU, säger Kämäräinen.

De danska vallokalerna öppnar klockan 9 finsk tid och stänger klockan 21.

Det danska försvarsförbehållet i EU

  • Försvarsförbehållet innebär att Danmark inte deltar i de delar av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik som påverkar försvarsområdet.

  • Danmark får inte delta i beslut i EU om försvars- och säkerhetspolitik eller i EU:s militära operationer.

  • Danmark är det enda landet som står utanför EU:s försvarssamarbete.

  • Danmark står även, tillsammans med Malta, utanför det fördjupade försvarssamarbetet Pesco.

  • Danmark får delta i generella diskussioner om EU:s försvarspolitik, men får inte rösta när försvar behandlas.