Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Framgången som författare har tagit fram aktivisten i Bookerprisvinnaren Bernardine Evaristo: "Plötsligt lyssnar alla på vad jag har att säga"

Brittiska författaren Bernardine Evaristo.
Bildtext När Bernardine Evaristo var 60 år gammal tilldelades hon Bookerpriset och hon gick från att vara en erkänd författare till att bli en världskänd författare. "Framgången kom i precis rätt skede av mitt liv och karriär", konstaterar hon.
Bild: Charlotte Winberg / Yle

Bernardine Evaristo gick från att vara en erkänd brittisk författare till att bli en internationellt välkänd författare efter att hon vann Bookerpriset 2019 för sin roman Flicka, kvinna, annan.

Äntligen!

Så kände Bernardine Evaristo när hon fick reda på att hon vunnit Bookerpriset 2019 tillsammans med den kanadensiska författaren Margaret Atwood.

– Jag har alltid haft stora drömmar för mitt skrivande och det tog lång tid innan de uppfylldes, men sen hände det och jag kände att jag har nått dit vart jag velat nå under så lång tid. Jag var äntligen där!

Lyssna på intervjun med Bookerprisbelönta författaren Bernardine Evaristo. - Spela upp på Arenan

Vältajmad framgång

När Evaristo vann Bookerpriset var hon 60 år gammal och hade skrivit i olika former de senaste fyra decennierna av sitt liv. Hon hade inte bara skrivit och gett ut åtta romaner, utan även skrivit teaterpjäser, poesi, noveller, essäer och allt vad en skrivande människa med åsikter kan tänkas skriva.

– Framgången kom i precis rätt skede av mitt liv och i min karriär, för jag var i ett skede där jag kunde hantera den här framgången istället för att bli överväldigad av den, konstaterar Evaristo som tålmodigt har väntat på framgången som hon hade på känn skulle komma.

BERNARDINE EVARISTO

Författarporträtt av Bernardine Evaristo.
Bildtext Bernardine Evaristo besökte Helsingfors i samband med litteraturfestivalen Helsinki Lit som ordnades i Helsingfors 13-14.5 2022. Det har var också hennes första utlandsresa sedan coronapandemin bröt ut 2020.
Bild: Charlotte Winberg / Yle

Framgången och synligheten som följde på Bookerpriset har lett till att Evaristo för en tid har lagt det skönlitterära skrivandet åt sidan.

– Istället för att försvinna in i mitt arbetsrum för att skriva på nästa roman har jag tagit nästan varje möjlighet som har getts åt mig för att vara en röst i offentligheten, berättar hon.

Nu lyssnar alla plötsligt på vad jag har att säga och mina tweetar blir citat i tidningar.

Någonting som har varit ett medvetet och ett nödvändigt val, menar hon.

– Det har inte bara varit viktigt för min karriär utan det är också ett sätt för mig att använda min makt för att försöka ändra förhållandena för people of color när det kommer till vår litteratur i Storbritannien, berättar Evaristo.

En ny röst tar ton

Med sin roman Flicka, kvinna, annan som Evaristo tilldelades Bookerpriset för har det flera gånger sagts att hon har gett brittiska women of color en röst i litteraturen. Inte bara för att hon blev den första svarta kvinnan att tilldelas Bookerpriset, utan också för att läsare i olika åldrar med olika bakgrund känner igen sig i de 12 romankaraktärernas livsöden som Evaristo skildrar.

Brittiska författaren Bernardine Evaristo.
Bildtext Som 20-årig teaterstuderande blev Evaristo politiskt aktiv, hade ett feministiskt uppvaknande och började växa in i sin svarta identitet. "Jag förstod hur förtryck fungerar och såg hur kön, sexualitet eller ras kunde vara till ens nackdel i samhället och insåg att det var just de här frågorna som jag ville utforska i mitt skrivande", berättar hon och säger att det här är teman som hon ännu i dag skriver om.
Bild: Charlotte Winberg / Yle

I och med framgångarna som författare undrar jag också om inte Evaristo även har gett en starkare röst åt aktivisten inom henne. Någonting som hon inte bestrider, men hon säger också att det är lättare att vara en aktivist när man erbjuds flera plattformar.

– Jag har alltid haft en röst, men jag har saknat en plattform. Nu lyssnar alla plötsligt på vad jag har att säga och mina tweetar blir citat i tidningar, så jag måste också välja mina ord mera noggrant.

Skrivandet är alltid där

Trots att det skönlitterära skrivandet har lidit har Evaristo ändå lyckats skriva en bok. I fjol kom hennes självbiografi Manifesto ut och hon säger att det var möjligt att skriva den boken just för att den inte var fiktion.

– Skrivandet är fortfarande där, men allt annat är också där, säger Evaristo med ett skratt.

Brittiska författaren Bernardine Evaristo.
Bildtext Det skönlitterära skrivandet har lidit efter Bookerpriset, men Evaristo har inte lidit då hon tycker om att vara delaktig i sin omgivning. Dessutom bestämmer hon själv om hur delaktig hon kan och vill vara. "Det är jag själv som styr och sätter agendan för hur jag ska använda min röst som jag har fått en större plattform för efter att jag vann Bookerpriset", säger hon.
Bild: Charlotte Winberg / Yle

Att skriva och berätta historier är den röda tråden som går genom Evaristos liv. Någonting som hon säger har varit fallet sedan hon var 5 år gammal och lärde sig läsa.

– Utan skrivandet vet jag inte vem jag skulle vara här i världen, för allt jag gör är kopplat till mitt skrivande. Om jag inte var författare skulle jag antagligen bara vara en akademiker och en aktivist, och det är inte tillräckligt för mig för jag är en kreativ person som vill skriva och berätta historier.

Så, hur länge ska hon kunna hålla sig utan att skriva skönlitterärt?

– Just nu skriver jag faktiskt på en teaterpjäs som jag tyvärr inte kan avslöja någonting om ännu, men efter det ska jag börja skriva på min nästa roman.

Tiden får utvisa när den är klar, för Evaristo har som bekant inte bråttom.