För 230 år sedan stod Svartå slott färdigt – byggnaden rymmer unik konst och en gammal förbannelse

Svartå slott firar i år att det gått 230 år sedan huvudbyggnaden stod färdig 1792. Årets utställning riktar strålkastarna mot själva slottet, snarare än vad som skett inom dess fyra väggar.

Svartå slott ägs i dagens läge av Stiftelsen för bevarande av Svartå slott. Verksamheten på slottet drivs av Christine och Filip Linder.

I årets utställning har man valt lyfta fram byggnaden i sig och fokusera på byggnadskonsten.

– Vi har gjort utställningar med olika teman, men själva huset har bara varit platsen där saker skett, berättar Christine Linder.

Utställningen kommer att vara öppen under resten av året. Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors Universitet, fungerar som utställningens beskyddare.

Vi har gjort utställningar med olika teman, men själva huset har bara varit platsen där saker skett

― Christine Linder

Christine Linder beskriver området som en helhetsupplevelse. Utöver guidade turer i huvudbyggnaden finns det såväl hotell och restaurang som vacker natur på området.

Under året ordnas det dessutom flertalet evenemang på området, bland annat teaterföreställningar och konserter.

Unik träbyggnad med enkla verktyg

Svartå slott är byggt under brytningstiden mellan rokokostilen och nyklassicismen, som i Norden vanligtvis kallas gustaviansk stil efter kung Gustav III. Träbyggnader i den här storleken har varit väldigt ovanliga och i Finland är det enbart Kerimäki kyrka som är större, säger Filip Linder.

Själva konstruktionen i sig är också ett tecken på ett för tiden stort kunnande gällande trähuskonstruktion med enkla verktyg.

De verktyg som visas på utställningen är sådana som var vanliga vid tiden då Svartå slott byggdes. Verktygen har lånats från Skarpkulla museum.

Att byggnaden bevarats så väl beror på flera saker. Slottet är byggt på toppen av en kulle nästan direkt på berggrunden, vilket resulterat i en så gott som perfekt vattenavrinning som minimerat vattenskador.

Därtill har byggnadens skickliga konstruktion, regelbundet underhåll samt att det från början varit ett påkostat projekt bidragit till att slottet idag är i gott skick. Även på insidan är slottet unikt i flera avseenden.

Filip Linder poängterar särskilt ritningarna av stora salen, gjorda av Stockholms vice stadsarkitekt, Erik Palmstedt.

– Resultatet blev väggmålningar i Trompe-l'œil-stil typiska för 1700-talets inredningsarkitektur. De är delvis unika i svenska riket, men framförallt väldigt unika för finländska förhållanden, säger Filip Linder.

Resultatet blev väggmålningar i Trompe-l'œil-stil typiska för 1700-talets inredningsarkitektur. De är delvis unika i svenska riket, men framförallt väldigt unika för finländska förhållanden

― Filip Linder

Från stenåldersboplats till herrgård

Svartå slott har naturligtvis en gedigen historia. Det har bedrivits industriverksamhet i Svartå i 400 år, ända sedan Gustav II Adolf beordrade att det första järnbruket skulle anläggas i området i början av 1600-talet.

– Det är alltså nästan 200 år innan Svartå slott började byggas, säger Kerstin Ilander som är guide på Svartå slott.

Planeringen av slottet inleddes 1782, och byggandet kom igång året därpå. Byggnaden är baserad på ritningar gjorda av Åbos stadsarkitekt Christoffer Friedrich Schröder och Stockholms vice stadsarkitekt Erik Palmstedt.

Då Magnus Linder II började anlägga slottet var bruksindustrin på uppgång. Finland höll på att återhämta sig från de två ockupationer landet upplevt under 1700-talet, Stora ofreden 1713–1721 och Lilla ofreden 1742–1743.

Enligt professor Henrik Meinander är Svartå slott ett utmärkt exempel på 1700-talets ståndskultur, men visar också på att västra Nyland uppfattades som ett av det svenska rikets kärnområden.

Under 1800-talet anlades ett antal nya byggnader på området. Den vita stenbyggnaden intill slottet byggdes under 1840-talet.

– Där var då en arkeologisk samling. Parken som du ser utanför fönstret var en stenåldersboplats, berättar Kerstin Ilander.

15 s

Svartå gårds park - Spela upp på Arenan

Parken som du ser utanför fönstret var en stenåldersboplats

― Kerstin Ilander

Därtill har byggnaden också fungerat som bostad för tjänstefolk och som kontor, och är idag ett hotell. Restaurangen, som ursprungligen var ett vagnslider och stallet som idag är ett konferensutrymme, byggdes under 1850-talet.

Hjalmar Linder tog över som brukspatron 1901 och konverterade järnbruket i Svartå till ett betydligt mer lönsamt träsliperi.

Hjalmar Linder var en framgångsrik industrimagnat och en välkänd individ inom den finländska samhällseliten. Han hade också ett stort intresse för konst och kultur.

I maj 1918 skrev Hjalmar Linder en insändare i Hufvudstadsbladet där han kritiserade den behandling de röda utsattes för. Han fick motta hård kritik, varefter han sålde all sin egendom i Finland och flyttade utomlands.

Svartå gård ägdes av Hjalmars halvbror fram till 1940. Gården ägdes utanför släkten Linder fram till 1985 då Magnus Linder IV köpte tillbaka den. Restaureringsarbetet påbörjades året därpå.

Kerstin Ilander berättar att restaureringsarbetet som utförts i samarbete med museiverket har varit väldigt lyckat och i många fall ser slottet ut så som det gjorde för 230 år sedan.

Rykten, myter och förbannelser

Liksom många andra äldre byggnader florerar det en del myter och legender kring Svartå slott.

Utöver de vanligt förekommande legenderna om spöken finns det också ett antal andra legender och myter. I en av slottets salar hänger ett enormt porträtt av kung Fredrik I.

Tavlan sägs vara en gåva från Fredrik I, som det ryktas hade en älskarinna i Svartå.

Enligt legenden ligger det också en förbannelse över slottet. Det påstås att under slottets konstruktion nekade en av byggmästarna ett resesällskap lov att övernatta på området.

En förbannelse kastades då över slottet, enligt vilken byggnaden skulle rasa samman eller kollapsa ned i ån då den var färdig. Slottets vind har aldrig färdigställts.