Översättaren Saliven Gustavsson: Östnylänningar behöver ingen komisk talang – vi är roliga ändå
Förr i världen var galghumor den enda terapin som stod till buds. Ännu i dag blommar självironisk humor i Östnyland, enligt Saliven Gustavsson som sommarpratar om den östnyländska mentaliteten.
Översättaren och ”verbalproletären” Saliven Gustavsson är född och uppvuxen på Pellinge i Borgå skärgård. I dag är han bosatt i Helsingfors, men bor stora delar av året på Emsalö.
– Det där med att lämna hembyn eller hemholmen är en krånglig grej. Somliga kan tycka att man är en lurk som bidrar till avfolkningen. Men om man var en bråkstake som jag, var det väl lika så bra, säger Saliven Gustavsson
Det finns likheter mellan öar och öbor, mellan folk från Sibbo i väster till Strömfors i öster.
– Att vara östnylänning varken kräver eller fordrar några särskilda ansträngningar eller försök att vara rolig. Östnyländskheten är humoristisk i sig.
I dag sommarpratar Saliven Gustavsson om de egensinniga östnylänningarna och den östnyländska mentaliteten där galghumorn aldrig är långt borta.
Översättaren Saliven Gustavsson – om östnyländsk galghumor som terapi
Saliven Gustavsson växte upp som fiskarpojke på Pellinge på 1960- och 70-talen. Han minns de äldre öborna, de var många säregna original.
– Jag hyste en viss skräckblandad respekt för bygdens käringar och bisar, tanter och farbröder. De var vassa och rappa i truten och stenhårda i nyporna, präglade av tuffa livsvillkor i utmanande omständigheter.
Många var märkta av kriget, som på den tiden bara låg 20-30 år bakåt i tiden.
– Knappt någon av dem kom helt oskadd ur det eländet, om de så var veteraner från skyttegravarna, lottor eller hemmafrontare. Somliga fixade de fysiska och mentala skavankerna förvånansvärt obemärkt, åtminstone offentligt. Andra fixade dem inte alls.
Nästan inget är ett problem om man jämför med barn eller syskon som stupar
På den tiden klagade man inte över småsaker.
– Jämfört med stupade barn och syskon är ungefär vad som helst småsaker. En uppbrunnen bastu eller en skuta som sjunkit i stormen kan man bygga på nytt. De döda kommer mer sällan tillbaka.
Saliven satt ofta under bordet och lyssnade då de vuxna drog sina skrönor om motgångar och hårda öden.
– På den tiden skulle ungarna knappt synas och helst inte höras. Men förvånansvärt mycket av deras prat fastnade. Också om man inte förstod sammanhangen på den tiden.
Galghumor är den bästa terapin
Som vuxen har Saliven många gånger förundrats över de här människornas förmåga att överleva.
– Ja, nog undrar man hur de orkade ta all skit som livet öste över dem med lite väl rågade mått.
Han har kommit fram till att det var galghumorn som var deras räddning.
– Också i de svartaste anekdoterna fanns det duktigt med galghumor, fatalism och en tydlig resning. Och inte så lite stolthet över att trots alla motgångar fortfarande vara vid liv och någorlunda hälsa, säger Saliven.
Det gällde att färga hågkomsterna med möjligast mycket självironi.
– Ibland kryddad med knorr på hembränt eller kanske rentav ”köpis” från brännvinsbodån. Det var det närmaste terapi man kom i skäritorpen förr i världen. Galghumor är den bästa terapin.
I dag sommarpratar Saliven Gustavsson på klingande östnyländska om östnylänningarna, deras mentalitet och om att åka bort - för att komma hem.
Vegas sommarpratare sänds 27.6–12.8 vardagar efter kl. 10 och 18. Du kan lyssna när som helst på Arenan, programmet finns tillgängligt i ett år.
Den musikfria podcasten finns tillgänglig tills vidare, den kan du ladda ner och lyssna på också utomlands.
Musik
W-baum: Ost-Neuland Pt 2
Hellens hårband: Suicidaljongen
Mjölk: Jättiläinen kohtaa Dag Hammarskjöldin
Velvet Desperados: Midnight Sun
Mjölk: Loviisa-Porvoo hymni
Jukka Gustavson: You Can’t Be A Racist
ABEK: Framtidens frågor
Strum 101: Hometown
Jimi Tenor And His Shamans: Closer
