Finansinstitut: Köpkraften lika kraftigt på minus senast på sjuttiotalet

Realinkomsterna sjönk i början av året i en takt som inte setts sedan 1970-talet. Samtidigt är utsikterna för ekonomin inte speciellt ljusa, säger man på finansinstitutet Kuntarahoitus.

Kuntarahoitus senaste prognos är dyster läsning.

Rysslands krig i Ukraina har fått konsumenternas förtroende för ekonomin att vackla, samtidigt som inflationen skenar och räntorna stiger.

De största frågetecknen gäller just inflationen, menar man på finansinstitutet.

– Under årets första kvartal sjönk de heltidsanställdas realinkomster med 2,7 procent jämfört med ifjol. Senast försvagades köpkraften lika kraftigt i slutet av 1970-talet, säger chefsekonom Timo Vesala på Kuntarahoitus.

Inflationen oroar

Inflationen har tagit fart speciellt när det gäller basförnödenheter som mat, bränsle och boende.

Någon lättnad är inte att vänta inom kort.

– Även om energipriset kanske småningom nått sin kulmen, får vi vänta till nästa år innan inflationen tydligt mattas av, säger Vesala.

Kuntarahoitus förutspår att konsumentprisindex i Finland kommer att ligga på 5,5 procent i år och på 2,5 procent nästa år.

I helgen räknade andra experter med att bränslepriserna fortsätter att vara höga hela det här året, om inte längre.

På Kuntarahoitus säger man vidare att det blir ett hårt tryck på höstens avtalsförhandlingar och det komplicerade läget i den stora kommunsektorn försvårar läget ytterligare.

– Resultatet i kommunbranschen kan komma att öka kraven på rejäla lönepåslag också i andra branscher. Nu borde man undvika att hamna i en lönespiral om man inte vill att inflationen blir ett långvarigt problem, menar Vesala.

Bättre läge än när pandemin slog till

Totalt dyster är bilden ändå inte. Den finländska ekonomin är mer redo än när coronapandemin bröt ut.

– Slopandet av restriktionerna har satt fart på servicesektorn och den positiva sysselsättningstrenden håller i sig, säger Timo Vesala.

Samtidigt får industrin in allt fler beställningar, vilket bådar gott för årets resultat.

Ser man till de olika regionerna i landet var det speciellt de större städerna som drabbades av coronapandemin, i och med att servicesektorn är så stark i dem.

Nu verkar också kriget drabba just städerna ekonomiskt. De kämpar på den internationella marknaden om investeringar, arbetskraft och turister. De finländska städerna lider nu av att landets gamla position som en knutpunkt mellan öst och väst nu är ett minne blott, menar man på Kuntarahoitus.