Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Skattemyndigheterna uppdagade fiffel med aktieaffärer för nio miljarder – specialenhet utreder skattebedrägeri kring dividender

Skylten ovanför ingången till skatteförvaltningens huvudkontor i Vallgård i Helsingfors. Man ser övre hälften av bokstäverna i orden Vero Skatt.
Bildtext Det kan vara fråga om skattefusk som är väldigt omfattande i finländska förhållanden.
Bild: Tiina Jutila / Yle

Skattemyndigheterna bedömer att bedragare lyckats undvika skatter för 80 miljoner euro på årsnivå genom att fiffla kring dividender, alltså företags vinstutdelning. Enheten som utreder fallen grundades efter att Yles MOT-program lyfte upp problemet.

Finländska börsbolags aktier kan ha använts i stora internationella bedrägerier kring aktieutdelning. Bedrägerimisstankarna har uppdagats av en specialenhet inom Finlands skattemyndighet.

Enheten inrättades efter att Yles MOT-redaktion som en del av ett europeiskt samarbete inom grävande journalistik avslöjade aktieutdelningsfusk i stor skala.

Skattefifflet har fokuserat på den utdelning som aktiebolag betalar ut till sina ägare.

Skattemyndigheternas utredning visar att kring 700 miljoner aktier årligen byter ägare kring dividendutdelningen bara för att undvika att betala dividendskatt. Värdet på de suspekta aktieaffärerna uppgår till cirka nio miljarder euro per år.

Den utredning som nu är klar gäller åren 2018–2020. Skattemyndigheterna har nu också börjat utreda de affärer som gjordes under fjolåret.

Skattebortfall på tiotals miljoner euro

För finländska förhållanden kan dividendtricksandet sammantaget handla om kringgående av skatt i väldigt stor skala.

– I de fall som nu har uppdagats har man låtit bli att betala skatter på cirka 80 miljoner euro på årsnivå, säger överinspektör Katja Pussila, riskansvarig på Skatteförvaltningen till MOT.

Verohallinnon ylitarkastaja Katja Pussila
Bildtext Skatteförvaltningens överinspektör Katja Pussila säger att det är möjligt att källskatter på ungefär 80 miljoner euro har blivit obetalda på årsnivå.
Bild: Patrik Molander / Yle

Två parter drar nytta av arrangemanget som misstänks utgöra olagligt kringgående av skatt: den ena parten är de ägarföretag som minimerar sina egna källskatter och den andra parten är de företag som erbjuder tjänster för kringgående av skatt.

På Skatteförvaltningen bedömer man att det även i Finland finns företag som agerar på motsvarande sätt som på andra håll i Europa. De utredningar som har gjorts har även lett till finländska privatpersoner och företag.

Skatteförvaltningen har överlämnat de första uppgifterna om misstänkt utdelningsfiffel till polisen.

Ett förenklat exempel på dividendifflet:

1. Placerare A äger tusen aktier i det finländska börsbolaget Vempele Abp.

2. A säljer sina Vempele-aktier precis före Vempeles årliga vinstutdelningen till en placerare (B), som inte är skyldig att betala källskatt till Finland för utdelningen.

3. B registrerar sig som aktieägare och Vempele betalar skattefritt ut hela utdelningen för aktierna till B.

4. A köper tillbaka aktierna av B för ett pris man har kommit överens om på förhand; A och B har kommit överens om att dela på den ekonomiska vinningen av att ingen skatt betalades på utdelningen.

5. Finska staten blir utan skatteintäkter som motsvarar den summa som A och B gjorde vinst.

I praktiken kommer placerarna överens om av-och-an-affären genom att göra ett så kallat derivatavtal, som låser det pris som A betalar B för aktierna. Fiffelaffärer i aktier görs i allmänhet direkt mellan placerarna och inte på börsen. Vanliga småplacerare har inte tillgång till den här typen av handel.

Skattemyndigheterna skapade en databas för aktieaffärer

Skattemyndigheterna började reda ut eventuellt fiffel kring källskatten genom att skapa en enorm databas över de aktieaffärer som har gjorts på Helsingforsbörsen. Dessutom har skattemyndigheternas specialenhet samlat in information om direkta aktieaffärer som har gjorts mellan placerare utanför börsen.

Skatteförvaltningen vill inte av utredningstekniska skäl gå in på hur och var man har samlat in uppgifter om de affärer som har gjorts. Sammanlangt uppgår mängden data till flera miljoner rader.

– Vi vill inte att aktörerna inom branschen har en allför exakt bild av vilka källor vi har och hur vi utreder det här, säger Katja Pussila.

Analytiker utreder handeln i aktier som är noterade på Helsingforsbörsen strax före och efter vinstutdelningsdatum. De samlade uppgifterna visar att handeln i samband med dividenddagen på vissa värdeandelskonton kan vara flera tiotals gånger större än under övriga tider.

– Det är av speciellt intresse att det på sådana konton där det inte händer något andra tider på året dyker upp enorma mängder aktier just när dividenderna ska betalas ut. På motsvarande sätt försvinner aktier från andra konton, berättar riskansvariga Katja Pussila.

Ett värdeandelskonto är ett konto som liknar ett bankkonto, men i stället för pengar förvarar man värdepapper där, i allmänhet aktier.

Sammanlagt har ett tjugotal årsverken lagta ner på den här utredningen.

– Satsningen verkar ha lyckats och vi kommer att fortsätta att öka personresurserna på den här utredningen, säger Skatteförvaltningens handlednings- och övervakningsdirektör Marko Myllyniemi.

Aktierna rör sig av och an

Skattemyndigheterna vill inte uppge vilket företags aktier som har varit föremål för mest suspekt handel. Börsbolagen kan inte själva påverka vad som händer med deras aktier på marknaden. Det är ändå klart att de aktier som används i misstänkt skattefiffel är storbolagsaktier som utländska investerare ändå äger stora mängder av.

Verohallinnon pääkonttori, jonka seinässä lukee "Vero".
Bildtext Bedrägerimisstankarna har framkommit i samband med en specialutredning som skatteförvaltningen har genomfört.
Bild: Patrik Molander / Yle

– Våra utredningar har inte uppdagat några tecken på att börsbolagen själva på något som helst sätt skulle vara delaktiga till bedrägligt beteende, säger Katja Pussila.

Ungefär hälften av aktierna på Helsingforsbörsen i marknadsvärde mätt ägs av utländska investerare. Bland utländska ägare är till exempel Nokias, UPM:s och Sampos aktier populära.

Att sälja aktier inför dividenddagen är inte olagligt. Det är de facto ett traditionellt sätt för investerare att försöka göra vinst.

Efter utdelningsdagen sjunker aktiekurserna i allmänhet så mycket som utdelningen var värd, men alltid följer kurserna inte den logiken, vilket ger tillfälle att göra ett klipp.

Handel kring utdelningsdagen blir suspekt i skattemyndigheternas ögon bara när affären görs av och an endast för att undvika att betala källskatt på dividenden.

Utländska placerare slipper oftast betala dividendskatt

Fiffelaffärerna utnyttjar det faktum att olika ägare betalar olika stor skatt på avkastningen från de aktier de äger.

Vanliga aktiesparare betalar knappa 30 procent i skatt på den dividend som börsbolag betalar ut. Samfundsägare som pensions- och placeringsfonder, försäkringsbolag, fackföreningar och börsbolag får däremot i regel sina dividender utan skatt.

Utländska ägare ska i princip betala 30 procent finländsk skatt på aktieutdelningen från finländska börsbolag. Men i praktiken är det ytterst få utländska ägare som betalar hela skatten och många betalar ingen skatt alls.

En orsak till det här är EU-rätten, som kräver att medlemsländerna ger företag i andra länder i unionen samma skattelättnader som de ger det egna landets företag. Det innebär att utländska placeringsfonder inte betalar skatt för avkastning från investeringar i Finland.

Artikeln är en översättning och bearbetning av Yle Uutisets artikel Verottaja löysi epäilyttäviä osakekauppoja yhdeksän miljardin euron edestä – iskujoukko tutki verokikkailua osingoilla av Hannu Sokala. Artikeln är översatt och bearbetad av Sara Torvalds.