Industrin växer i Karleby och skapar många nya jobb - men också mycket nytt avfall

Flera nya investeringar i Karleby väntas ge hundratals nya arbetsplatser de kommande åren. Samtidigt kommer projekten på storindustriområdet att öka miljöbelastningen när det gäller avfall.

Gruvbolaget Kelibers litiumfabrik, batteriaktören Jervois fördubbling av koboltproduktionen och nu senast Umicores planer på en investering på flera hundra miljoner euro väntas ge ett lyft för staden många år framöver.

Tidigare i veckan meddelade batterimaterialtillverkaren Umicore att de avtalar om att hyra 126 hektar av Karleby för att öka sin produktion av batterimaterial till elbilar.

- Det handlar om en investering på flera hundra miljoner euro som innebär hundratals nya arbetsplatser, säger vd Heikki Pihlaja på Umicore.

- Det kommer att betyda arbetsplatser, det måste flytta folk hit, de investeringar som industrin gör avspeglar sig i underleveranser. Det handlar om ett jättelyft de kommande åren, på det viset är det här jätteviktigt, säger utvecklingsdirektör Jonne Sandberg på Karleby stad.

Karleby stad strävar efter att profilera sig ännu mer inom batteriindustrin. Bland annat kommer staden att ansöka om ett nationellt koordineringsansvar när det gäller batterikemikalier.

Utsläppen har minskat drastiskt

Storindustriområdet i Karleby är i dag ungefär så stort som 1000 fotbollplaner, kring 700 hektar. Där jobbar 2300 personer och antalet företag är cirka 80.

Den som övervakar tillstånden för de tre bolagen som vill bygga nytt eller utvidga (Keliber, Jervois, Umicore) är Risto Koljonen som jobbar som överinspektör på NTM-centralen.

- Som helhet är det jättestora projekt, vi har redan diskuterat vad som krävs i fråga om miljötillstånd. Om man tänker på alla tre så har vi inte haft så här stora projekt på länge.

Enligt Koljonen ska man minnas att tekniken hela tiden utvecklas och att reningskraven skärps. Därför behöver man inte vara orolig över nya stora utsläpp utan det som kommer ut i luft och vatten är numera mycket renare än förr.

- Reningen av avloppsvatten är jätteeffektiv och fungerande, en ökning av produktionen betyder inte nödvändigtvis betyda en ökning av utsläppen i samma grad.

Till exempel var utsläppen av svaveldioxid på 1970-talet lika stora enbart i Karleby som de i dag är i hela landet.

- Tungmetallerna i luftutsläppen i Karleby är bara 10 procent av vad de var i början av 1990-talet, säger Koljonen.

Hundratusentals ton avfall dumpas i Ylivieska

Det som enligt Koljonen kommer att bli en av de största frågorna för de nya fabrikerna är processavfallet.

- Avfallet är alltid en stor fråga när man pratar om den typ av industri vi har i Karleby. Till exempel hos Keliber kommer det att uppstå en hel massa avfall.

Det verkar ändå vara så att det avfallet inte innebär någon större fara för miljön, säger Koljonen. Utredningar tyder på att det kan gå att återanvända på något sätt, men det vet man ännu inte med säkerhet.

- Men vi är ändå ganska försiktiga gällande ärendet och kommer att kräva tillräckliga utredningar.

Jervois och Umicor behandlar och gör sig av med kobolt i Karleby redan i dag. Koljonen gissar att det säkert också framöver kommer att transporteras till Ylivieska för deponi.

- Men avfallsmängden har minskat radikalt de senaste 10 åren, det är kanske 20 procent av vad det var tidigare.

Men vad handlar det om för mängder som i dag transporteras till Ylivieska?

- Från Jervois och Umicore totalt 20 000 ton per år, från Boliden kanske 300 000 ton per år och enligt Kelibers planer 400 000 ton per år. Så vi talar om stora mängder att hantera.

Samtidigt jobbar företagen enligt Koljonen hårt på att kunna ta tillvara mer material från avfallet.

- Allt har blivit dyrare så då blir det lönsamt ta tillvara mera

Koljonen sitter också i stadsfullmäktige i Karleby. Han säger att som politiker välkomnar han industrins satsningar i Karleby.

- Jag känner till bakgrunden och hur saker och ting följs upp, jag tycker det är positivt att något sker här.

Skickar tillbaka tvivelaktig kobolt

Kobolt är i ett omtvistat ämne eftersom det mesta av brytningen sker i Kongo och bland annat barnarbete förekommer.

Den kobolt som används i Karleby är enligt vd Heikki Pihlaja på Umicore kontrollerad och certifierad.

Hur kan ni försäkra er om att förhållandena i Kongo är okej?

- Det är en bra fråga och vi har jobbat med det här i mer än 10 år. En tredje part står för certifiering i kedjan och ansvarar för att råmaterialet kommer från gruvor där det utvinns maskinellt, säger Pihlaja.

- För kobolten som kommer hit vet jag att företagen har kvalitetssystem och de har skrivit på att de inte använder barnarbetskraft. De till och med skickar tillbaka partier om det är oklart var de har blivit förädlade, säger Jonne Sandberg.

Samtidigt påminner han om att för att vi ska gå över till mer eldrivna lösningar i stället för fossila bränslen så behövs kobolt.

- Vi behöver batterikemikalier och någonstans ska de tillverkas.

"Företag i Finland inte extra bra på ansvar"

Kobolt är ändå ett högriskmaterial och det gäller för företagen att försäkra sig om att hela produktionskedjan är i skick, anser Sonja Finér som är verksamhetsledare FinnWatch.

FinnWatch är en medborgarorganisation som granskar de globala effekterna av företagsverksamhet. Målet är ekologiskt, socialt och ekonomiskt ansvarstagande företag.

Finland är världens näst största förädlare av kobolt efter Kina och Finér anser att Finland bör ta en aktiv roll på EU-nivå. Där är flera nya direktiv och regler kring företagens ansvar på gång. Men vi har inget att yvas över i Finland, enligt Finér.

- Just nu är regleringen av företagens ansvar inte i skick.

I regeringsprogrammet finns reglering av företagens ansvar inskrivet.

- Men regeringen har inte nått målet. Forskning visar att företag i finland inte på någott vis är extra bra i fråga om företagsansvar utan hör till medeltalet internationellt sett.

Finnwatch kommer senare i år att inleda ett nytt projekt kring batterimineraler. Organisationen vill se på vilka problem i fråga om miljö och mänskliga rättigheter som finns och hur man kan hitta lösningar.

Varför vill ni titta på just batterimineraler?

- Batterianvändningen ökar med enorm fart, behovet av mineraler och metaller ökar mångfaldigt och därför är det viktigt att se till att de produceras ansvarsfullt, för gruvdriften finns ofta i högriskländer.

Läs också Yle Kokkolas artikel om Jervois.