Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

De kreativa branscherna har fått nästan en halv miljard i coronastöd – kultursektorn har generellt ändå fått mindre statligt stöd än andra branscher

Från 2022
Svartklädda personer hoppar runt på en svagt upplyst scen.
Bildtext Mest statliga stöd inom den kreativa branschen delades ut inom scenkonsten.
Bild: Cata Portin

De coronastöd som staten beviljat den kreativa branschen är generellt mindre än de summor andra branscher har fått. Det framgår av en undersökning som det kulturpolitiska forskningscentret Cupore har gjort.

Den kreativa branschen hör till de största förlorarna under pandemin, eftersom kulturlivet fick stänga ned under långa perioder.

I en färsk undersökning av det kulturpolitiska forskningscentret Cupore framgår ändå att sektorn generellt fått mindre statligt coronastöd än andra branscher. I det som kallas kreativa branscher räknar forskarna förutom konst och kultur också med också reklambranschen.

Den kreativa branschen får totalt en halv miljard euro i statliga coronastöd.

– Den stödsumma vi räknat med uppgår totalt till över 2 miljarder. Vad som är mycket och vad som är lite är relativt, säger Sakarias Sokka som är specialforskare vid Cupore.

I undersökningen har Cupore räknat med stödbeslut under pandemin från undervisnings- och kulturministeriet, Centret för konstfrämjande, Taike, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Business Finland och Statskontoret. Man har också räknat med stöd som ännu inte har hunnit delas ut under det här året. Av de stöd som Business Finland och NTM-centralerna delat ut har 7-10 procent gått till den kreativa branschen.

En mörkhårig man i närbild.
Bildtext Sakarias Sokka är specialforskare vid det kulturpolitiska forskningscentret Cupore.
Bild: Sakarias Sokka

Största stödet till scenkonsten

Det finns också skillnader inom olika konstområden. Mest stöd delades ut till aktörer inom scenkonsten, som musik, teater och dans.

Sakarias Sokka säger att det är stora summor de kreativa branscherna gått miste om, men tillägger att det är svårt att ge exakta siffror eftersom olika instanser räknar på lite olika sätt.

– Coronastöden täcker nog inte alla förluster inom alla områden då allt var nedstängt så länge. Därför känns det berättigat att betoningen ligger på scenkonsten som fått den största enskilda potten inom den kreativa branschen.

"Splittrad lobbyverksamhet"

Vissa aktörer har mer beredskap än andra att lyfta fram och rapportera om förlusterna.

– Kulturbranschen saknar en stark lobbyorganisation som turism- och restaurangförbundet Mara. Intresseorganisationerna är väldigt splittrade, säger Sokka och fortsätter:

– En fråga som alltid dyker upp är hur väl kulturbranschen lyckas komma fram som en enad front eller om det genast blir gnabb.

Undervisnings- och kulturministeriet riktade mest stöd till de aktörer de också normalt stöder mest, som de nationella konstinstitutionerna och museer, teatrar och orkestrar som får statsstöd.

– Det är förståeligt också en orsak till att frilansarna och det fria fältet var upprörda över att de i början av pandemin blev helt utan. Senare tog Taike i beaktande dem.

Av undersökningen framgår också att olika myndigheter har olika uppfattning om hur den kreativa branschen definieras och koordineras. Det i sin påverkar vilka stöd aktörerna får.

– Det har länge talats om vikten av kunskapsbaserad ledning inom olika myndigheter, men det här avslöjar att det är sjuttons svårt att leda via kunskap om den inte finns till hands.