Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Regeringen oenig om rätten att få reda på kollegors lön vid misstanke om diskriminering – sakkunniga kritiserar oklarheter i tystnadsplikten

En plånbok mäts med ett måttband.
Bildtext Regeringen föreslår att jämställdshetslagen ska förändras så att representanter för personalen ska få möjlighet att granska enskilda arbetstagares löneuppgifter.
Bild: All Over Press

En reform som skulle ge tillgång till en kollegas löneinformation för en anställd som misstänker diskriminering, kritiseras av rättslärda. Det råder bland annat oklarheter kring skyldigheten att hålla löneuppgifter konfidentiella.

Det handlar om ett lagförslag, som skulle ge en anställd, som misstänker lönediskriminering på grund av kön, rätt att få en annan anställds löneinformation direkt av arbetsgivaren.

Målet är att förhindra lönediskriminering på grund av kön genom att öka löneinsynen hos personalrepresentanter och anställda som misstänker att de diskriminerats på grund av kön.

En personalrepresentant, till exempel en förtroendeman, skulle fungera som mellanhand. Om det inte finns någon personalrepresentant på arbetsplatsen kunde informationen inhämtas av jämställdhetsombudsmannen. Löneuppgifter kan redan nu begäras av jämställdhetsombudsmannen.

Arbetsgivaren skulle vara tvungen att informera de anställda vars uppgifter har lämnats ut.

En arbetsgrupp vid Social- och hälsovårdsministeriet presenterade en rapport om hur man ska öka lönetransparensen i november ifjol och föreslog då förändringar i jämställdhetslagen.

Centern uppmanade myndigheterna att ingripa

Den föreslagna lagändringen för att öka lönetransparensen har lett till motstridiga åsikter mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas representanter. Även regeringspartierna är oense om reformen.

Centern krävde i december ifjol att en myndighetsbedömning ska göras om en enskild anställd begär tillgång till löneuppgifter om sina kolleger.

Enligt partiet går det inte att motivera att den privata sektorn har allas löner fritt tillgängliga, eller att arbetsgivaren har en direkt skyldighet att lämna löneuppgifter och personliga utvecklingssamtal på begäran av en enskild arbetstagare.

Förslaget kom tillbaka från en remissrunda förra veckan. Åtminstone Justitieministeriet och riksdagens justitieombudsmans kansli kräver förtydliganden om tystnadsplikt i sina utlåtanden.

– Det förblir oklart hur tystnadsplikten tillämpas, i vilken utsträckning och vem den gäller, säger Liisa Leppävirta, lagstiftningsråd som utarbetat Justitieministeriets utlåtande, till nyhetsbyrån STT.

Två olika rättigheter i vågskålen

Först efter ett förtydligande kan förslaget bedömas korrekt utgående från de grundläggande rättigheterna. Om lagändringen genomförs skulle åtgärder som syftar till lönetransparens begränsa integritetsskyddet, vilket gör att motiveringarna måste vara tillräcklig.

– Ju mer man begränsar integritetsskyddet, desto högre är motiveringströskeln för att det ska anses vara acceptabelt och i linje med proportionen, säger Leppävirta.

I slutändan kommer den juridiska avvägningen mellan de två olika rättigheterna, tillgång till information och integritetsskydd, göras av grundlagsutskottet.

Innan det bör regeringspartierna komma överens om reformens innehåll och presentera sina förslag för riksdagen.

Enligt STT kommer den politiska debatten att fortsätta under de kommande veckorna och den respons som kommit in under remissrundan ska behandlas.

Våg
Bildtext Det blir en juridisk avvägning mellan tillgång till information och integritetsskydd i lagförslaget.
Bild: Arja Lento

Näringslivet kritiserar förslaget

Näringslivets branschorganisationer kritiserar regeringens planer på att öppna upp löneuppgifter.

Kemiindustrin, Skogsindustrin, Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta, Teknologiindustrin och Finsk Handel anser att förslaget strider mot lagstiftningen om dataskydd.

Förbunden anser att förslaget äventyrar de finländska företagens konkurrenskraft och produktivitet.

Källa: STT