Förbered dig när priset på bostadslån och bostadsräntorna stiger: "Ta kontakt med din bank och gör upp en buffert"

Nollräntorna är snart ett minne blott och i april blev den vanliga bostadsräntan positiv, från att ha varit negativ sedan år 2016. Hur ska vi låntagare och konsumenter tänka? Så här svarar experterna.

Kriget i Ukraina, höga energipriser och dyra byggmaterial. Inflationen ökar och centralbankerna reagerar.

Det var i torsdags som Europeiska centralbanken, ECB, kungjorde sitt historiska beslut. I juli kommer de att höja styrräntan med 0,25 procentenheter och tanken är också att fortsätta höja räntan i september.

Det här blir första gången som ECB höjer styrräntan sedan 2011. Just nu ligger styrräntan på noll procent.

Återgång till ett ovant normalläge

I vår har vi också fått uppleva ett annat historiskt ögonblick. I april blev den vanligaste räntan på bostadslån, 12 månaders Euribor, positiv för första gången sedan 2016.

Dessa faktorer kommer att påverka bostadsräntorna samt priset på bostadslån. Det kan låta skrämmande, men att ha en positiv styrränta och en positiv Euriborränta är faktiskt normalläge på marknaden.

Det intygar både Jennica Heikius, regionchef i Åboregionen för Ålandsbanken och Fredrik Björk, verkställande direktör för Kvevlax Sparbank.

– Det är inte normalt med negativa räntor på marknaden. Därför ser vi det här egentligen som positivt, att vi nu får positiva räntor igen, säger Heikius.

– Minussituationen rådde väldigt länge och konsumenterna blev vana med att då man skulle betala av ett lånebelopp så var största delen amorteringar och väldigt lite var på räntesidan. Men nu jämnar det ut sig då räntorna kan stiga till 1,5–2 procent och då blir det mera räntekostnader.

Kontrollera att du har en buffert och klarar av räntehöjningar

I det här läget rekommenderar Björk att alla som har ett bostadslån ser över sin ekonomi och kanske också bokar en träff med sin bank.

Han säger att många frågar just om bostadsräntan, om man ska ha den rörlig eller låst.

– Var och en fattar sina egna beslut. Många har tagit kontakt med oss just på grund av det här läget och frågat "vad ska jag göra med min ränta" och det beror nog på från fall till fall.

– Jag rekommenderar helt enkelt att man tar kontakt med sin bank, sätter sig ner och funderar och diskuterar vad som är bäst för en själv.

Och är man i valet och kvalet att ta ett nytt bostadslån så rekommenderar Björk att man tänker på vilken ränta man tål.

– Tål man två procents ränta? Fyra procents ränta? Har man en väldigt snäv budget eller en snäv ekonomi så lönar det sig att ta en fast ränta på säg fem, sju eller tio, femton år, så man vet vilka månadskostnaderna är.

Räkna noga och räkna med olika scenarier och olika räntelägen. Lås din ränta om det behövs och din ekonomi kräver det

Fredrik Björk, verkställande direktör för Kvevlax Sparbank

Både Björk och Heikius lyfter också fram sparandet, som blir extra viktigt när räntorna stiger.

– Det kan vara bra att försöka fondspara vid sidan om bostadssparandet, säger Heikius.

– Om man inte har börjat spara, så börja spara genom att sätta undan lite pengar varje månad. Då har man pengar för oväntade utgifter. En liten buffert är alltid bra att ha, säger Björk.

Finländarna lyfter redan färre bostadslån

Finländarna har redan reagerat på de stigande räntorna.

2021 var ett rekordår för antalet tecknade bostadslån och jämför man april i fjol med april i år så lyfte hushållen i Finland bostadslån för 1,6 miljarder euro, vilket var 10 procent mindre än i fjol.

Fler finländare har också under den senaste tiden intresserat sig för ränteskydd på sina bostadslån, vilket också kan ha lett till att den vanliga räntan på bostadslån blev positiv i april.

Varken Heikius eller Björk har märkt av någon tydlig minskning av antalet nya bostadslån i vår. Men det är flera nya byggnadsprojekt som har satts på paus, på grund av de skenande priserna.

– De som går i byggartankar funderar säkert nog två gånger om de A, alls ska börja bygga och B, hur stort ska man bygga. Går inte energipriserna ner så kommer nog husen att bli mindre i storlek, säger Björk.