Efter många års planering är det liv i gösarnas barnkammare – yngel kläcks i tusental

I ett provisoriskt plasttält i anslutning till Stormossens anläggning tar tusentals gösyngel i dagarna sina första simtag. Går allt väl ska de planteras ut i havet efter två månader. Men vägen ut i det fria är kantad av många utmaningar.

Ljudet av rinnande vatten är konstant. Gröna och vita bassänger, såar och kärl står redo att ta emot gösyngel som kläcks på löpande band.

Det här sker i ett provisoriskt tält i anslutning till Stormossens anläggning i Kvevlax, Korsholm.

– Vårt mål är att vi ska försöka odla upp havslekande gös på den här odlingen, berättar marinbiolog Anni Selenius som ansvarar för odlingen.

Risvasar i Malax och Kyro älv

Selenius går fram till en mörkgrön så som är övertäckt med svart plast. Hon lossar några klädnypor och tittar ner i sån. På botten ligger något som påminner om en lurvig dörrmatta, det kallas för risvasar.

– Det här är kläckningen av rom. Vi har haft moderfiskar ute i sumpar i havet för att leka. Vi har haft en till två honom och tre hanar tillsammans. Under förra veckan fick vi rom på risvasarna och nu har de flyttats hit från Malax. Risvasar finns också utplacerade i Kyro älv, men de har ännu inte gett någon rom.

Sammanlagt har åtta moderfiskar placerats ut i sumpar.

– Moderfiskarna har vi fått från fiskare som fiskar i Malax och Maxmo. Vi avtalat med dem att vi får gös när de får gös i sina stora ryssjor, berättar Selenius.

Dåliga simmare till en början

Vartefter att ynglen kläcks flyttas de över från kärlet med risvasar till en så och därifrån vidare till en större bassäng. Selenius uppskattar att det i nuläget rör sig om hundratusentals yngel som simmar runt i bassängen.

Från en plastslang rinner vatten ner i bassängen.

– Det är noga med vattenflödet. Det får inte vara för starkt eftersom ynglen är dåliga simmare och då skulle förlora mycket energi på att simma mot strömmen. Samtidigt måste vattnet bytas ut tillräckligt mycket för att hållas rent, berättar Selenius.

Ett känsligt stadie i fiskens utveckling är när simblåsan ska fyllas. Det görs genom att fisken simmar upp mot ytan för att hämta en luftbubbla och finns det då ett fettskikt på ytan kan det misslyckas, berättar Selenius. Det är en av orsakerna till att vattnet behöver hålla en god kvalité.

Äter upp kompisen

I tältet finns också bassänger som fortfarande står tomma. Men under dagen kommer Selenius att börja flytta över yngel som hunnit bli några dagar dit.

– När de är lite äldre så är de kannibaler. Blir det för stor storleksskillnad mellan ynglen kommer man inte att ha kvar några av de minsta, för de blir kanske uppätna. Därför är målet att storleksseparera dem så mycket det bara är möjligt i olika bassänger.

När det gäller matningen är det mycket att tänka på. Även om ynglen bara är några millimeter stora behövs levande föda i form av plankton.

– Jag har beställt artemia, det är planktoniska kräftdjur, och deras nykläckta larver är lämpade för gösyngel, berättar Selenius.

När ynglen blir lite större ska de övergå till fiskfoder och matning från bandautomater.

"Mycket utmanande"

Även om projektet planerats i flera år är utmaningarna många. Selenius berättar att hon nästan dagligen stöter på nya utmaningar.

– Igår märkte jag att temperaturen inte hölls tillräckligt hög i systemet. Då blev det att isolera ett luftningstorn med pressning, och det verkar ha hjälp.

Även ljuset har förorsakat bekymmer för vattenreningen. Där fick Selenius täcka in apparaturen för att skydda mot solen då värmen och ljuset fick algväxt att bildas.

– Ynglen tar upp mycket av min tid just nu. Särskilt när det är så mycket som kan gå fel så funderar jag på hur olika situationer kan lösas.

Om allt går som det ska kan yngel på cirka sex centimeter planteras ut i mitten på augusti. Eftersom gösodlingen är Stormossen är av experimentell karaktär är Selenius försiktig när det gäller att uppskatta antalet gösar som kan planteras ut till sensommaren.

– Till att börja med är det bra om vi har någon i höst så vi ser att det här fungerar. På lång sikt är tio procent av en så här stor mängd yngel jättebra. Vi får se vad det landar på. Får vi något att plantera ut till hösten är det bra och visar på att det här fungerar. Sedan finns det saker som kan finslipas för att höja överlevnaden, till exempel bättre temperaturreglering och finjusteringar med maten.

"Gösen är en framtidsfisk"

Fisknäringen står inför stora utmaningar. Sälen och skarven ställer till det för yrkesfiskarna, fiskbestånden blir mindre och branschen lockar inte på samma sätt som tidigare. Samtidigt finns det en efterfråga på lokal fisk.

– Det finns en efterfråga på utveckling och odling av havsgösen. Det testar vi nu. Det är en svår art att odla och det finns många utmaningar, konstaterar verksamhetsledare Marina Nyqvist på Österbottens Fiskarförbund.

Projektet med gösodlingen administreras av Österbottens Fiskarförbund med finansiering av NTM-centralen.

– Jag har jättestora förhoppningar på gösodlingen, gösen är en fin fisk, säger Leif Kaarto som är fiskerikonsulent vid Österbottens Fiskarförbund.

Kaarto är förvånad över att gösen verkar trivas allt bättre i de österbottniska vattnen.

– Kanske är det på grund av klimatförändringarna som gör att gösen börjar trivas allt bättre i våra vatten. I Malax verkar det finnas väldigt mycket gös, den är inplanterad och jag vågar nästan säga att stammen härstammar från Saarijärvi för jag har hämtat dit den själv, säger Kaarto och ler.

Hur glad blir du i augusti om det finns gösar att plantera ut?

– Jag är jätteglad. Vi har försökt flera gånger men inte lyckats. Vi har inte fått dem att leka. Men nu verkar det som om vi får igång processen, de leker och får yngel. Sedan gäller det att få dem att äta. Gösen är en framtidsfisk som kommer att få ännu större betydelse i framtiden i våra trakter.

Efter att gösarna släppts ut - gör ni någon uppföljning?

– Det är svårt att följa upp dem. Men man måste tro på det man gör. Men på platser där de planterats ut börjar man se att det finns lekmogen fisk och det tyder på att någonting måste ha lyckats, säger Kaatro.