Omvalda president Macrons politik står på spel i parlamentsvalet – men soffliggarna hade övertaget i den första omgången

President Emmanuel Macron kämpar för sin politiska agenda och majoritetsställning i nationalförsamlingen. Men fransmännen stannade hellre hemma än gick till valurnorna i den första omgången.

Den splittrade vänstern hade lyckats med konststycket att samla sina krafter och bilda valalliansen NUPES (Nouvelle Union populaire écologique et sociale) kring frontfiguren, yttervänsterns Jean Luc Mélenchon, som själv siktar på premiärministerposten.

Opinionsmätningarna förutspådde ett bra resultat för NUPES, och en risk för att Macrons högerliberala allians förlorar sin majoritet i den lagstiftande nationalförsamlingen.

Precis så blev det. Resultatet av den första omgången blev mycket jämnt mellan presidentens allians Ensemble (Tillsammans) och NUPES. Ensemble fick 25,75 procent av rösterna, medan Nupes-alliansen landade på 25,66 procent.

Det finns alltså risk för att Macron förlorar sin majoritet i parlamentet, men Ensemble förblir sannolikt ändå den största partigruppen där.

- Sanningen är att presidentpartiet har besegrats i den första valomgången, menade vänsterns Jean-Luc Mélenchon och efterlyste ett massivt valdeltagande i den andra valomgången.

Den politiska verkligheten för Emmanuel Macron är annorlunda nu än för fem år sedan, då han fick en jordskredsseger både i presidentvalet och i det påföljande parlamentsvalet.

När presidentvalet hölls i april i år var det många franska väljare som motvilligt återvalde Macron till presidentposten, och gjorde det enbart för att stoppa hans motkandidat, ytterhögerns Marine Le Pen.

Inför det nu aktuella valet till nationalförsamlingen hade en femtedel av dessa väljare meddelat att de kommer att rösta på vänster- eller högerkandidater i valet till nationalförsamlingen.

Den magiska siffran i nationalförsamlingen är 289

Macrons allierade har hittills haft en betryggande majoritet i nationalförsamlingen, hela 354 platser då det det krävs minst 289 för majoriteten.

Det betyder att parlamentets andra kammare har kunnat klubba igenom presidentens agenda, medan varje förlorad ledamot betyder större svårigheter i det arbetet.

Macrons ambitiösa politik handlar om allt från att öka fransmännens köpkraft till en omstridd höjning av pensionsåldern och en reform av Frankrikes klimatpolitik.

Vänsterblocket NUPES vill å sin sida höja minimilönen avsevärt, sänka pensionsåldern till 60 år och inför pristak för de allt högre energiprisen.

Enligt estimaten under söndagskvällen får Macrons allians mellan 255 och 295 platser, och NUPES mellan 150 och 190 platser.

Andra omgången om en vecka avgör

Om presidentens läger förlorar sin majoritetsställning, kommer Macron att vara den första franska presidenten på tjugo år som tvingas in i en så kallad "cohabitation", som är ett franskt uttryck för ett slags politisk samboende.

Det innebär att premiärministern liksom nationalförsamlingens majoritet representerar andra politiska inriktningar än presidenten, vilket tidigare har förlamat den franska politikens handlingskraft.

Väljarapatin var som väntat påtaglig i den första valomgången. Enligt fransk kutym räknar man frånvaroprocenten som nu var 52,8 procent och därmed rekordhögt. I valet 2017 var det 51,3 procent av de röstberättigade som stannade hemma.

- Vi har en vecka på oss att moblisera väljarna, en vecka att övertyga dem och att lyckas uppnå en stark och entydig majoritet, sa Macrons nyutnämnda premiärminister Élisabeth Borne.

Artikeln har uppdaterats med reaktioner på resultatet.