Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Stoltenberg till Svenska Yle: Turkiets oro bör tas på allvar – men målet är fortfarande "en snabb process för Finland och Sverige"

Uppdaterad 13.06.2022 18:15.

Trots att det finländska och svenska medlemskapet i Nato nu stöter på motstånd från turkiskt håll kommer processen inte att dra ut på tiden, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en egen intervju för Svenska Yle.

Under en presskonferens med president Sauli Niinistö tidigare under söndagen sa Stoltenberg att Turkiets oro bör tas på allvar, och att medlemsländerna tillsammans med Finland och Sverige arbetar hårt för att nå enighet.

– Målet är fortfarande att det ska vara en snabb process och att vi får en lösning inom en rimlig tid. Det är ett historiskt beslut att Finland och Sverige ansöker om medlemskap i en tid som är kritisk för vår säkerhet, med ett brutalt angreppskrig i Ukraina, säger Stoltenberg till Svenska Yle.

Att Finland och Sverige blir medlemmar i Nato är bra för bägge länder men också bra för Nato och för det transatlantiska samarbetet, säger han.

– Vi kan ju konstatera att Nato redan nu ökat sin närvaro i den norra delen av alliansen och i Baltikum. Just nu pågår militärövningen Baltops med 7 000 soldater. Flera Natoländer har gett Finland och Sverige säkerhetsgarantier. Det här visar att Nato tar Finlands och Sveriges säkerhet på allvar.

Stoltenberg säger att alliansen just nu jobbar hårt för att nå en snabb lösning i Bryssel, Helsingfors, Stockholm och Ankara.

Men det man inte förstår i Helsingfors och Stockholm är att terrorlagstiftningen i våra länder är jämförbar med lagstiftningen i övriga länder, men ändå väcker det här frågor i Ankara. Vad ligger bakom det här?

– Det här är delvis juridik och därför är det viktigt att vi för diskussioner, både för att lösa verkliga problem och för att reda ut missförstånd. Det är bra att det finns en dialog, säger Stoltenberg.

Enorm potential för det nordiska samarbetet

Det nordiska samarbetet kommer att gynnas av att Finland och Sverige blir medlemmar i Nato och de nordiska länderna för första gången är säkerhets- och försvarspolitiskt samlade, tror Stoltenberg.

– Det kan innebära mycket tätare samarbete när det gäller materiel, planering av militära övningar och försvaret av de nordiska områdena. Så inte minst som norrman själv så ser jag det enorma potential som ligger i det förstärkta nordiska samarbetet i Nato.

Kan det här samarbetet smitta av sig till andra sektorer?

– Förhoppningsvis bidrar det till mer samarbete kring försvarsmateriel och -teknologi. Och därifrån är det inte långsökt att övergå till mer närings- och industripolitiskt samarbete på också andra områden.

Stoltenberg sa under presskonferensen med president Niinistö att toppmötet i Madrid i slutet av juni inte är en deadline för att nå enighet i frågorna.

Ni går till toppmöte med ett Nato som är splittrat, där det finns länder som stöder ett finländskt och svenskt medlemskap och länder som inte gör det. Hur svår är den här situationen?

– Nato är en allians med olika länder vilket betyder olika regeringar och olika placeringar på den politiska kartan. Det som är kännetecknande för Nato är ändå att trots att utgångspunkterna kan vara väldigt olika så har man samma grundvärderingar. Vi kommer att finna lösningar så att Finland och Sverige kan bli medlemmar, säger Stoltenberg.