Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Allt från mjölkpaket till elkontrakt marknadsförs som "koldioxidneutrala" – WWF oroar sig för grönmålning

Från 2022
Energieffektiva spisar till salu på torget i Kampala.
Bildtext Svenska Yle avslöjade tidigare i år problem med ett klimatkompenseringsprogram där finska företag klimatkompenserar genom att köpa kolkrediter för utsläppsminskningar från koleldade spisar i Uganda.
Bild: Luke Dray / Yle

Är ditt kaffe klimatkompenserat och din skolfotografering koldioxidneutral? Och säger det här dig något alls? WWF ser flera problem med det allt vanligare reklampåståendet om klimat- eller kolneutralitet.

Världsnaturfonden WWF har märkt att påståenden om klimatneutralitet blir allt vanligare i reklamer om produkter och tjänster i Finland och beslut att samla in och analysera exempel på det.

– Konsumenterna stöter på de här påståendena väldigt mycket, på förpackningar, i reklamer i tidningar och på tv, på skärmar i metron och så vidare, säger Helka Julkunen som sammanställt rapporten hos WWF som ordnade ett seminarium om rapporten på tisdagen.

Hon säger att det inte enbart är negativt: Det är fint att företag vill satsa på miljön och det är också bra att konsumenterna är intresserade av de faktorerna i marknadsföringen av produkter och tjänster. Julkunen tror många företag har goda intentioner när de vill kommunicera att de satsar på miljö och klimat i sin marknadsföring.

– Men det är tydligt att det finns en förvirring bland konsumenterna om vad påståendena betyder, och då finns det också en risk att det uppstår misstro, säger hon.

Exempel på påståenden om klimat- eller koldioxidneutralitet i marknadsföring

  • Det första kolneutrala skolfotograferingsföretaget

  • De första kolneutrala rallykilometrarna

  • Vinets hela produktionskedja är kompenserad

  • Världens första koldioxidneutrala hockeylag

  • En koldioxidneutral festival till 2025

    Du kan läsa rapporten i sin helhet hos Världsnaturfonden.

Bra att berätta om klimat- och miljömål

Julkunen understryker att det är bra att företag vill berätta om sina klimat- och miljömål, men att det gärna kunde ske på ett mer konkret sätt.

– Den absolut första åtgärden måste alltid vara att minska på utsläppen, och först sedan kompensera för de resterande utsläppen, säger Julkunen och uppmanar företagen att vara modiga och berätta också om de konkreta delmålen de har på vägen för att nå klimatneutralitet.

Problemet med många miljöpåståenden om klimatneutralitet på produkterna är att de är svåra för konsumenterna att kolla upp. Det finns sällan mer information om vilka konkreta åtgärder företaget tar till för att nå klimatneutralitet, och ofta är målet om klimatneutralitet ställt långt i framtiden.

I bakgrunden för påståendet för klimatneutralitet finns så gott som alltid någon slags utsläppskompensation, det vill säga att företaget har köpt klimatkompensering eller kolkrediter för att kompensera för sina utsläpp. Marknaden för kolkrediter och frivillig kompensering växer hela tiden i Finland och den är i dag så gott som oreglerad.

WWF:s råd till företagen

  • Begreppet klimatneutralitet eller kolneutralitet är ursprungligen tänkt att beskriva utsläppsläget geografiskt, till exempel för ett helt land. Att alls använda det på produkter och tjänster är problematiskt.

  • Företagens utsläppsminskningar är alltid viktigast. Hur de resterande utsläppen kompenseras kommer i andra hand. Att köpa kolkrediter utan att minska på sina utsläpp ger inte automatiskt rätt att kalla sig kolneutral.

  • Klimat- och miljöpåståenden om en produkt ska beakta hela livscykeln och inte bara en del av den. Undvik att marknadsföra med klimatmål som ligger långt i framtiden. Om du vill använda kolkrediter, använd certifierade sådana.

  • Berätta öppet om företagets utsläppsminskningar och klimatarbete, det stärker trovärdigheten.

Svenska Yle avslöjade tidigare i år stora problem med ett klimatkompensationsprogram i Finland. Projektet går ut på att finska företag kompenserar för sina utsläpp genom att betala för ett projekt som säljer klimatvänligare koleldade spisar i Uganda: Utsläppsminskningen från spisen säljs som kolkrediter som företagen kan klimatkompensera med.

Enligt WWF innebär den bristfälliga regleringen av kolkrediter och utsläppskompensation att WWF inte kan rekommendera användningen av inhemsk utsläppskompensation som grund för påståenden om kolneutralitet på produkter och tjänster.

Ny lagstiftning på väg – under tiden kan konsumenter klaga på oklar märkning

Också Finlands miljöcentral Syke har hittat problem med förvirrande miljömärkning i reklamer och på produkter.

– Företagen skulle behöva klarare instruktioner, sammanfattar Sykes forskare Tero Heinonen projektet.

EU-lagstiftningen reglerar marknadsföring genom direktiven om konsumentskydd och otillbörliga affärsmetoder, och en uppdatering av den lagstiftningen är på väg.

Men i dagens läge är rådet från WWF till konsumenter att påverka genom att anmäla vilseledande marknadsföring till Konkurrens- och konsumentverket. I dagens läge är det få som gör det.

– Vi har en kanal som vanliga medborgare kan använda för att påverka, och den används inte särskilt mycket, säger Bernt Nordman som är klimatansvarig på WWF.

– Vår utredning visar att konsumenterna är förvirrade kring märkningen och att tilltron till den här typen av kommunikation minskar. Nu skulle det vara viktigt att låta både den övervakande myndigheten och företagen veta att det finns skäl att göra bättre ifrån sig.

askgranulater i skog

Vad får du om du betalar för klimatkompensation i skog – och vilka är riskerna?

Kriterierna för aktörer i kompensationsbranschen är oklara.

Mer om ämnet på Yle Arenan