Köerna till icke-brådskande vård inom specialistvården har blivit längre – speciellt inom kirurgin och psykiatrin

Väntetiderna till icke-brådskande specialistsjukvård har blivit längre i alla sjukvårdsdistrikt jämfört med för ett år sedan. I slutet av april väntade nästan 150 000 patienter på specialistvård, det är ungefär 15 000 fler än ett år tidigare.

Av de som köade för icke-brådskande vård inom specialistsjukvården hade närmare 8,6 procent eller 13 000 väntat i över ett halvår. Det är 7 000 fler jämfört med april ett år tidigare. Det här kommer fram i en ny statistikrapport från Institutet för hälsa och välfärd, THL.

Orsakerna är coronapandemin och personalbristen inom vården.

– En stor del av personalen i sjukvårdsdistrikten har flyttats för att jobba med pandemin, med tester, vaccinationer och intensivvård. Ju fler patienter som vårdas på sjukhus och måste isoleras, desto mer vårdpersonal kräver det. Det här innebär att färre jobbar med andra funktioner, och också personalbrist överlag inverkar, säger Pia Tuominen, utvecklingschef på THL.

Köerna har blivit längre på nästan alla områden inom specialistsjukvården, men speciellt inom kirurgin.

– Om man jämför med april 2021 var det 12 000 fler patienter i kö för olika former av kirurgi i april i år.

Över 11 000 personer stod i kö för starroperation i april, och av dem hade 38,5 procent köat längre än tre månader. Över 8 000 patienter köade för en ny knä- eller höftprotes, av dem hade 44,4 procent väntat längre än tre månader.

Köerna till cancervård har minskat

Några undantag finns det, köerna till cancervård har minskat mellan april 2021 och 2022. Inte heller inom neurologin eller vården av hjärtsjukdomar har köerna vuxit.

Däremot har trycket på psykiatrin ökat.

– Inom psykiatrin generellt ser man en drastisk ökning av antalet patienter i kö 2020 och 2021. Cirka 1000 personer fler är i kö våren 2022 jämfört med ett år tidigare. Det här vittnar om resursbristen och efterverkningarna av coronapandemin.

Speciellt inom barn- och ungdomspsykiatrin har köerna vuxit märkbart.

– Om man ser på skillnaden mellan 2021 och 2022 handlar det bara om några tiotal fler patienter i kö, när det gäller att få vård inom tre månader. Men om man ser på köerna före pandemin så är det 500 fler patienter i kö i april 2022 än i april 2019.

Vårdköerna leder till nya problem

Ser man på de olika sjukvårdsdistrikten och medianen av väntetiderna, får man vänta länge inom Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt, 61 dygn, i jämförelse med Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt där medianen är 43 dygn. I medeltal väntade patienterna i slutet av april på icke-brådskande specialistvård i 51 dygn.

Vad prislappen för den här vårdskulden blir är ännu för tidigt att säga. Det ser man först när köerna börjar förkortas, säger Pia Tuominen. Men långa vårdköer har konsekvenser oberoende av hur kritisk sjukdom det är fråga om.

– Ett bra exempel är att om du väntar på att få en operation för en ny höftledsprotes, och du måste vänta 4 till 5 månader i stället för två månader. Då påverkas rörelseförmågan, och du kan kanske inte röra dig under tiden du är i kö. Rehabiliteringen efter operationen blir då också längre. Också om den primära sjukdomen inte skulle hota hälsan, kan vårdköerna inverka på hälsan på många sätt.