Samlingspartiet vill göra det lagligt att sälja snus i Finland – teoretiskt möjligt, men svårt att argumentera för, säger expert på EU-rätt

För att få lov att sälja snus måste Finland få EU att förändra sitt tobaksdirektiv eller förhandla till sig ett likadant undantag som Sverige har. I praktiken vore det allt annat än lätt.

Samlingspartiet beslöt vid sin kongress att verka för laglig försäljning av snus i Finland.

Enligt partiet skulle laglig snusförsäljning minska på smugglingen, ge Finland skatteintäkter och myndigheterna möjlighet att ingripa mot snusets skadeverkningar. Med hänvisning till folkhälsan anser Samlingspartiet att det finns skäl att legalisera snuset trots att det strider mot EU:s nuvarande tobaksdirektiv.

Samlingspartiets partistyrelse ansåg det mer realistiskt att tillåta tuggtobak, som tillåts i EU, men kongressen röstade igenom ett förslag om att tillåta alla slags snus i Finland.

Så vad skulle krävas för att göra snusförsäljning lagligt i Finland – och hur realistiskt är det?

Susanna Lindroos-Hovinheimo som är professor i juridik vid Helsingfors universitet och expert på EU-rätt, hjälper oss att svara på fyra frågor om snuset i EU.

1. Varför är det förbjudet att sälja snus i Finland?

– Det är förbjudet eftersom EU:s tobaksdirektiv säger att medlemsländerna inte ska släppa in snus på marknaden. Det enda undantaget har Sverige som förhandlade fram det i samband med anslutningen till EU, säger Lindroos-Hovinheimo.

Syftet med regleringen är att skapa gemensamma regler för hela den inre marknaden i EU, men också att skydda folkhälsan och särskilt ungdomar.

Lindroos-Hovinheimo påminner om att snus också är förbjudet enligt Finlands nationella tobakslag från 2016. Enligt lagen får tuggtobak, tobak för användning i näsan och tobak för användning i munnen inte säljas eller på annat sätt överlåtas eller förmedlas.

– Redan i första paragrafen sägs att meningen med lagstiftningen är att folk inte ska använda de här produkterna alls, att det är dit man strävar med all reglering.

– Man måste också komma ihåg att det inte bara är EU som reglerar det här. Också världshälsoorganisationen WHO har en ramkonvention om tobakskontroll som ligger som grund för EU:s direktiv.

2. Kan man legalisera snus i Finland utan att bryta mot EU:s tobaksdirektiv?

– Som jag ser det är det inte hemskt realistiskt, eftersom direktivet är väldigt tydligt. Dessutom har vi rättspraxis från domstolar där snusförbudet ytterligare har preciserats.

Tobaksdirektivet har prövats i EU-domstolen i Luxemburg så sent som 2018. Då ifrågasatte snusbolaget Swedish Match giltigheten av snusförbudet med hänvisning till icke-diskrimineringsprincipen, eftersom företaget ansåg att snus är mindre farligt än andra tobaksprodukter som får säljas i EU.

Man hänvisade också till folkhälsan. EU-domstolen avslog alla de argumenten. Enligt Lindroos-Hovinheimo är rättsläget därför klart.

– Direktivet ger i viss mån medlemsländerna utrymme att bestämma om egna regler, men då handlar det om att med hänvisning till folkhälsan förbjuda produkter som kunde vara tillåtna. Som direktivet har tolkats ger det inte möjlighet att tillåta några produkter med hänvisning till folkhälsan, säger Lindroos-Hovinheimo.

3. Kan Finland få ett likadant undantag som Sverige?

Sverige fick sitt undantag i samband med anslutningen till EU och hade därför en annorlunda förhandlingssituation än den Finland skulle ha i dag.

– Det kan vara lite svårt att se att Finland skulle få ett liknande undantag. Det skulle kräva väldigt starka argument för varför ett sådant undantag är nödvändigt. Jag vet inte vilka de kunde vara, men om det finns sådana kan man naturligtvis försöka.

Enligt Lindroos-Hovinheimo verkar det ändå snarare så att regleringen av tobaksvaror i EU hela tiden blir allt strängare.

– Styrningen av tobaksvaror i unionen handlar snarare om att de inte ska marknadsföras och att människor inte ska använda dem.

4. Är det möjligt för Finland att förhandla om tobaksdirektivet?

Om Finland verkligen skulle ha argument för att tillåta snus vore det enligt Lindroos-Hovinheimo möjligen vettigare att försöka förhandla om själva direktivet, snarare än att försöka få ett undantag.

– Man kan ju alltid försöka. Överlag är ju lagar inte fastslagna för all framtid, och det gäller också EU-rätten. Den ändras hela tiden, det är fråga om ett dynamiskt rättssystem där alla medlemsstater kan och får påverka.

– Så nog är det helt möjligt i teorin att börja driva en sådan här sak, men som sagt skulle man behöva väldigt starka argument. Och jag är inte säker på vilka de kunde vara.