Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Ålder är inget hinder för dataläskunnighet – 70-plussaren Isa visar att Linux är lättare än man tror

Uppdaterad 11.07.2022 17:03.
Isa Forsbäck med sin Linux-dator.
Bildtext Isa Forsbäck med sin Linux-dator. Med den klarar hon av allt hon behöver göra, och lite till.
Bild: Ida Rislakki/Yle

Pensionärer kämpar ibland med IT-kunskaper, men det skulle inte behöva vara så. Isa Forsbäck är 70-plussaren som brinner för Linux och hon snackar gärna IT med vem som helst.

Det är inte alltid lätt att lära sig IT-kunskaper. Speciellt för pensionärer. Men det finns åtminstone en pensionär som envist vill bryta mot den trenden. 70-plussaren Isa Forsbäck menar att datakunskaper är något som alla kan lära sig - för när det kommer till kritan är det inte så märkvärdigt.

Isa Forsbäck har tidigare arbetat som lärare, är aktiv inom olika pensionärsföreningar och har sysslat med informationsteknologi i över 40 år. Hon fungerar också som IT-handledare på Pensionärsförbundet.

Via det uppdraget ser hon hur utlämnade seniorer är, också när det gäller digitaliseringen. Tröskeln att lära sig IT är väldigt hög för pensionärer, menar hon. De tror att de inte kan, eftersom de inte vuxit upp med det digitala.

– Jag är medlem i IT-kommittén i Pensionärsförbundet. Vi ska försöka få pensionärer att lära sig IT. De behöver mycket hjälp, men de lär sig nog. Men att gå hem till folk och reda upp datorproblem, halva dagen går åt till det, fast det är jätteroligt. Jag hinner inte riktigt, vi borde vara flera så kallade handledare, säger hon.

Många brister i IT-undervisningen för seniorer

Forsbäck tycker inte kommunerna eller till exempel banker tar tillräckligt stor hänsyn till hur digitaliseringen påverkat dem som inte lär sig IT-kunskaper lika snabbt som andra. Fast hon själv har en stor digital läskunnighet befinner sig de flesta andra seniorer i en annan situation.

– En del skäms förstås, för att de inte kan, säger Forsbäck.

Nybörjarkurserna i IT, som ordnas bland annat via Kulturinstitutet, har varit populära - men huvudsakligen för att det är trevligt att umgås med andra, inte för att själva kurserna upplevts vara givande. Tvärtom upplever de flesta seniorer att datakunskap inte är något för dem.

– Många klagar på att de inte får tillräckligt med hjälp, undervisningen går för snabbt framåt, läraren har favoriter. Så man sitter där och täcks inte fråga om hjälp. Det är bra när äldre lär äldre, för de förstår bättre hur det känns, säger Forsbäck.

Språket är också en tillgänglighetsfråga. Eftersom de flesta kommandon går på engelska utesluter det genast dem som bara tala finska eller svenska.

– Fast det sägs att allt finns på finska eller svenska, så är alla begrepp på engelska. Det är ju det som är svårt. Och så slänger man lätt själv ur sig engelska fraser, och den andra sitter och gapar. Det borde finnas ett lexikon med hur man egentligen säger och vad man gör, för alla kan inte engelska.

Ett annat problem är att seniorer ofta får ta över familjemedlemmars begagnade och slitna apparater. Forsbäck menar att även om familjen menar väl, kan det här försvåra inlärningsprocessen ännu mer för senioren, eftersom apparaten ofta är omodern och långsam. Det här kan motarbeta tanken att IT-kunskaper kan vara roliga att lära sig.

Själv gillar Forsbäck att lösa problem och lära sig nya knep.

– Linux och Windows har lite olika system, de kallar filer olika, och så. Man måste veta att i det här programmet heter det folder, i det andra programmet heter det något annat. Men det lär man sig. Det är bra att hålla hjärnan igång så den inte skrumpnar ihop, säger hon.

Vad är Linux?

Linux är ett operativsystem med öppen källkod. Ett operativsystem är det program eller den programhelhet som startar andra program och erbjuder resurser och tjänster. Det är som ett gammaldags brittiskt tjänstefolk: arbetet syns inte, men allting fungerar.

– Till exempel Linux har en kärna, och runt den kärnan finns det där systemet, hur allting är organiserat. Från kärnan finns grenar, som är olika program eller omgivningar. I Linux kan du själv påverka, själv välja vad din dator ska specialisera sig på, säger Forsbäck.

En del omgivningar, som Ubuntu, Fedora och Linux Mint, har olika versioner för olika ändamål.

– Namnet Ubuntu är väldigt trevligt. Det kommer från ett Zulu-språk, och det betyder medmänsklighet och solidaritet. Det är mycket vackert tänkt, säger Isa Forsbäck.

Källkoden är systemets skelett, och det kan inte vem som helst ändra på - men nog göra program för. Forsbäck funderar på om det kanske är därför som Linux också är ett mycket tryggt system.

– Det inte viruskänsligt alls, och jag har inte stött på att någon bank eller annan tjänst inte skulle vara kompatibel med Linux. Det är väl hopsatt, säger hon.

Linux ser ut som många andra operativsystem.
Bildtext Linux ser ut som vilket operativsystem som helst.
Bild: Ida Rislakki / Yle

Intresset för Linux fick Forsbäck av sin son. Nu har hon använt Linux i 17 år och föredrar det framför alla andra operativsystem, eftersom det är lätt att använda, mångsidigt, och framför allt gratis.

Många kanske har uppfattningen att Linux är något knepigt, en komplicerad kod som kräver en viss IQ eller kanske till och med ingenjörsutbildning av användaren. Det är precis den uppfattningen de flesta seniorer har när det kommer till IT-kunskaper - “det här är för svårt för mig”. Men det stämmer inte alls - och precis där ligger kruxet.

– Det är ju det som är roligt, att pröva och ladda ner program. En tid hade jag pippi på att byta skärmbild. När Game of Thrones var mest populär, då hade jag dem överallt. Häftiga. Till och med barnbarnen blev skrämda när de kom in och såg vad jag hade på skärmen, säger hon.

Licenser och kostnader

De två andra vanligaste operativsystemen, Windows och Apple OS, har sluten källkod. När du använder någondera av de operativsystemen, gör du det via en licens - du har alltså rätt att använda systemet i det format som tillverkaren tillåter, men kan inte göra stora förändringar själv. En del program kan du till exempel inte avinstallera, fast du inte använder eller behöver dem.

Till skillnad från Microsoft eller Apple, kräver Linux inga licenser av sina användare. Kärnan finns redo att ladda ner online, och så får användaren själv lägga till precis det hen behöver.

Det är en delorsak till varför Forsbäck föredrar Linux.

– Jag menar, de plockar pengar av oss på alla sätt, Microsoft. Det är nog fel. Jag behöver inte hela tiden se meddelandet “ladda ner vår app”. Det är hela tiden sådana grejer som folk går på. Och till sist betalar de, för de tror att de måste. Och det måste de inte. Det är som en stor käft som hela tiden ska ha in pengar. Man får sätta spärr på dem, säger hon.

Kort om Linux

  • “Jag gör ett (gratis) operativsystem (bara en hobby, kommer inte att bli stort)”, skrev Linus Torvalds till gruppen Usenetin comp.os.minix vid Helsingfors universitet 19 augusti 1991

  • Torvalds har vunnit flera priser för sitt arbete med systemet

  • Linux används av bland annat av 90 procent av världens servrar, alla 500 superdatorer, Nasa, SpaceX, programmerare, webbutvecklare och animatörer

  • I privat bruk är det svårt att uppskatta hur många Linuxanvändare som finns, men gissningar ligger kring ett par miljoner

Källa: Helsinki.fi, Earthweb.com

Det bästa med IT

– Det viktigaste för folk är att betala sina räkningar, när vi snart inte har bankservice mera över huvud taget. Men det är ju trist att bara betala räkningar när man kan göra så mycket annat, säger Isa Forsbäck.

Även om hon själv har en lång historia med både IT och Linux, behöver man inte vara insatt i informationsteknologi för att ha nytta av allt som Linux kan erbjuda. Själv njuter hon av att kunna lösa sina tekniska problem själv, och inte behöva ringa till eller chatta med kundtjänster.

– Nu klarar jag mig själv, och det är jätteskönt. Alla vill klara sig själva.

Forsbäck säger också att Linux är ett operativsystem med humor. Ikonerna är fina, namnen är roliga, och när man får fundera ut exakt hur något ska funka, till exempel hur en printer ska koppla till datorn, så blir man mer familjär med sina apparater. Ju mer man gör, desto roligare blir det alltså - och desto mer sänker man tröskeln för att pröva på mera.

– Det är en intressant värld. Det tar jäkla mycket tid, men istället städar man lite mindre och dammtorkar allra minst. Datorn drar, det är så roligt. Och alla pensionärer borde få den möjligheten och få sådana “aha-upplevelser”, att titta, de kan ju, säger Forsbäck.

Isa Forsbäck visar upp operativsystemet Linux.
Bildtext Isa Forsbäck drömmer om fler monitorer i arbetsrummet, men klarar sig bra också såhär.
Bild: Ida Rislakki / Yle

Själv använder Forsbäck datorn till allt hon kan, från att sköta föreningsuppdrag till att byta ikoner och skärmbild. Hon berättar att många pensionärer är lite rädda för datorer.

– Det är bara en apparat. Inte är det något annat. De kan ju använda allt från hårtorkar till mixers, och de flesta kan ju laga mat, det är ju komplicerat det också. Inte är det så märkvärdigt, inte behöver man vara rädd för en dator, säger Forsbäck.

Hon menar att oberoende av bakgrund, utbildning eller ålder ska man inte vara rädd för att pröva sig fram.

– Ibland kör man huvudet i väggen, men så ska det vara. Dataspecialisterna kör också sina huvud i väggen ibland, men de kanske gör de på en högre nivå. Det är bara att prova på nytt, inte är det något. Inte vara rädd, vi ska följa med utvecklingen, vi som är pensionärer, säger hon.

Seniorer är mer försiktiga än yngre när det kommer till datateknik. Varför inte börja med att göra det hela roligt - till exempel med Linux?

– Vi ska inte låta dem imponera på oss, för det är inte så märkligt, att “wow, liksom han kan använda Windows”, strunt samma, det kan vi alla göra. Mera självförtroende skulle jag rekommendera. Och kräva mer av myndigheterna, säger Forsbäck, och fortsätter:

– Vi kan ju inte klämma fram de extra läkarna som skulle behöva ta hand om oss alla, men vi kan åtminstone visa den yngre generationen att vi inte är dumma, att vi klarar nog det här också. De ska inte alls tro att de är något märkvärdigare än vi fast vi är lite äldre. Upp med svansen, pensionärer, uppmanar Isa Forsbäck.