Regeringen vill öka på transparensen med hjälp av ny lag om öppenhetsregister

Regeringen har gett sitt förslag till lag om öppenhetsregistret till riksdagen. Lagen som har varit under arbete i två år gäller lobbning som riktas mot riksdagen och ministerierna.

Lagen om öppenhetsregister förpliktigar företag, föreningar och stiftelser att anmäla lobbning som riktas mot beslutsfattare i nämnda instanser, uppger Justitieministeriet i ett pressmeddelande.

Öppenhetsregistret ska bekämpa osaklig påverkan och stärka medborgarnas förtroende. Det digitala registret kommer att finnas på nätet och vara öppet för alla.

Snart ska alla få veta vem politikerna träffar – öppenhetsregistret strävar efter transparens utan extra byråkrati

Öppenhetsregistret är en del av demokratiprogrammet.

"Det är inte meningen att registret ska hindra samhällspåverkan och samhällsdialog, utan att göra den mer transparent. Genom att göra lobbningen synlig stärker vi vår demokrati och medborgarnas förtroende för beslutsfattandet", säger justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP).

Gäller inte privatpersoners verksamhet

Lagen slår fast registreringsskyldighet för juridiska personer, för exempelvis registrerade föreningar, aktiebolag, personbolag och stiftelser samt enskilda näringsidkare då de riktar kommunikation i avsikt att påverka riksdagen och ministerierna.

Som påverkan räknas alla sätt som främjar ett ärende före och under beslutsprocessen.

Också rådgivning som anknyter till sådan påverkan och som bedrivs som näringsverksamhet ska omfattas av registreringsskyldigheten.

I öppenhetsregistret ska inte sådan verksamhet inom det civila samhället registreras som inte är organiserad och inte heller privatpersoners verksamhet.

Av de enskilda näringsidkarna gäller registreringsskyldigheten endast dem vars näringsverksamhet omfattar påverkanskommunikation som utövas på heltid eller rådgivning inom påverkanskommunikation, enligt pressmeddelandet.

Vad, på vilket sätt och för vems räkning

Aktörerna i öppenhetsregistret ska rapportera om sin påverkanskommunikation och rådgivning två gånger per år.

Det ska framgå i registret vem som är föremål för påverkanskommunikation, på vilket sätt kontakten huvudsakligen har upprätthållits, vilka de bakomliggande ekonomiska resurserna för detta är och för vems räkning det görs.

Uppgifterna som lämnats in publiceras i sin helhet i tjänsten öppenhetsregister.fi. Statens revisionsverk ska förvalta och övervaka registrets verksamhet.
Lagen om öppenhetsregistret är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2024. Bestämmelsen om delegationen ska dock träda i kraft redan den 1 januari 2023.

Källa: Pressmeddelande från Justitieministeriet