Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Så svårt var det att få en gymnasieplats i Svenskfinland – här är de preliminära antagningsgränserna

Uppdaterad 17.06.2022 09:20.
Studiematerial och ett anteckningsblock med matematiska formler på ett skrivbord.
Bildtext Intresset för gymnasiestudier är stort i städerna, men mindre på landsbygden.
Bild: Olli-Pekka Louniala / Yle

I Helsingfors har medeltalet för antagning till de svenskspråkiga gymnasierna stigit från ifjol och intresset för gymnasieutbildningen är stort, visar preliminära uppgifter.

Enligt preliminära uppgifter steg det lägsta medeltalet för antagning till ett svenskspråkigt gymnasium i Helsingfors i medeltal till 7,75 från motsvarande siffra 7,67 ifjol.

Antalet förstahandssökande till de svenskspråkiga skolorna ökade med åtta procent från i fjol, till 508.

Enligt Helsingfors stad lockar gymnasiestudier mer än någonsin.

I Esbo har staden ökat antalet startplatser i både finsk- och svenskspråkiga gymnasier, i Mattlidens gymnasium med 25 platser på den allmänna linjen till 200.

– I år steg faktiskt medeltalet en aning trots att vi tog in fler studerande. Nu är vårt lägsta medeltal 7,83 jämfört med förra årets 7,69 på den svenskspråkiga linjen, säger rektor Susanne Björkstén, Mattliden.

Många på kölistan

Preliminära uppgifter visar att det lägsta medeltalet steg också i Gymnasiet Lärkan och Brändö Gymnasium.

I Gymnasiet Grankulla Samskola säger rektor Harriet Lassus-Utriainen att det lägsta medeltalet för att få en plats var rätt stabilt på 8,23 i år.

– Vi har 97 nybörjarplatser och de fylls förstås och vi har också ganska många på reservplats, säger Lassus-Utriainen.

Kölistan är lång också i Brändö Gymnasium, där lägsta medeltalet för antagning var 7,83.

– Medeltalet var något högre än ifjol, men inte dramatiskt. Men vi har många på kölistan, det noterade jag, säger rektor Mikael Nyholm.

Intresset för Brändös idrottslinje ökade avsevärt och bara ungefär en av tre sökande får en plats, säger Nyholm.

I och med den förlängda läroplikten som trädde i kraft i augusti ifjol finns det mindre rörlighet när det gäller mottagandet av studieplats.

– Jag tror inte det sker så mycket rörlighet. Det har förändrats och i och med läroplikten så tar de emot sina studieplatser. Någon enstaka som eventuellt åker på utbyte genast eller börjar studera på annat håll kan så att säga blanda ihop korten, säger Nyholm.

Här kan du se medeltalen för de allmänna linjerna i alla svenskspråkiga gymnasier. Du kan filtrera på region och ändra sorteringen. Uppgifterna uppdateras. De slutliga antagningsresultaten kommer 22.8.2022.

Sju i medeltal allmän gräns

På många håll i Svenskfinland är antagningsgränsen sju i medeltal i läseämnen. Få gymnasier har en lägre antagningsgräns. Till undantagen hör bland annat Hangö Gymnasium, Gymnasiet i Petalax och Korsholms Gymnasium.

I Borgå säger rektor Monica Johansson att unga med lägre än sju i medeltal inte söker sig till gymnasiet. I år är medeltalet för antagning 7,08. Skolan har 110 startplatser, men det slutliga antalet nya studerande brukar vara kring 100. För närvarande har 87 förstahandssökande av 90 fått en plats.

I Pedersöre Gymnasium finns i princip 100 startplatser, men enligt rektor Monika Eklund-Laurila har antalet sökande stabiliserats vid 45.

– Någon gång har vi ju haft 80 men det är nästan tio år sedan. Vi har haft runt 60, och de senaste fem åren har det legat runt 45, säger Eklund-Laurila.

– Ibland tycker man att det kunde vara lite högre gymnasiebenägenhet med tanke på årskullarna, men det tycks inte hända. Det nationella målet om hur stor andel som ska ha gymnasie- och högskoleutbildning i framtiden kanske inte riktigt stämmer för landsbygden, säger Eklund-Laurila.

Korrigering 17.6.2022 kl 9:20: Gymnasiet Grankulla Samskolas rektor heter Harriet Lassus-Utriainen