Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Stigande räntor, kommande vårdreform och hög inflation pressar kommunernas ekonomi

Från 2022
Uppdaterad 17.06.2022 11:24.
Ingången till Pargas stadshus
Bildtext Stora reformer och försämrade framtidsutsikter hotar kommunernas ekonomi på sikt.
Bild: Arash Matin / Yle

Ett stålbad väntar landets kommuner då välfärdsområdena tar över vården samtidigt som världsekonomin är i gungning och priserna rusar.

– Vi lever i väldigt osäkra tider och att prognostisera just nu är väldigt svårt, säger Ulf Stenman som är direktör för den svenska verksamheten vid Kommunförbundet. Det är viktigt att kommunerna inser detta och är försiktiga då man funderar över lån och investeringar.

Den trend som kommunerna upplevt under de senaste åren är något missvisande enligt Stenman och kommunerna borde titta på bokslut från 2018 och tidigare för att få en rättvis bild av hur kommunen idag mår.

Man lutar sig mot ett fönster och ler mot kameran.
Bildtext Arkivbild. Ulf Stenman är oroad för hur det ska gå med kommunernas ekonomi i framtiden.
Bild: Yle/ Isabella Lindell

– De statliga stöd som betalats ut under coronapandemin har hjälpt den kommunala ekonomin och man kan lätt tro att strukturerna är i skick men jag rekommenderar att gå tillbaka till litet äldre bokslut och analysera dem för att få en mer rättvis bild av kommunernas skick idag, säger Stenman.

Pargas och Kimitoön har redan genomfört åtgärder

De åboländska kommunerna verkar vara ganska bra förberedda på de kommande utmaningarna. Både Pargas och Kimitoön har de senaste åren diskuterat och genomfört åtgärder för att balansera ekonomin.

I Pargas har man dessutom planer på en omorganisering av verksamheten för att bättre klara framtidens behov.

– Klart vi ska vara uppmärksamma och noggrant följa upp läget men det är nog något jag påstår att vi hela tiden gör, säger ekonomichef Petra Palmroos vid Pargas stad. Det finns inga röda utropstecken i vår ekonomi för tillfället men vet att det är tuffa tider framöver på grund av de reformer som genomförs.

Vy över kyrksundet i Pargas en solig sommardag.
Bildtext För Pargas del är det åtminstone fortsättningsvis lugnt men det gäller att följa med läget.
Bild: Isabel Nordberg / Yle

I Kimitoöns kommun har man genomför olika balanseringsprogram och kommunens ekonomi ser åtminstone för tillfället bra ut.

– Nog finns det utmaningar på sikt och vi måste se hur vår driftsekonomi ser ut i framtiden och avgöra om vi har råd att göra de investeringar som vi kanske har tänkt oss, säger ekonomi- och personalchef Daniela Sundberg vid Kimitoöns kommun.

Enligt Sundberg förändras läget mycket snabbt för tillfället och det är svårt att avgöra vad som är rätt och vad som är fel beslut.

Galopperande inflation får räntorna att stiga

Inte nog med att vårdreformen skapar huvudbry för de kommunala beslutsfattarna så är också världsekonomin i gungning. En kraftig inflation har fått priserna på många varor och tjänsterna att stiga den senaste tiden och det här innebär mer kostnader också för kommunerna.

Då också räntorna ser ut att börja stiga kan det enligt Stenman vara skäl för kommunerna att vänta med investeringarna.

– Ibland är det förstås inte möjligt och lagen kanske kräver att det görs satsningar inom småbarnspedagogiken eller med andra uppgifter som kräver investeringar, säger Stenman. Men det blir allt viktigare att gå diskussionen om vad som är tillräckligt.

en kvinna med kort ljust hår och mörka glasögon står i en ljus sal
Bildtext Räntorna kan nog påverka på sikt och det här bör beaktas ifall kommuen ska investera säger Daniela Sundberg, ekonomi- och personalschef i Kimitoöns kommun.
Bild: Yle/Jasmine Nedergård

Enligt Stenman är det viktigt att både politiker och tjänstemän i kommunerna ställer frågan att vad är tillräckligt då det kommer till kommunen fastigheter, utrymmen och behov.

De åboländska kommunernas lånestock är för tillfället hanterbar och det är endast i Pargas som den förväntas öka kring 5 miljoner euro de kommande åren beroende på hur snabbt det kreativa lärcentret kan färdigställas.

– Det är ett politiskt beslut som staden har gjort och därför väljer vi att låna för att kunna investera i utbildningen, säger Palmroos. Det här är något som stadens politiker har velat och tror att kommer att ge avkastning på sikt.

Banker och finansieringsinstitut varnar för stigande räntor

Räntorna har inom euroområdet har redan börjat stiga kraftigt och 12 månaders euriborräntan gick i veckan över en procentenhet. Det betyder på sikt högre räntekostnader också för kommunerna och bör beaktas då man funderar över behoven.

Landets banker har i sina analyser beräknat att räntorna kan närma sig 3 procentenheter inom ett par år. Också Kommunfinans som specialiserat sig på finansieringen av kommuner pekar på en likadan trend i sin analys om framtiden.

Euro-logo utanför den Europeiska centralbanken
Bildtext Euriborräntorna har stigit kraftigt den senaste tiden eftersom Europeiska centralbanken meddelat att man planerar att höja räntan i juli.
Bild: EPA/Arne Dedert

– Höga räntekostnader påverkar naturligtvis också den kommunala ekonomin och måste beaktas ifall kommunen ska investera med lånade pengar, säger Sundberg. Läget för Kimitoöns del ser bra ut men ifall vi skulle vilja låna pengar är det viktigt att beakta ränteskydd i framtiden.

Enligt Stenman kan det kanske vara bäst att åtminstone i mån av möjlighet lägga större investeringar på is för tillfället.

– Men om kommunen behöver satsa ska man göra det omedelbart, för imorgon är det redan dyrare, säger Stenman.

Osäkra tider pressar kommunernas ekonomi

5:29