Åbo inför lämplighetstest för svenskt språkbad och utesluter barn från språkbadsstudier – föräldrar upprörda
Det kokar bland föräldrar som har valt att satsa på svenskt språkbad för sina barn i Åbo. Barn som inlett språkbadet som femåringar kan på grund av stadens nya språktest sållas bort ur gruppen.
I våras tog Åbo stad för första gången någonsin i bruk lämplighetst inom språkbadet.
Testet görs innan barnen börjar ettan och ska visa vilka elever som inte har förutsättningar att klara grundskolan i en svensk språkbadsklass.
– Föräldrar vars barn nu föll bort är förtvivlade och anser att de har blivit orättvist behandlade. Föräldrarna har inte sett att barnen skulle ha haft problem under de två år de gått i det svenska språkbadet vid dagvårdsenheten i Gertrudsbacken, säger Elina Latvakangas.
Latvakangas har själv tre döttrar, varav den äldsta redan börjat i svensk språkbadsklass.
Hon och hennes man hoppas att de yngre barnen så småningom ska kunna gå samma väg.
"Vissa kunde inget språk ordentligt"
Beslutet att införa ett lämplighetstest fattades av politiker för ett par år sedan, men initiativet till att testa barnen kom från skolan.
Under många år har lärarna i grundskolans högre klasser märkt att vissa elever i de svenska språkbadsklasserna har haft betydande svårigheter i sin skolgång.
– Vissa elever kunde varken finska eller svenska ordentligt då de kom upp i de högre klasserna. Det här kunde inte fortsätta, ansåg speciallärarna. Vi lade också in extra stöd för dessa elever, men det hjälpte inte, därför behövde vi göra något, säger rektor Henri Littunen vid Luostarinvuoren koulu, dit språkbadsklasserna hör rent administrativt.
Så här går testet till
Testet som nu införts görs av Åbo universitet under ledning av forskare Elisa Poskiparta vid lärarutbildningen.
Lämplighetstestet består av sex delar och tar 1,5 timme. I testet jämförs barnen sinsemellan, både enskilt och i grupp och ju högre poäng barnet får för varje del, desto bättre. De barn som får sämre resultat än en standardavvikelse från gruppens medeltal sållas bort och får inte börja ettan i språkbadsgruppen.
Föräldrarna ifrågasätter starkt det här räknesättet.
– Lägre medeltal behöver ju inte automatiskt betyda att ett barn inte skulle klara av språkbadsstudier. I årets grupp föll cirka 17 procent bort, säger Latvakangas.
I praktiken innebar det här att fem barn i den svenska språkbadsgruppen vid Gertruds dagvårdsenhet tvingas lämna det svenska språkbadet i Åbo, motvilligt.
– Dessutom verkar det vara så att mer sensitiva barn och barn som är födda i slutet av året är i en svagare position. Vissa barn kanske underpresterar i en udda testsituaton, säger Latvakangas.
Då barn föll ur gruppen betyder det i sin tur att alla 25 platser i det svenska språkbadets första klass inte fylls hösten 2022.
"Lediga platser ger rum för nya"
Enligt rektor Henri Littunen kan det vara en fördel att det finns några lediga platser i språkbadsklassen. Då kan också andra familjer, vars barn inte har gått just i Gertrudsgatans dagis i Åbo, ha möjlighet att haka på språkbadet.
Föräldern Elina Latvakangas köper inte det argumentet.
– Var finns de finska barn som plötsligt klarar av att hoppa in i en språkbadsklass där största delen av undervisningen går på svenska? Vi har inte sett många exempel av det tidigare.
I en lång skrivelse riktad till politiker och tjänstemän, undertecknad av nästan 50 föräldrar till barn i svenskt språkbad, anser föräldrarna nu att testet ska bort.
– Vi föräldrar förstår att man har velat gallra på något sätt, men på sättet som det görs nu gallrar man bara bort de som presterar sämre i testet. Och hur kan man veta att en sexåring som klarar sig sämre än sina kompisar i ett kort test inte klarar av språkbadsstudier i de äldre klasserna? Om det uppstår problem under skolgången kan man ta tag i saken då i stället, anser Latvakangas.
Det finns en viss status i att gå i språkbadsklass
Rektor Henri Littunen
Rektor Henri Littunen är medveten om de upprörda känslor som lämplighetstestet förorsakat, men upplever ändå att ett test är på sin plats.
Elever i en språkbadsklass har också tidigare kunnat byta till vanlig finsk undervisning om språkbadet varit för svårt, men i praktiken sker sådana byten sällan, berättar Littunen.
– Det är alltid jobbigt för en elev att plötsligt byta klass i grundskolan. Det finns en viss status i att gå i språkbadsklass och det verkar som att familjerna ogärna lämnar den ifrån sig, säger Littunen.
I skrivelsen konstaterar föräldrarna också att varken Helsingfors eller Jakobstad anser sig behöva lämplighetstest för sina språkbadsklasser.
Skrivelsen ska behandlas av medlemmarna i nämnden för fostran och undervisning under nämndens nästa möte den 21 juni 2022.
Undervisningsdirektör Timo Jalonen har berett ärendet och föreslår, trots föräldrarnas kritik, att inget behöver göras och att testet kan fortsätta också i framtiden.
