Ett vaccin mot borrelia kan vara att vänta år 2025 – vaccinet testas på tusentals personer från och med i höst

Ett vaccin mot den fästingburna sjukdomen borrelia har gett lovande resultat i tidiga studier. Vaccinet kan finnas på marknaden om några år, om allt går såsom forskarna hoppas.

– Man kan ju säga att i laboratoriemiljö och på de här första testerna så ger det ett bra skydd, som helt enkelt hjälper till med att ta död på borreliabakterien om den skulle överföras vid fästingbett.

Det säger Johan Sanmartin Berglund som är professor i hälsovetenskap vid Blekinge tekniska högskola, och koordinator för en svensk förstudie där vaccinet testas i sex europeiska länder.

Hittills har forskare genomfört två faser av vaccintester där man har fått reda på att vaccinet verkar vara säkert, att det ger ett bra immunsvar och hur stor dos som behöver ges.

Den sista fasen börjar i september.

– Vi står i startgroparna för det som kallas en stor fas 3-studie där vi kommer att ge vaccinet till en stor grupp frivilliga – någonstans mellan 15 000 och 20 000 personer, där hälften får ett riktigt vaccin och hälften får ett så kallat placebovaccin, en koksaltlösning eller motsvarande, påpekar Sanmartin Berglund.

Att vaccinet faktiskt är effektivt i den verkliga världen, och inte leder till oväntade biverkningar ska alltså ännu bekräftas i och med att studien utvidgas.

Tanken är att vaccinet alltså ska hindra de som får borreliabakterien i sig att alls insjukna i borrelia, eller borrelios som det också kallas.

Det nya vaccinet kallas VLA 15 och har utvecklats bland annat av läkemedelsbolagen Pfizer och Valneva. Det testas på personer som är 5 år eller äldre.

VLA 15 är ett proteinbaserat vaccin som riktar sig mot ett protein som sitter på ytan hos borreliabakterierna.

Vaccinet testas under ett par fästingsäsonger

Fas 3-studien på tusentals personer sker i Nordamerika och i flera länder i Europa, bland annat i Sverige. Sanmartin Berglund kan inte i det här skedet kommentera om vaccinet också kommer att testas i Finland. Det är inte ännu offentlig information.

– Planen är nu att vaccinera inför nästkommande fästingsäsong och sedan behöver man då följa deltagarna under den och också räkna med följande säsong, och sedan behöver man så klart analysera och få resultaten färdiga.

Deltagarna ska alltså följas med i två år, och om vaccinet visar sig vara effektivt så kan det finnas på marknaden tidigast år 2025.

Förstudien som har gjorts har också handlat om att ordentligt kartlägga förekomsten av borrelia i Europa. Nu har man bättre koll på hur vanligt det är med borrelia och vilka bakterievarianter som är vanligast, för att kunna utveckla ett vaccin som ska skydda mot dem.

– Sedan förväntar man sig också en viss korsimmunitet mellan några olika typer. Men det finns ju ett stort antal typer som kan ge borreliainfektion hos människa, och det är bland annat det som har gjort att det har varit svårt att få fram ett vaccin som skyddar mot borreliainfektion.

Ska skydda bredare än ett tidigare vaccin

Det har funnits ett vaccin mot borrelia tidigare – på 1990-talet – men det vaccinet drogs frivilligt tillbaka av tillverkaren Glaxosmithkline, som hänvisade till dålig försäljning.
Det uppstod då en diskussion om att vaccinet i vissa fall orsakade ledproblem, vilket ändå inte kunde bekräftas. Dessutom gav det bara resistens mot en av de många bakterievarianter som orsakar borrelia.

Borreliavaccinet VLA 15 som nu utvecklas ska däremot kunna verka mot de sex typer av borreliabakterier som är vanligast på norra halvklotet.

Det har också länge funnits ett bra vaccin mot TBE-viruset som sprids av fästingar – ett virus som orsakar hjärnhinneinflammation.

Åtminstone var femte fästing bär på borrelia

Forskarna har märkt att det finns ett stort intresse för att vilja bli vaccinerad mot borrelia. För vilka personer kommer det här vaccinet att vara relevant? Så här svarar professor Sanmartin Berglund på det.

– Det är ju personer som på fritiden eller yrkesmässigt vistas mycket i terräng med fästingar, med hög risk för att insjukna i borreliainfektion.

Ungefär 20-25 procent av fästingarna i Finland beräknas bära på borreliabakterien.

Om man tar bort fästingen relativt snabbt så är risken för att få borreliainfektion däremot liten.

– Man har gjort mycket studier på detta, och om man tar bort fästingen inom 24 timmar så är risken ganska låg för infektion: kanske 1 på 200 fästingbett.

Om den fästing man blir biten av bär på borreliabakterien och man inte tar bort fästingen inom tre dagar så blir man i stort sett alltid infekterad själv.

Däremot kan kroppens immunförsvar bekämpa infektionen i ungefär hälften av fallen, så att man inte blir sjuk.

Sjukdomen kan angripa nervsystemet

Borrelia kan ge flera olika slags symtom, säger Sanmartin Berglund.

– Det primära som de flesta får är en hudinfektion som syns som en rodnad runt platsen på fästingbettet, och den uppkommer i genomsnitt 14 dagar efter bettet. Har bakterien spritt sig till leder så kan man även få en ledinflammation, och sprider den sig till nervsystemet så kan man få olika symtom från nervsystemet, till exempel ansiktsförlamning.

Risken att en fästing bär på borreliabakterien är mycket större än att den bär på TBE-viruset - å andra sidan går det i ett tidigt skede att behandla med antibiotika när det handlar om en bakterie.

Antibiotika hjälper däremot inte alls lika väl mot borrelia om det ges sent – till exempel ett par veckor efter fästingbettet.

– Ju längre infektionen har pågått, ju större skada har såklart infektionen kunnat ge på nervvävnad och det har kunnat bli restsymtom som kan kvarstå en tid eller en lång tid.

Amerikansk vaccinkandidat riktar in sig på fästingens saliv

Det pågår dessutom en helt annan vaccinutveckling som ska hjälpa mot borrelia, men på ett indirekt sätt.

En forskare vid Yale University i USA har tagit fram en kandidat till ett modernt mRNA-vaccin som ska få huden att reagera i samband med att man blir biten av en fästing. Kroppen ska reagera snabbt mot fästingens saliv.

Fästingen bedövar nämligen lokalt, och vaccinet ska motverka det.

Då ska man snabbt märka att man har blivit biten – lite såsom när man har blivit stucken av en mygga – och då tar man bort fästingen i tillräckligt god tid för att smittrisken ska vara minimal.

Dessutom ska kroppens motreaktion göra det svårare för fästingen att hänga kvar.

Borrelia sprids vanligen från fästingen först efter 1–2 dagar.

Det här andra vaccinet som utvecklas i USA har ännu ingen klar tidtabell, men Pfizers och Valnevas vaccin mot borrelia väntas alltså komma ut på marknaden om cirka tre år.