"Kor som betar rätt på ett visst område är miljömaskiner" – Finland firar sin första naturbetesdag
Den första naturbetesdagen firas den 18 juni i Finland. Djur som betar i naturmiljö kan förbättra naturens mångfald. Insekter, växter och fåglar trivs på naturbeten.
Aarne Schildt på Bosgård i Borgå producerar naturbeteskött. Hans över 1 000 kilogram tunga, vita kor av rasen Charolais håller ängarna öppna och vassen borta från strandlinjen.
– Om kossan betar på ett visst sätt på vissa områden är den på ett positivt sätt en miljömaskin, kan man säga.
Vårdbiotoper är bland de mest utrotningshotade naturtyperna. De skiljer sig från alla andra naturtyper genom att de kräver aktiv vård. Kor, får och andra betesdjur spelar en nyckelroll eftersom de här värdefulla områdena växer igen och försvinner utan bete.
– Man ser från gamla bilder från fem år tillbaka hur mycket de här korna har jobbat. Till och med på gamla beten ser man hur området blir i bättre skick för varje år som går.
Många arter bor på ängar och betesmarker
På plats på Bosgård finns just den här dagen många experter på djurhållning, natur och biologisk mångfald. Eriika Lundström är en av dem.
Lundström representerar Naturbeteskött producenterna rf och hon säger att en fjärdedel av de hotade arterna i Finland bor på ängar och betesmarker.
– Kors spillning är bra för flugor och skalbaggar och också fåglar behöver betesmarker, liksom fjärilar och andra pollinerande insekter.
Enligt Lundström visar forskning också att svalorna har minskat på grund av att naturbetet har minskat.
Statligt mål att få flera djur ut på naturbete
Helmiprogrammet är ett statligt program med mål att öka arealen naturbeten från nuvarande 33 000 hektar till 52 000 fram till år 2030.
För att lyfta upp hur viktigt det är för naturen att djur betar på ängarna ordnas i år den första naturbetesdagen i Finland.
Naturbetesdagen arrangeras i samarbete med Forststyrelsen, Naturbeteskött producenterna rf, WWF Finland, Natur- och viltvårdsstiftelsen, Maa- ja kotitalousnaiset och ProAgria.
Man kan besöka olika gårdar runt om i landet och se djuren i deras egna livsmiljöer. En idé med naturbetesdagen är också att visa att man kan äta kött med gott samvete.
Dynga är bra för skalbaggar
På Bosgård finns också Heli Vainio just den här dagen. Hon jobbar på Forststyrelsen och är skalbaggsexpert.
Tidigare på morgonen har Vainio samlat dynga på en äng på kornas bete. Hon säger att mångfalden av skalbaggar är en indikator på hur ängen mår.
– Det finns många skalbaggar och många olika sorters skalbaggar i kodyngan, det är ett tecken på bra biologisk mångfald, säger hon.
De finländska skalbaggarna rullar inte bajs, de gräver istället gångar i bajset och luckrar upp det. På så sätt får både jorden, skalbaggarna själva och deras larver näring.
Vainio berättar att det i tropikerna är så hård konkurrens om bajset, att skalbaggarna rullar iväg med sina bajsbollar. Det kan till och med gå så illa en skalbagge får sin bajsboll stulen av en annan artfrände.
Kalvar på sommarbete går upp 50 kilo
Aarne Schildt berättar att hans kalvar kan väga 50 kilogram då de släpps på bete på våren. När de kommer in till hösten kan de väga 100 kilo.
I krassa drag räknar man med att de betande djuren äter så mycket växtlighet från betesområdet som de lägger på sig vikt. Växtlighet, till exempel vass vid strandlinjen, blir annars kvar och gödslar marken och havet.
Varför har inte alla sina djur på naturbete?
– Det är jätte arbetskrävande. Det ger mycket tilläggskostnader och stress och är relativt besvärligt. Det är tryggare att inte ha dem på naturbete på många sätt.
Schildt tror att det här är några av orsakerna till att det finns så få kor på naturbete.
– Det är dyrt att bygga stängsel och övervaka djur, ofta är djuren långt från bondgården.
Bara den här våren har Schildt byggt 5 kilometer stängsel till på gården. Han tippar på att han har mellan 50 och 100 km stängsel allt som allt.
Om det är så krångligt med naturbete, varför gör du det?
– Vi är en ekologisk gård och det här stöder vår filosofi. Det är en positiv sak att kunna säga åt kunderna att korna främjar naturens mångfald.
Han säger att det känns häftigt att kunna tänka att en konsument som köper kött kan inverka på naturens mångfald.
