Värdefull skog invid Täktom kapell bevaras - Hangös skogsskötselplan har gjorts om så att den ger mindre pengar åt staden men främjar andra värden

Mycket har hänt med Hangös skötselplan för staden ekonomiskogar från år 2018. Den ursprungliga tioårsplanen fick så hård kritik att den till stora delar gjorts om.

En av de största åtgärderna som gjordes rätt omgående är att Märsanskogen plockades ut ur planen eftersom den är så viktig för Hangöborna som ett rekreationsområde.

Också till andra delar har planen gjorts om för att bättre motsvara den medborgarrespons som kom in då planen var till påseende. Också på politiskt håll stötte planen på patrull. Varje såkallad skogsfigur över olika områden har setts över och alternativa förslag har plockats fram.

Resultatet är en helhet som ger mindre pengar i stadens kassa, men som som fokuserar mer på biologisk mångfald och folks välmående med skogen som en källa för rekreation.

Gammal skog vid Täktom kapell får leva vidare

Då tekniska nämnden i Hangö höll sitt sista möte före sommarpausen (15.6), beslöt man att värna om ytterligare ett speciellt område.

- Vi beslöt att att en gammal skog vid Täktom kapell kunde erbjudas till det såkallade Metso-programmet, eftersom det är så unikt, berättar nämndens ordförande Bernt Förström (SDP).

Han tycker att det är viktigt att det finns skogar som alla har tillgång till och kan ströva fritt i.

Den här skogen är äldre, cirka 85 år, än andra skogar på Hangö udd. En stor del av Hangös skogsbestånd är kring 70 år, eftersom många skogar strök med under kriget och det har också funnits mer åkrar och odlingsmark än det finns i dag.

Den har också andra värden som gör den speciell.

Till exempel finns det i skogen flera grova storvuxna aspar, med stammar vars diameter är 30-45 centimeter. Det knyter även an till en klibbalslund och utöver det har skogen har betydande mängder av påbörjad död ved.

Förslaget i den reviderade skötselplanen var att man här skulle tillämpa plockhuggningen så att all gammal ved, myrstackar och grova aspar skulle ha fått bli kvar.

Skogsintäkten blir då 3 537 euro vilket är 10 513 euro mindre än i det ursprungliga förslaget.

Ormbunkslundar, sprängtickor och torr tallmo

I den uppdaterade planen har man uppmärksammat lite ovanligare biotoper som värdefulla frodiga lundar, ormbunkslundkärr och ovanliga arter.

Ett sådant område till exempel är Björkkullaspalten vid pumpstationen nära Lappvik. På området förekommer flera såväl nationellt samt regionalt hotade naturtyper och arter. En del av dessa är också är nationellt värdefulla.

På de ställen där man sett att skogen inte har några speciella mervärden utan mest består av den för Hangö typiska torra tallmon, har avverkningen redan gjorts utifrån den ursprungliga versionen.

För att minska det ekonomiska glappet föreslås dock att staden kan spara på utgiftssidan genom att låta bli att utföra så kallade dikesrensningar.

Förslaget stöds med att dessa inte heller är att rekommendera ur klimatsynpunkt, eftersom staden förbundit sig att minska på växthusgasutsläpp och dikesrensningar förorsakar kolutsläpp.

Också gammal ved får på många håll ligga kvar, vilket gynnar insekter och i förlängningen arter som livnär sig på insekter.

Tvärminneborna mest kritiska till kalavverkning

I den respons som inkommit på den nya skogskötselplanen var speciellt Tvärminneborna på alerten. Många lyfte upp att allt för kraftig avverkning skulle förvärra bullret från försvarsmaktens område i Syndalen som ligger i närheten av byn.

Byborna värdesätter också sina skogar som rekreationsområden och det påpekas att rörelsefriheten delvis begränsas av havet i söder, Syndalen och privat mark. Därför är de stigar och skogar som finns viktiga, också som bär- och svampplockningsställen.

Att hugga ner gamla träd skulle också göra det mycket blåsigare. I den uppdaterade planen har man också tagit hänsyn till responsen och i de skogar som ligger närmast byn görs mindre ingrepp än i version ett.

Sprängtickan kunde ge klirr i kassan

Planen innehåller faktiskt också en del kreativa förslag.

Ett är att man på ett område där sprängticka växer, utnyttja detta och börja odla den för att få intäkter till staden.

Sprängtickan har under senare år fått namn om sig för sina hälsofrämjande egenskaper.

Mindre intäkter för staden men mervärde för invånarna

Den uppdaterade planen jämför konsekvenserna av de två versionerna.

De ekonomiska intäkterna är klart lägre i den nya planen, mellan 466 615 – 595 994 euro. Det här kan jämföras med den ursprungliga, där inkomsterna varit cirka med 677 783 euro. Minskningen i skogsintäkt är alltså 82 000 – 210 000 euro.

I sammanfattningen sägs ändå att den nya planen innebär ett bättre bevarande av rekreations- och naturvärdena och att lättare avverkningar ger en klimatfördel.

Om planen genomförs, sägs “skogarnas kolbindning öka med cirka 5 900 ton (CO2), vilket innebär över 700 kg/invånare.”