Stora problem vid Verkanappulats daghem avslöjas i Ylegranskning: "De flesta daghem följer lagen om småbarnspedagogik"
Yles MOT-program avslöjade i måndags att det på flera enheter av Verkanappulat-daghemmen finns problem med smutsiga lokaler, för få anställda och personal som ofta blir utbytt. Mer utbildning och vägledning behövs på daghem, anser övervakande myndigheten.
Verkanappulat är ett privatägt daghemsföretag som har flera daghem omkring landet. I Åbo finns det tre, varav ett är svenskspråkigt. I S:t Karins finns också tre, av vilka ett är tvåspråkigt.
En av de mammor som MOT talat med uppger att hennes son till slut vägrade gå till dagis för att personalen byttes ut så ofta.
Men också dagispersonalen berättar om brister.
– Barnen lekte på golvet, som ingen hunnit städa. Föräldrarna frågade mig hur det kommer sig att barnen konstant är sjuka.
En del av Verkanappulats daghem har fått anmärkningar av myndigheterna, exempelvis för att vilorummen varit fyllda med förrådssaker, för att tvättmedelsflaskor inte haft några märkningar eller etiketter, och för att det funnits alltför många barn i förhållande till personalstorleken.
Det är regionförvaltningsverket tillsammans med Valvira som står för tillsynen av kommunal småbarnspedagogik. När det gäller småbarnspedagogik som en privat serviceproducent ordnar är kommunen också med om att övervaka.
Regionförvaltningsverket kommenterar inte enskilda fall men överlag så är situationen på daghemmen i Finland bra. Det konstaterar Marja-Liisa Keski-Rauska, chef på inre Finlands regionförvaltningsverk.
– Enligt våra utredningar följer de flesta daghem lagen om småbarnspedagogik. Vi har inte hittat några större oegentligheter inom dagvårdsverksamheten, säger Keski-Rauska.
Tillsynen sker främst på begäran, då någon gjort en anmälan eller lämnat in ett klagomål.
Vem som helst kan göra en klagan om man märker att något inte står rätt till på exempelvis ett daghem. De flesta klagomålen rör frågor kring hur barnen bemöts eller säkerhetsfrågor.
– Exempelvis kan det handla om att barnen inte behandlas rättvist eller att man inte tagit itu med ett mobbningsfall, säger Keski-Rauska.
Då det gäller säkerhetsfrågor handlar det ofta om att gården eller enskilda föremål upplevs som olämpliga, ibland också om fall då barnet lyckats ta sig ut från gården.
Kommunen gör besök
Från S:t Karins stad utför man årligen inspektionsbesök på privata dagvårdsenheter, skriver Eija Lindén, som är ansvarig för den finskspråkiga småbarnspedagogiken i S:t Karins, i ett mejl till Yle Åboland.
I samband med besöket fyller man i en rapport, där man antecknar bland annat gruppstorlekar, antal anställda och brister i exempelvis hygien eller utrustningen. Man bestämmer också ett datum då problemet ska vara åtgärdat.
Förutom de årliga inspektionsbesöken kan kommunen enligt behov utföra överenskomna eller oannonserade kontrollbesök, skriver Lindén.
De här rollerna har de olika myndigheterna och privata serviceproducenterna i övervakningen av småbarnspedagogiken:
| Den privata serviceproducenten | Kommunen | Regionförvaltningsverket och Valvira |
|---|---|---|
| Ansvarar för att kvaliteten på tjänsten uppfylls | Ansvarar för tillsyn | Är lagsstadgad tillsynsmyndighet |
| Ansvarar för att personalens anmälningsskyldighet uppfylls och att åtgärder med anledning av anmälan uppfylls | Ska se till att den småbarnspedagogiken den producerar uppfyller kraven | Övervakar småbarnspedagogiken tillsammans med kommunen |
| Ansvarar för att det görs upp en plan för egenkontroll och att den följs | Ansvarar för att personalens anmälningsskyldighet uppfylls och att åtgärder med anledning av anmälan uppfylls | Ansvarar för vägledning i uppgörande av plan för egenkontroll. |
| Ska se till att kommunens egna riktlinjer för småbarnspedagogik följs även inom den privata småbarnspedagogiken |
Källa: Regionförvaltningsverket.
Oklar lag
I praktiken är det ofta oklart hur lagen om småbarnspedagogik ska tolkas.
Yle skrev år 2019 om att regionförvaltningsverken och Valvira planerade ta i bruk ett nytt granskningsprogram, med hjälp av vilket man i större utsträckning ska kunna ge råd och utbildning i förväg istället för att reagera då skadan redan är skedd.
Nu, tre år senare, är man på väg åt rätt håll, enligt Keski-Rauska.
– Vi kommer i framtiden satsa ännu mera på utbildning och vägledning, eftersom lagen ger mycket utrymme för tolkning och kan uppfattas som otydlig. Därför behövs det kontinuerligt klargöras hur lagen ska användas i det dagliga arbetet.
Det kallar regionförvaltningsverket för proaktiv vägledning.
– Om vi vet att något i en viss kommun eller i en viss enhet inte riktigt fungerar, så kan vi ge vägledning i hur lagen ska tolkas eller hur man kunde ordna utbildning.
Klarat pandemin bra
I MOTs artikel kommer det fram att pandemin uppges vara den största orsaken till de dåliga förhållandena i daghemmen som granskats.
Vid regionförvaltningsverket upplever man att småbarnspedagogiken inte har lidit under pandemitiden. Många barn har vistats hemma mera än vanligt under pandemin.
– Ur vår synvinkel klarade småbarnspedagogiken pandemitiden bra, tidvis till och med utmärkt. Det ledde inte till en ökad mängd klagomål eller tillsynsarbete, utan tvärtom var det en lugn period, säger Marja-Liisa Keski-Rauska.
Från S:t Karins stad ser man ändå att pandemin och strejkerna bland de kommunanställda påverkat bland annat daghemmens öppettider.
"Det stora antalet sjukanmälda har lett till situationer där vikarier inte längre har funnits och andra arrangemang inte heller gått att ordna. De här situationerna har påverkat småbarnspedagogikens funktion, innehåll och kvalitet", skriver Eija Lindén.
Lindén avslutar ändå med att intyga att föräldrar fortsättningsvis kan lita på att småbarnspedagogiken håller god kvalitet och att man gör sitt yttersta för att få tillräckligt med personal.