Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Silverskatt från vikingakungen Harald Blåtands tid hittades i Virmo

Vikingatida silvermynt i tre rader.
Bildtext Mynt präglade under Harald Blåtands tid i fyndet i Virmo.
Bild: Jani Oravisjärvi / Suomen kansallismuseo

Sammanlagt hittades i en Virmoåker cirka 100 silvermynt och 30 stycken hacksilver från vikingatiden.

Metallsökare i Egentliga Finland hittade i början av maj en vikingatida silverskatt i en åker i Virmo, cirka 30 kilometer norr om Åbo. Vid Museiverkets utgrävningar visade det sig vara silvermynt och delar av silvermynt. Bland annat fanns det 12 mynt som vikingakungen Harald Blåtand låtit prägla, och som det tidigare bara hittats några fåtal av i Finland. En annan ovanlig sak var att man kunnat utreda hur mynten hamnat i Virmo – de har hämtats från Polen, berättar Museiverket i ett pressmeddelande.

Skatten hittades under en metallsökarutflykt med aktiva från föreningen Vakka-Suomen Metallinetsijät. På samma åker har det tidigare upptäckts enstaka föremål, bland annat två hela mynt, så det fanns en förhoppning om att man kunde hitta mer. En hel silverskatt är ändå ett väldigt speciellt fynd också för en erfaren metallsökare.

– Mina händer skakade nog, för det här är det hittills ståtligaste fyndet och den första hela skatten som jag hittat, säger metallsökare Oskari Heikkilä, som hittade silverskatten.

Heikkilä slutade genast gräva, lämnade kvar resten av föremålen i gömman och anmälde sitt fynd till Museiverket. Följande vecka undersökte arkeologer platsen för en provgrävning. Man avskärmade ett litet område, och resten av silverskatten lyftes försiktigt upp.

Folk står runt en liten grop på en åker. I bakgrunden finns bostadshus.
Bildtext Oskari Heikkilä, som hittade skatten, på knä vid utgrävningsgropen under de arkeologiska utgrävningarna på Virmoåkern.
Bild: Esa Mikkola / Museiverket

I de arkeologiska undersökningarna klarnade det att mynten hittades nära varandra och att de ursprungligen kan funnits exempelvis i en läderpung. På utgrävningsområdet hittade man också små delar av keramikkärl från järnåldern i det mörka jordlagret. Det tyder på att det möjligen funnits bosättning på området. Man känner till många järnåldersfynd från Virmo, som varit en central del av järnåldern i Egentliga Finland.

Åkern, där silverskatten hittades, har nu antecknats som ett fredat arkeologiskt objekt i Museiverkets fornminnesregister. Det innebär att man inte längre får gå med metalldetektor eller gräva på området utan Museiverkets tillstånd. Just nu planerar man ändå inte att fortsätta med undersökningar eller utgrävningar.

Kung Harald Blåtands silvermynt

– Jag fick de första uppgifterna om fyndet direkt av Oskari, som skickade bilder på upptäckten. Jag lade genast märke till att det fanns Harald Blåtands mynt, till och med fyra stycken, på bilden, säger intendent Jani Oravisjärvi vid Finlands nationalmuseum.

Oravisjärvi insåg genast hur värdefullt fyndet var. Slutligen visade det sig finnas 12 mynt som präglats av vikingakungen Harald Blåtand, vilket gör fyndet verkligen unikt. Tidigare har man i Finland med säkerhet hittat bara ett eller två liknande mynt.

Harald Blåtand (911– cirka 985 efter Kristus), eller Harald Gormsson, var kung av Danmark och av Norge, och var den som införde kristendomen i Danmark.

Sammanlagt hittades cirka 100 silvermynt och 30 stycken klippt silver från vikingatiden (cirka 800–1050 efter Kristus) i Virmoåkern. Mynten har präglats under 250 år, där det äldsta myntet är en silver dirham från Umayyad-kalifatet från 743/4 efter Kristus.

De flesta mynten dateras till de sista årtiondena av 900-talet, men inget av mynten kan med säkerhet dateras till 1000-talet.

Från Pommern till Virmo

Mynten kommer ursprungligen från nuvarande Irak och Centralasien, men också från England, Volgabulgariska riket, Danmark, Böhmen, Polen, Tyskland, Schweiz och Strasbourg i Frankrike.

– På den tiden fanns hundratals myntverk i Europa. Dessutom verkade tiotals myntverk i kalifatet och i Centralasien, så i praktiken finns det alltid mynt från många olika platser i sådana här fynd. Mynten cirkulerade fritt, så det hade inte lika stor betydelse som i dag var myntet var präglat. Det viktigaste var att mynten var gjorda i silver, säger Oravisjärvi.

Mynt som skymtar inne i sanden, bredvid ligger ett mått som visar hur långt 10 centimeter är.
Bildtext Mynten i jorden i Virmo låg nära varandra. Påsen eller pungen som de funnits i har redan förmultnat.
Bild: Marianna Niukkanen, Museiverket

Utgående från fyndet är det mycket sannolikt att silverskatten härstammar från Pommern, i det nuvarande Polen. Mynten har troligtvis också grävts ner ganska snart efter att de kommit till Virmo, för de har inte blandats med andra mynt, utan påminner till sammansättningen mycket om skatter som hittats i Polen. Ett silverfragment är identiskt med upphittade skivformiga spännen från Pommern.

Det är extremt ovanligt att man i finländska fynd kan avgöra varifrån föremålen ursprungligen kommit.

– Vi kan nästan alltid reda ut var mynten präglats. Problemet är ofta att mynten kommer från tiotals olika platser, och då är det svårt att veta varifrån skatten kommit. I det här fallet kunde vi det, säger Oravisjärvi.

Fyndet är nu en del av Museiverkets arkeologiska samlingar. Nu ska föremålen undersökas, dokumenteras och fotograferas. Man har ännu inte beslutat om silverskatten ska ställas ut.

Diskussion om artikeln