Hoppa till huvudinnehåll

Politik

Undervisningsminister Li Andersson föreslår 10 miljoner till grundskolans undervisning i det andra inhemska språket

Uppdaterad 22.06.2022 07:11.
Li Andersson i Nådendal klädd i beige jacka och med en lila pärm i handen.
Bildtext Undervisningsminister Li Andersson (VF) vill att universiteten tänker om sin poängsättning för nya studerande.
Bild: Markku Ulander/Lehtikuva

Universitetens nya antagningssystem påverkar ämnesvalen i gymnasiet. Undervisningsministern kommer att föreslå 10 miljoner i tilläggsanslag som ska gå till det andra inhemska språkets inlärning i grundskolan.

På tisdagen behandlade ministergruppen som jobbar med utbildningsfrågor en helhet som har att göra med det andra inhemska språket i studentexamen. Gruppen godkände bland annat ett utvecklingsprogram på en miljon euro.

Undervisningsminister Li Andersson (VF) säger i en intervju till Svenska Yle att programmet innehåller olika åtgärder som kommer att sättas igång under den här regeringsperioden.

– Bland annat innehåller det ett projekt där vi vill uppmuntra kommunerna att erbjuda svenska som A1-språk i större utsträckning än i nuläget.

En utredning om hur man ytterligare kan stärka undervisningen i det andra inhemska i grundskolan och på andra stadiet kommer också att inledas.

– Sedan finns här åtgärder som har att göra med språkbad och språkduschverksamhet samt småbarnspedagogiken, säger Andersson.

Under regeringens budgetförhandlingar i höst kommer minister Andersson även att föreslå ett tilläggsanslag på 10 miljoner för att öka timresurserna i B1-språk. Det skulle i praktiken betyda ungefär en tilläggstimme i det andra inhemska i veckan per årskurs i grundskolan.

Ministergruppen beslöt också att man inte kommer att gå vidare med skrivningen i regeringsprogrammet om att införa det andra inhemska som ett obligatoriskt ämne i studentskrivningarna.

Utbildningen som en helhet

Andersson säger att hon är väldigt orolig för gymnasisternas välmående. På en kort tid har man genomför flera reformer som påverkar gymnasierna. Studentexamensprovet har blivit digitalt, en ny läroplan har satts i verket och man har förlängt läroplikten.

– Pandemin har också också gjort att gymnasister på många håll i landet studerat på distans under en väldigt lång tid.

Att göra vilket ämne som helst obligatoriskt, oberoende om det är språk eller matematik, skulle det betyda ytterligare en ändring i studentexamensprovets struktur.

― Undervisningsminister Li Andersson (VF)

Förändringen i högskolornas antagning påverkar också gymnasisterna. För tillfället väger matematik och naturvetenskaper mer än språk i antagningen.

– Jag anser att alla beslutsfattare har en plikt att inte bara titta på utbildningspolitiken ur utbildningspolitikens synvinkel, utan ta i beaktande hur de beslut som fattats påverkar välmående.

Svenskan inte ett hot mot välmående

Efter att utbildningsminister Li Andersson i förra veckan meddelade att hon inte kommer att jobba vidare med en obligatorisk studentsvenska under den här regeringsperioden, lät reaktionerna inte vänta på sig. Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson kommenterade i Hufvudstadsbladet att hon inte är nöjd med hur Undervisnings- och kulturministeriet agerat i frågan.

Också Hbl:s chefredaktör Erja Yläjärvi kommenterade beslutet på ledarplats. Hon ställer sig kritisk till att minister Andersson dragit paralleller mellan ungas välmående och ett obligatoriskt andra språk i studentexamen.

– Det är ju inte det andra inhemska som skulle öka kravnivån eller vara ett hot mot studerandes välmående. Att göra vilket ämne som helst obligatoriskt, oberoende om det är språk eller matematik, skulle det betyda ytterligare en ändring i studentexamensprovets struktur. Det i en situation där den senaste ändringen har trätt i kraft våren 2022, säger Andersson.

Reformen som infördes i våras var att fyra obligatoriska ämnen i studentskrivningarna höjdes till fem.

Andersson förringar ändå inte diskussionen om skolsvenskan. Hon hoppas på en vilja från de andra regeringspartierna att satsa resurser på det andra inhemska, istället för att prata om strukturen på studentexamen.

– En tillräcklig undervisning i det andra inhemska språket är a och o för att det ska finnas en tillräckligt stark bas för de unga att stå på, när de funderar på vilka språk de vill satsa på under sina gymnasiestudier.

Jag tycker att det största misstaget man gjort hittills är att ta i bruk det nya antagningssystemet utan att förstå hur starkt det påverkar ämnesval på andra stadiet.

― Undervisningsminister Li Andersson (VF)

Hoppas på poängsättninsgsreform

Tjänstemännen vid Undervisnings- och kulturministeriet har konstaterat att en ändring i poängsättningen för antagning av studenter till universiteten, i princip skulle ha samma effekt som en ändring i strukturen för studentexamen. Att lägga större vikt vid språk för att komma in på en högskola skulle alltså sporra elever till språkstudier.

Andersson säger att diskussionen behöver föras inom universiteten, men också mellan ministeriet och universiteten.

– Jag tycker att det största misstaget man gjort hittills är att ta i bruk det nya antagningssystemet utan att förstå hur starkt det påverkar ämnesval på andra stadiet, säger Andersson.