Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

En röst avgör när Sveriges riksdag röstar om landets budget – Nato, kurder och pensioner i fokus

Amineh Kakabaveh talar framför en kamera. Hon är klädd i en blommig klänning och har rött läppstift på sig.
Bildtext Amineh Kakabavehs röst är än en gång avgörande i en viktig omröstning i riksdagen.
Bild: STELLA Pictures/Patrik Österberg

Det kan bli lotten som avgör vilken budget som vinner då Sveriges riksdag på onsdag ska avsluta en händelserik mandatperiod. Än en gång är det frågan om kurderna och Sveriges Natoförhandlingar som är i fokus vid omröstningen.

Det är pensionerna som är den största tvistefrågan när Sveriges riksdag ska rösta om hur landets budget ska se ut under resten av 2022. Både regeringen och oppositionen vill höja pensionerna inför riksdagsvalet i höst, men på olika sätt.

Egentligen skulle riksdagen ha röstat om budgeten förra veckan, men efter att högeroppositionen lyckades stoppa regeringen från att lägga fram ett nytt pensionsförslag i riksdagen sköts budgetomröstningen upp med en vecka.

Magdalena Andersson står utomhus med Sanna Marin.
Bildtext Sveriges statsminister Magdalena Andersson hoppas på partilösa Amineh Kakabavehs stöd i budgetomröstningen.
Bild: Lucas Dahlström / Yle

När man på onsdag ska rösta om budgeten är det jämnt race i riksdagen. 174 riksdagsledamöter har meddelat att de stöder den socialdemokratiska minoritetsregeringens budget och 174 riksdagsledamöter säger nej. För att få igenom budgeten krävs det att man har en majoritet av rösterna i riksdagen.

Det är den partilösa riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh som ännu inte meddelat hur hon tänker rösta. Den före detta kurdiska gerillasoldaten Kakabaveh kräver att regeringen lovar att de inte tänker exportera vapen till Turkiet, ett löfte som kunde försvåra Sveriges och Finlands Natoansökningar.

Om Kakabaveh röstar blankt i onsdagens omröstning kan lotten avgöra om regeringens budget går igenom eller inte.

Kakabavehs krav påverkar Natoförhandlingar

Amineh Kakabaveh, som lämnade Vänsterpartiet 2019, har under den senaste mandatperioden släppt fram både Stefan Löfven och Magdalena Andersson som statsministrar. Men hennes stöd har inte varit gratis.

Bland annat har Socialdemokraterna lovat att fördjupa samarbetet med det kurdiska partiet PYD i norra Syrien, ett parti som Turkiet kopplar samman med terrorstämplade PKK.

Recep Tayyip Erdoğan.
Bildtext Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan ogillar den svenska regeringens avtal med Amineh Kakabaveh.
Bild: Stephanie Lecocq / EPA

Det här har i sin tur lett till att förhandlingarna med Turkiet om Natointräde har försvårats.

Den socialdemokratiska regeringen har ändå utåt tagit Kakababehs krav med ro.

– Jag känner Amineh och jag vet att hon är engagerad i jämställdhetsfrågor. Det här blir en budget som gör en jättestor jämställdhetsreform. Jag tror att hon kommer att stå upp för den, sade finansminister Mikael Damberg från Socialdemokraterna till TT i förra veckan.

Amineh Kakabaveh ställer inte upp i höstens val och statsminister Magdalena Andersson (S) har sagt att uppgörelsen med den partilösa riksdagsledamoten då också upphör.

Förhandlingar, uppgörelser och avtal har hållit Socialdemokraterna vid makten

Budgetomröstningen i riksdagen blir en avslutning på en fartfylld och händelserik mandatperiod. När ledamöterna återvänder till riksdagen efter sommarpausen är valrörelsen i full fart och efter den 11 september får landet en ny riksdag.

Ända sedan Socialdemokraterna tog över regeringsmakten 2014 har mandatfördelningen i riksdagen gjort så att det blivit svårt att regera. Men tack vare överenskommelser och uppgörelser med enskilda riksdagsledamöter har Socialdemokraterna lyckats hålla sig kvar vid makten.

Stefan Löfven talar vid ett bord och gestikulerar.
Bildtext Stefan Löfven lyckades hålla sig kvar som statsminister genom flera olika avtal och överenskommelser.
Bild: Sara Silvennoinen

Efter valet 2014 kom sex av riksdagens åtta partier överens om att ingå den så kallade Decemberöverenskommelsen som syftade till att isolera Sverigedemokraterna och låta Socialdemokraterna bilda en minoritetsregering.

Efter valet 2018 bildades Januariavtalet där Centern och Liberalerna lovade stödja regeringen efter en lång regeringsbildningsprocess. Det här än en gång för att minimera Sverigedemokraternas inflytande.

Januariavtalet upplöstes då statsminister Stefan Löfven föll i en misstroendeomröstning sommaren 2021. Han kunde dock bli återvald till statsminster några dagar senare och meddelade några veckor därefter att han avgår som ordförande för Socialdemokraterna och därmed också lämnar statsministerposten.

Stefan Löfven viskar något i Madgalena Anderssons öra.
Bildtext Magdalena Andersson tog över som Socialdemokraternas ordförande och som statsminister i november 2021.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

I november 2021 blev Magdalena Andersson vald till ordförande för Socialdemokraterna och kunde väljas till Sveriges första kvinnliga statsminister under närmast kaotiska former. Efter att ha blivit vald till statsminister en första gång lämnade Miljöpartiet regeringen då oppositionens budget samtidigt fått en majoritet i riksdagen.

Bildkollage av Lucas Dahlström och Magdalena Andersson

Kommentar: Ursäkta Sverige, men vad hände egentligen under superonsdagen?

Det var några intensiva timmar inom svensk politik.

Det innebar att Andersson var tvungen att avgå innan hon tillträtt.

En vecka senare kunde hon återigen bli vald till statsminister och bilda en socialdemokratisk enpartiregering. En regering som bland annat stödjer sig på uppgörelsen med partilösa Amineh Kakabaveh som i och med Natoförhandlingarna blivit aktuell.

Den 11 september går Sverige alltså till val. I opinionsmätningar är det fortfarande väldigt jämnt mellan de två blocken i svensk politik.