Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Över hälften av européerna kritiska till sanktioner som höjer priser – finländare mer redo än andra att acceptera prishöjningar

En person tankar sin moped, en annan sin bil.
Bildtext Finländarna är mer redo än andra européer att acceptera prishöjningar. Priset på bränsle har skjutit i höjden.
Bild: Lehtikuva

Största delen av européerna är i princip för sanktionerna mot Ryssland, men om man frågar EU-medborgarna om sanktionerna får påverka priset på mat eller energi så blir stödet genast svagare. Det här visar en färsk Eurobarometer som publicerats på onsdag.

Enligt barometern som är gjord av Europeiska kommissionen stöder nästan 80 procent av alla européer och hela 89 procent av finländarna sanktioner som riktar sig mot den ryska regeringen samt ryska företag och privatpersoner.

Men ljudet i skällan blir annorlunda direkt då sanktionerna påverkar priser i det egna hemlandet. Ungefär 60 procent av européerna säger att de inte är redo att stödja sanktioner som höjer priset på energi eller livsmedel.

I Finland ser man ändå sanktionerna som ett nödvändigt ont och är redo att godkänna att de påverkar prisnivån i hemlandet. Bara en tredjedel av finländarna säger att de inte är redo för prishöjningar som sanktioner kan leda till, en klar majoritet är alltså redo för prishöjningar inom såväl livsmedel som energi.

kunder som handlar mat på en mataffär
Bildtext Priset på till exempel fisk och kaffe har stigit ordentligt sedan årsskiftet.
Bild: Arash Matin / Yle

– Största delen av finländarna stöder ännu sanktionerna, även om de leder till en prishöjning, men i resten av Europa har stödet för sanktionerna redan sjunkit, säger Markus Lahtinen som är vd för Pellervo ekonomisk forskning PTT.

Enligt honom finns det en risk att enigheten kring sanktionerna mot Ryssland och stödet för Ukraina överlag börjar krackelera i Europa.

Han anser därför att skattelättnader när det gäller bensin och diesel kunde vara en god idé för regeringen. Han konstaterar att liknande beslut redan fattats på flera håll i Europa.

Kriget har redan nu påverkat levnadsstandarden

En femtedel av finländarna uppskattar redan nu, drygt fyra månader in i kriget, att kriget har sänkt deras levnadsstandard. Inom hela EU är motsvarande siffra två femtedelar.

Eurobarometern redde också ut huruvida det är viktigare för européerna att upprätthålla den nuvarande prisnivån, eller att försvara gemensamma europeiska värderingar.

Då svarade merparten av EU-medborgarna att frihet, demokrati och andra värderingar vägde högre än att levnadsstandarden inte sjunker och att priserna inte stiger. Också här var finländarna starkare i sin övertygelse, än medborgare i andra EU-länder.

Barometern visar också att synen på Ryssland och USA har förändrats i och med kriget i Ukraina. Bara tre procent av finländarna och tio procent av alla européer har i dag en positiv bild av Ryssland.

När samma fråga ställdes senast, år 2018, hade 26 procent av finländarna och omkring en tredjedel av alla européer en positiv bild av Ryssland.

Under samma tid har européernas bild av och attityd till USA förbättrats avsevärt: Under fyra år har de som ser positivt på USA ökat med 32 procentenheter till 72 procent i dag.

Omkring 26 000 EU-medborgare, varav 1 000 finländare, svarade på undersökningen i slutet av april och början av maj.

Källa: STT