Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Estlands premiärminister Kallas kritiserar Natos nuvarande försvarsplan i Financial Times: Estland skulle utplånas från världskartan vid ett krig

Uppdaterad 23.06.2022 16:17.
Kvinna pratar.
Bildtext Estlands
Bild: Olivier Hoslet / EPA

Estlands premiärminister Kaja Kallas riktar kraftig kritik mot försvarsalliansen Nato för den nuvarande försvarsplanen av Baltikum, i fall av ett ryskt angrepp. Niklas Granholm, vid Totalförsvaret i Sverige, ser det här som ett utspel inför Natotoppmötet .

Kaja Kallas sade på onsdagen till Financial Times att enligt Natos plan skulle Ryssland få inta de baltiska länderna, och därefter skulle Nato befria dem efter ett halvår. Kallas jämförde situationen med det som har hänt i Ukraina de senaste månaderna, där det ryska angreppet har orsakat oerhörda skador under fyra månader.

– Om man jämför storleken på Ukraina och de baltiska länderna skulle det innebära en total förstörelse av länderna och deras kultur, sade Kallas.

– De som har varit i Tallinn och känner till Gamla stan och dess flera hundra år gamla historia och kultur som vi har här – allt det skulle utplånas från världskartan, inklusive vårt folk och vår nation.

Kriget i Ukraina har visat på farorna med den nuvarande strategin

Målet för Estland, Lettland och Litauen är att förändra Natos plan. Saken ska diskuteras nästa vecka på toppmötet i Madrid, där försvaret av alliansens östra delar är ett centralt tema.

Enligt den nuvarande strategin har varje baltiskt land en förtrupp på cirka tusen utländska Natosoldater. Länderna skulle senare erövras tillbaka med större trupper.

Nu skulle de baltiska länderna vilja att Nato försvarade hela området från och med att ett krig bryter ut, framförallt med tanke på ohyggligheterna som har skett i Ukraina under kriget. Kallas påpekade att exempelvis de påstådda krigsbrotten i Butja i Ukraina skedde genast i början av kriget. Det skulle alltså hinna ske fasansfulla saker i Baltikum om Ryssland erövrade områden.

– Nu ser alla att den här modellen inte fungerar.

Kallas berättade också att hon har talat med Natotrupper placerade i Estland, av dem är största delen britter. Enligt statsministern skulle de nuvarande planerna innebära att den tusen personer stora förtruppen skulle förstöras nästan helt och hållet om Ryssland skulle anfalla.

– De är inte förtjusta i tanken att de förutsätts dö, säger Kallas.

Nato lovar förstärka försvaret

Enligt Financial Times sade en Natotjänsteman som tillfrågats om Kallas kritik att Nato har planer för att försvara alla allierade och för att avvärja hot.

– Men vi berättar aldrig om operativa detaljer. Generalsekreteraren (Jens Stoltenberg) har gjort det klart att förstärkning av militär avskräckning och försvar är en av de centrala besluten på nästa veckas toppmöte. Vi gör mer för att säkerställa att vi kan försvara varje tum av de allierades områden, under alla tider och mot alla hot, sade tjänstemannen.

Kallas föreslår att det i varje baltiskt land placeras mellan 20 000 och 25 000 Natosoldater. Av dem skulle majoriteten ändå inte bestå av utländska trupper. Det skulle i stället finnas 3 000 till 5 000 utländska soldater, tillsammans med estniska, lettiska och litauiska soldater, i varje land.

De baltiska länderna vill också förstärka den nuvarande baltiska luftförsvaret så att Natoplan kan skjuta ned fiendens jaktplan vid behov.

"Inlägg i debatten inför toppmötet"

Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI i Sverige, utgår från att det Kallas säger om Natos försvarsplaner av Baltikum stämmer.

– Jag skulle kunna tänka mig att en del av hennes uttalande är ett inlägg inför Natos toppmöte i Madrid nästa vecka.

Enligt Niklas Granholm handlar det om att de baltiska staterna länge har argumenterat för att lösningen med de så kallade snubbeltrådsstyrkorna i Baltikum, alltså internationella Natostyrkor, är otillräcklig.

– Jag tror att det har varit så att resonemanget har gått ut på att Nato väldigt länge har sagt att det inte finns några territoriella hot mot Baltikum. Nato har i stället sagt att man ska göra internationella insatser, i Afghanistan och så. Det motsatte sig balterna, men som lojala Natomedlemmar följde de det här ändå.

Man som står med armarna i kors.
Bildtext Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, säger att han tror att försvaret av Baltikum kommer att förstärkas på något sätt.
Bild: © Foto Julio Gonzalez/FOI

Enligt Niklas Granholm skedde det sedan en upptrappning av hotet från Ryssland, i form av Rysslands krig mot Georgien 2008, angreppet och annekteringen av Krim 2014 och kriget i Donbass.

– På det följer en utplacering av relativt små förband för det man kallar för tröskelförmåga. Det är en multinationell styrka som finns i varje baltiskt land och tanken var att om man anfaller det här skulle man råka i krig med Nato och det skulle räcka som avhållande faktor för Ryssland att anfalla Baltikum

Det här var kanske tillräckligt under en längre tid, men nu är debatten igång igen eftersom hotet har ökat rejält, säger Granholm. Han tror att de baltiska länderna har en möjlighet att påverka Natos planer för försvaret i Baltikum, det finns också andra länder som är starka förespråkare för att förstärka försvaret.

– Men man kan också fundera på om det är antalet soldater och kängor på marken som är det viktigaste, eller är det sjöstridskrafter eller flygstridskrafter eller är det andra komponenter som behöver kommer in. Det är nog konventionell avskräckning det handlar om i det här fallet, jag tror inte det är aktuellt att placera kärnvapen i Baltikum eller Norden, säger Granholm.