Optimism i Afrika trots kriser: "Vi har inte varit pandemins största offer"

Coronapandemin och kriget i Ukraina påverkar även Afrika, men många afrikanska ekonomer och politiker ser orsak till optimism och Afrikanska frihandelsområdet arbetar för mer intern handel.

Coronapandemin och kriget i Ukraina är externa kriser som påverkar ekonomierna i Afrika, men många ser orsak till optimism i en världsdel som vi ofta ser bara genom katastrofrubriker.

Det är en världsdel som redan har visat tecken på resiliens under coronapandemin: ekonomierna i Afrika krympte bara med två procent, jämfört med 3,3 procent globalt.

Den ryska invasionen av Ukraina utgör en press på världsekonomin, men i Afrika ser år 2022 ljusare ut.

– Afrika är på väg mot en tillväxt på cirka 3,7 procent, medan det i Nordamerika och Europa finns en verklig risk för recession, påpekar Lionel Zinsou, ekonom och tidigare premiärminister i Benin.

– Vi har inte varit pandemins största offer och vi kommer inte att vara de största offren när man ser på biverkningarna av kriget i Ukraina, tillägger Zinsou.

Kriget i Europa har lett till global inflation, men enligt Zinsou balanserar högre importkostnader i Afrika av stigande råvarupriser.

Intressant för investerare

Ett annat positivt tecken är att intresset för att investera i Afrika nu är större än det var före pandemin.

I en enkät som revisionsbyrån Deloitte låtit göra med 190 företagare i Afrika rapporterar 78 procent nu förtroende för sina förutsättningar att utveckla verksamheten, vilket är betydligt högre än 61 procent i motsvarande undersökning före pandemin.

Följderna av kriget i Ukraina utgör fortfarande ett hot, eftersom det har pressat upp priserna på vete och andra viktiga jordbruksprodukter. Det har lett till att man oroar sig för hungersnöd i vissa länder.

– Vi är bekymrade över att den globala tillväxten har bromsats upp och huruvida Afrika får tillgång till vissa produkter som vete och gödsel, konstaterade Elfenbenskursens president Alassane Ouattara under konferensen Africa CEO Forum i Abidjan i mitten av juni.

Makhtar Diop, generaldirektör för International Finance Corporation (IFC), en del av Världsbanken, säger i sin tur att ekonomier i Afrika har "fått sig en smäll och inte återhämtat sig till tillväxttakten från före 2019".

– Situationen är speciellt svår med tanke på att inflationen drabbar de fattigaste oproportionerligt hårt, påpekar han.

Inte längre bara råvaror

Andra ser den nuvarande situationen som en chans för afrikanska länder att staka ut nya strategier.

– Varje år förlorar vi en betydande del av våra skördar på grund av brist på elektricitet och brister i kallkedjan, säger Zinsou med hänvisning till produkter som kräver kalltransport hela vägen.

Satsningar på infrastruktur kan råda bot på de förlusterna, konstaterar Zinsou.

– Varje kris är en öppning för strukturell förändring, tycker Makhtar Diop.

– Det finns potential för ekonomisk förändring i länderna i Afrika genom att man ökar det mervärde som skapas på kontinenten, förklarar han.

I en del afrikanska länder har man gjort investeringar för att höja förädlingsgraden. Elfenbenskusten har nya behandlingsanläggningar för cashewnötter och Nigeria bygger ett stort oljeraffinaderi i Lagos.

I Guinea har utländska företag nyligen fått uppdraget att bygga behandlingsanläggningar för bauxit. Ur jordarten kan man utvinna aluminium, koppar och järn.

– Pandemin har gjort att många grupper vill vara mindre beroende av import från utlandet, konstaterar Emmanuel Gadret, chef för Deloitte i den fransktalande delen av Afrika.

Det afrikanska frihandelsområdet AfCFTA, som strävar efter enhetliga tullar i hela Afrika, hoppas kunna bidra till ökad handel inom världsdelen.

– Afrika har varit utomordentligt lyhört [i sin respons på pandemin] både ekonomiskt och tekniskt, och det kommer att fortsätta, säger Zinsou.

Källa: AFP