Midsommarens toppmöte i tre punkter: EU:s utvidgning tog ett stort steg framåt men ekonomin är urusel och blir värre

EU-ledarna levererade det som de skulle - kandidatstatus för Ukraina och Moldavien, helt enligt kommissionens förslag. Utvidgningspolitiken fick på nytt vind i seglen, men en lösning på de dystra ekonomiska utsikterna var svårare att hitta.

1. Första nya kandidatländerna på åtta år

Få hade för fyra månader sedan trott att EU-ledarna så snabbt skulle stå i enad front och deklarera att Ukraina och Moldavien får bli kandidatstatusländer. Det historiska beslutets största betydelse är signalen till Ryssland, men frågan hur EU:s utvidgning ska se ut i framtiden är obesvarad. Unionens expansion har legat i träda sedan 2014 då Albanien fick sin kandidatstatus.

Det som samtidigt är klart är att det kan ta årtionden innan de två länderna får ett fullt medlemskap, om de någonsin uppnår det. Ingen vet heller vilket slags Ukraina det är som kan inleda anslutningsprocessen, när kriget väl är över.

Kommentar: En historisk dag i Bryssel – men blir det mera än symbolvärde?

Ukraina och Moldavien har en lång EU-väg framför sig.

2. En öppning för västra Balkan?

EU-ordförandelandet Frankrike skördade framgångar i en annan knepig utvidgningsfråga där Bulgarien i flera års tid har blockerat kandidatlandet Nordmakedoniens medlemskapsförhandlingar.

Medan toppmötets andra dag pågick kom beskedet att bulgariska parlamentet hade röstat för att återkalla vetot mot Nordmakedonien. Det skedde efter ett franskt kompromissförslag för att lösa en språktvist och dispyt om den bulgariska minoritetens rättigheter i Nordmakedonien.

Bulgariens parlament slopade blockaden mot Nordmakedoniens EU-medlemskap – förutsätter att makedonska inte erkänns som ett separat språk

Statsministern säger sig motarbetas av Ryssland och maffian.

Nu återstår det att se ifall den nordmakedonska parten godkänner kompromissen och man får igång förhandlingarna igen. Det skulle också gälla Albanien vars EU-framtid har kopplats ihop med Nordmakedonien.

Dessutom lovade man att undersöka ifall också Bosnien kunde få kandidatstatus.

3. Krigets konsekvenser på ekonomin är svåra att bemästra

Statsminister Sanna Marin kallade de ekonomiska utsikterna dimmiga då hon höll en avslutande presskonferens. Sanktionerna mot Ryssland har som väntat också drabbat de europeiska länderna i form av allt högre energikostnader.

Det drabbar igen allt från konsumentpris till industriproduktion. Inflationen är rekordhög, med stora variationer i de olika medlemsländerna. Det finns inga snabba lösningar men samtidigt är beslutsamheten stor att det måste bli ett slut på energiberoendet av Ryssland.

- De här frågorna kommer vi att återkomma till ännu många gånger, konstaterade Marin.