Småjobbar du på din semester? Ungefär en femtedel av finländarna gör det och vi behöver lång semester för att återhämta oss

Uppluckringen mellan arbete och fritid kan synas på semestern: kanske svarar vi på några jobbmejl- och samtal. Viktigt vore ändå att hjärnan skulle få återhämta sig då vi är lediga.

En undersökning som HR- och löneleverantören SD Worx gjort bland drygt 10 000 anställda i Europa visar att ungefär en tredjedel av oss småjobbar på semestern genom att svara på exempelvis jobbmejl- och samtal.

Norrmännen är värst för av dem jobbar 45 procent på semestern. I Sverige är motsvarande siffra 23 procent och i Finland strax under.

En femtedel av finländarna småjobbar med andra ord på sin semester.

Annina Ropponen som är forskningsprofessor vid Arbetshälsoinstitutet, säger att man vet rätt lite om finländarnas semesterbeteende.

– Det vi åtminstone vet är att hela 67 procent av löntagarna i Finland är nöjda med möjligheten att flexa med arbetstiden då man måste balansera sitt arbete med sitt privata liv, enligt den Arbetslivsbarometer som nyss publicerades.

Man var dessutom mera nöjd med möjligheten till flexibilitet på större arbetsplatser än på de mindre.

Ständig uppkoppling

Semester ses ofta som något enbart positivt men då gränsen mellan arbete och privatliv suddas ut av exempelvis distansarbetandet kan detta också påverka ens semester.

Vi är ständigt uppkopplade och kan jobba lika bra utanför arbetsplatsen, ifall arbetets uppgift tillåter.

– Det kan leda till att ens arbetsgivare kanske förväntar sig att man går in och småjobbar även på semestern, att det finns en sån arbetskultur.

Det säger Göran Kecklund som är professor inom stresshantering- och forskning.

För den egna företagaren kan det vara så gott som omöjligt att helt koppla bort från sitt arbete, och ju mindre företag desto svårare att ha en semester helt opåverkad av jobbet.

– Då gäller det att balansera mellan stress och återhämtning, säger Kecklund.

Obetald arbetstid

I den Arbetslivsbarometer som Ropponen nämner framkommer att ungefär tio procent av oss jobbar utanför arbetstid varje vecka utan ersättning, och sporadiskt gör över en fjärdedel det.

De här siffrorna har varit de samma sedan år 2019. Att jobba utan ersättning är vanligast bland personer som har en högre befattning.

– Statistikcentralens Arbetskraftsundersökning som utkom i våras visar att de med högre befattning oftare har helhetslön, vilket delvis kan förklara att man i just den gruppen rapporterar en högre andel övertidsjobb som inte ersätts, säger Ropponen.

Hon säger att det även kan betyda att då arbetstiden är mer flexibel så kan man också i större utsträckning tänka sig svara på e-post och samtal på fritiden och därmed även på semestern.

Samtidigt, påpekar Ropponen, gjorde Arbetshälsoinstitutet en stor nordisk undersökning för ett par år sedan där det framkom att distansjobb ökar risken för att arbetsdagarna flyter ut och man gör sig anträffbar även på fritiden.

– Det är individuellt hur man drar gränsen mellan arbete och fritid och beror bland annat på ens livssituation, arbetsuppgifter och egna ambitioner, säger Ropponen.

Finländarna behöver mer semester än de andra

I den europeiska undersökningen ställdes även frågan om hur lång semester man behöver för att kunna "ladda sina batterier" under semestern.

Här sticker finländarna ut, för vi behöver betydligt fler semesterdagar för återhämtning jämfört med andra européer, hela 34 dagar.

Svenskarna önskar sig tjugo dagar, och i genomsnitt tycker anställda i Europa att de behöver sjutton dagars semester för att vila upp sig.

Kecklund funderar på vad detta kan bero på.

– Kanske att man i Finland jobbar hårt under året och att det finns en förväntan på att man ska få vara länge ledig sedan, säger han och vill gärna höra vad forskningsprofessor Ropponen tror om saken.

Ropponen säger att hon enbart kan spekulera om varför finländarna har behov av en längre semester.

Mängden semesterdagar är starkt reglerade i Finland, både inom arbetstidslagen och kollektivavtalet, så kanske är det en av orsakerna till att det är någon form av helig ko för finländarna.

– Annan orsak kan vara att semesterdagar är uppskattade i Finland och vad gäller jobb med lite lägre lönenivå till exempel inom vården, kan man tänka att semesterdagarna kompenserar lite för lönen.

Av finländarna uppger dessutom fler än fyra av tio att de föredrar obetald semester som tillägg till den officiella semestern.

Återhämtning viktig för alla

Ungefär en tredjedel av de svarande upplever att de har svårt att koppla bort sitt jobb under sin semester.

Av finländarna tycker 22 procent det, och det gäller speciellt de yngre arbetstagarna.

Bland 25- till 34-åringar upplever nästan fyrtio procent att de har svårt att koppla bort jobbet på sin semester, medan enbart var femte av över 55-åringarna tycker det.

Ropponen lyfter fram att semestern och huruvida man kan förväntas jobba eller inte, är något man borde diskutera med sin arbetsgivare och i sin arbetsgemenskap.

Då man kommit överens om ett visst förfarande utifall något överraskande eller brådskande dyker upp, vet alla hur man ska agera.

– På så vis fredas tiden för den som vill ha semester utan att tänka på sitt arbete. Det behövs också för att vi ska återhämta oss och orka, säger Ropponen och hänvisar till Arbetshälsoinstitutets rekommendationer.

Kollegan Kecklund påminner om att alla behöver semester och återhämtning.

– Spelar ingen roll om du är chef eller till och med statsminister, alla behöver vara lediga. Det är väsentligt för att vi ska orka med ett nytt arbetsår.

Det är inte förenligt med ett hållbart arbetsliv att säga att man kan jobba jämt, även om man har ett roligt och stimulerande arbete.

– Och så är det viktigt att sova ut, att tillåta sig att ta sovmorgon, säger Kecklund.

Artikeln går att kommentera mellan kl.08 och 12 på onsdag.