Nederländerna är bäst i Europa på solkraftsproduktion – finska Wärtsilä bygger landets största solenergibatteri

En solpanelsboom pågår i Nederländerna. Yle besökte ett kraftverk med 290 000 paneler och den plats där Wärtsilä tillverkar landets största batteri.

I Europa finns landet som snabbast i världen övergår till förnybar energi.

Det här landet är Nederländerna. Yle Uutiset besökte solenergins lovade land.

År 2019 kom 14 procent av landets elförbrukning från sol- och vindkraft, men redan 2021 låg siffran på 25 procent.

Ett enormt språng på två år – till och med rekordsnabbt, säger energibranschens välkända tankesmedja Ember i en rapport. Nederländerna följs av Australien och överraskande nog Vietnam.

I våras gick Nederländerna förbi Tyskland och producerar nu mest solenergi per invånare i Europa.

– Förra året täckte solenergi 11 procent av landets energiförbrukning, i maj–juni var siffran så hög som 18 procent, säger Wiep Folkerts, expert vid forskningsinstitutet TNO.

Hur kan ett land som är känt för sitt ostadiga väder uppnå det här, och går allting nu som en dans?

Vi sökte svar på tre platser i Nederländerna – rutten börjar vid ett solkraftverk i den lilla staden Nieuw-Buinen nära den tyska gränsen.

1) Nieuw-Bien: Ett kraftverk producerar en fjärdedel av hela Finlands produktion

I maj förra året stod byn Biwuw-Buinen i rampljuset.

Där invigdes Nederländernas största solkraftverk, ett enormt fält med 290 000 solpaneler. Kamerorna blixtrade och Kung Willem-Alexander var på plats.

Nu, ett år efter festligheterna, surrar havet av paneler självständigt vidare bland de anspråkslösa åkrarna i östra Nederländerna.

Joran Kuperus, anläggningsdirektör på kraftverksföretaget Solarfields, träder fram mellan panelerna.

– Det första året levde upp till förväntningarna. Kraftverket täcker det årliga elbehovet för 35 000 hushåll, säger Kuperus.

Den omgivande provinsen Drenthe är inte det supertäta Nederländerna, utan en jordbruksdominerad glesbygd.

I provinsen finns 250 000 nötkreatur, 500 000 invånare och nu över 750 000 solpaneler – och kanske ännu fler på hustak och bakgårdar.

Varför? För att allt har effektiviseras.

– Tillstånden kommer snabbt och staten stöder produktionen. Nederländerna har insett att det är bråttom att övergå till ny sorts energi, säger Kuperus.

Panelerna har blivit billigare och effektivare, även under halvmulna dagar. Företag och investerare har vågat sig in i de stora projekten.

I Nederländerna finns närmare hundra solkraftverk med minst 10 000 solpaneler. Nieuw-Buinen kommer att förlora sin titel som största kraftverket senare i år, eftersom Solarfields redan bygger en större anläggning närmare Amsterdam.

I Finland finns endast två anläggningar med tiotusen solpaneler, en i Nurmo och en i Lempäälä.

Nederländerna har en kapacitet på mer än 15 gigawatt, medan Finlands kapacitet enligt färska siffror endast landar på 500 megawatt. Det här är trettio gånger mindre än i Nederländerna.

Som bäst producerar Nieuw-Buinen 120 megawatt. Det här är en fjärdedel av hela Finlands kapacitet.

– Vi räknar med att det här fältet kommer att vara i bruk i 20–30 år, säger Kuperus.

Men allt är inte enkelt då det gäller solenergi.

När det är mulet ligger produktionen inte ens nära den maximala kapaciteten. Och under en solig dag producerar panelerna för mycket.

I mars producerade Nieuw-Buinen 40 procent mer än väntat. Det var en ovanligt molnfri månad.

Men flaskhalsen är elnätet.

– Nätverken i Nederländerna är överfulla. Det här är ett stort problem. Allt som produceras fås inte i bruk, särskilt inte under bra dagar, säger Kuperus.

2) Lelystad: Wärtsilä bygger det största batteriet i Nederländerna

Lösningen ligger 200 kilometer bort i Lelystad.

Landskapet är annorlunda än längre österut. Provinsen Flevoland är en platt fläck av land som dränerades från havet på 1940- och 1960-talet. Själva staden byggdes först 1967.

Vindkraftverk finns överallt, och vid foten av en vindkraftspark finns Nederländernas mest intressanta bygge för lagring av el. Här byggs Nederländernas största batteri, Buffalo Battery, som levereras av det finska företaget Wärtsilä.

Mathias West, Wärtsiläs affärsutvecklingschef, kommer till grinden till den leriga byggarbetsplatsen med gummistövlar på. Det duggar.

Anläggningen ska stå klar i slutet av året. Den kommer att rymma el som täcker 20 000 hushålls elförbrukning.

– För bara ett år sedan var det här projektet mycket stort för oss. Nu är den medelstor. Utvecklingen är stormande, säger West.

Stora batterier är nödvändiga för att jämna ut den ostadiga produktionen av sol- och vindkraft.

– Med dessa batterier behöver man inte koppla bort kraftverken när det blåser för mycket eller är för soligt. Å andra sidan kan vi leverera el från batteriet till nätet när solen slutar skina på kvällen, säger Maarten Quist, operativ chef på Giga Storage som beställde batteriet.

– Det här är ett mycket viktigt projekt. Jag tror att den här typen av batterier kommer att få stor spridning i Nederländerna under de kommande åren, fortsätter han.

Wärtsilä är en av de tre största tillverkarna i Europa inom det här området. Företaget har flera liknande anläggningar runt om i Europa. Tyskland, Spanien och Belgien är intressanta, säger West, men Nederländerna är nu det ledande landet.

– Nederländerna ligger ganska långt före de andra länderna. Vi försöker hitta möjligheter att få hit projekt, säger West.

3) Nijmegen: Paneler installeras överallt – i takpannor och inbyggt i cykelvägar

Storskaliga projekt är bara en del av lösningen.

Nästa omvälvning är att använda solpaneler överallt: på fasader, fönster, gatuytor, fordon och som flytande flottar på sjöar och hav.

EU-kommissionen gav ett förslag gällande saken i maj. Förslaget skulle göra det obligatoriskt att installera solpaneler på nya byggnader från och med 2029 och på stora offentliga byggnader från och med 2025.

– När panelerna blir billigare behöver de inte längre installeras endast på de bästa platserna. För att öka produktionen behövs paneler överallt. Men det är viktigt att de smälter in i sin omgivning, säger Wilfried van Sark, professor vid universitetet i Utrecht.

Det här prövas redan runt om i Nederländerna. I byn Stevensbeek i utkanten av Nijmegen byggs tre nya hyreshus med takpannor som fungerar som solpaneler.

Efterfrågan på de här så kallade integrerade panelerna ökar kraftigt, och nya produkter kommer hela tiden ut på marknaden. I till exempel Helmond finns en kontorsbyggnad vars ytterväggar är täckta med färgade solpaneler.

I utkanten av Nijmegen kan man se många traditionella paneler på hustaken. I Nederländerna har var femte hushåll en eller flera paneler, och här finns de på nästan varje gårdsplan.

Henk Vreede släpper oss in i sin trädgård. Det finns fyra paneler på gården och ytterligare 24 på taket. Vreede köpte dem 2014, och nu har köpet redan betalat sig självt.

– De producerar nästan allt vi behöver. På sommaren producerar panelerna mer, så vi kan sälja energi till nätet. Under svagare dagar är produktionen mindre och då behöver vi el från nätet, säger Vreede.

Hushållen fungerar också som ett stort utspritt batteri som jämnar ut produktionstoppar.

Den kraftiga ökningen av energipriserna uppmuntrar människor att köpa paneler.

– Jag tror det kommer att ske en tydlig ökning av antalet paneler. På samma sätt ökar luftvärmepumparnas popularitet. Människor vill vara självförsörjande, säger Vreede.

Den här artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Hollanti harppasi Euroopan ykköseksi aurinkosähkön tuotannossa – Yle selvitti, mikä on sateisen maan salaisuus skriven av Janne Toivonen. Den svenskspråkiga översättningen är skriven av Ellen Forsström.