Blir det grönt ljus för Natoansökan? Förhandlingar förs in i det sista med Turkiet
Frågan om Finlands och Sveriges medlemskap är inte beroende av Natos toppmöte som inleds i dag i Madrid. Men det skulle vara symboliskt viktigt för militäralliansen att få igång medlemskapsprocessen nu, säger forskaren Charly Salonius-Pasternak.
Madrid – Vi arbetar tillsammans på en överenskommelse mellan Sverige, Finland och vår allierade Turkiet, sa Natochefen Jens Stoltenberg på en presskonferens tillsammans med den svenska premiärministern Magdalena Andersson i Bryssel i går kväll.
Enligt honom handlar överläggningarna om vapenexport och kampen mot terrorismen.
Han betonade också på nytt hur viktigt det är att ta Turkiets bekymmer på allvar, och sade sig därför sammankalla en specialsession vid toppmötet som handlar uttryckligen om Natos terrorismbekämpning.
Förhandlingar på högsta nivå mellan Finland, Sverige och Turkiet
Den turkiske presidenten Erdogan ska ännu i dag träffa president Niinistö och statsminister Andersson för ytterligare diskussioner om det som betecknas som den turkiska partens säkerhetsoro.
Det mötet ses som en indikation på att man har nått framsteg, men det är fortfarande osäkert ifall Turkiet är beredd att ge grönt ljus för Finlands och Sveriges medlemskapsansökningar.
Ledande forskare Charly Salonius-Pasternak från Utrikespolitiska institutet, som följer med mötet på plats i Madrid, säger att även om det inte blir några genombrott vid toppmötet så är en utdragen medlemskapsprocess ändå inget hot mot den finländska säkerheten.
Ryssland är fullt upptagen i Ukraina, Finlands försvarsmakt är väl förberedd och vi har fått säkerhetslöften av andra länder.
– Men det skulle vara symboliskt viktigt för Nato att visa att oavsett vad Ryssland har sagt, så är alliansens dörrar öppna, och om man fyller kriterierna så är man välkommen. På det sättet är det lite nog snopet, men Finlands säkerhet äventyrar det inte, säger Salonius-Pasternak.
Ansenlig ökning av Natos beredskapsstyrka
Ett av toppmötets viktigaste mål är att se över det så kallade strategiska konceptet och förstärka militäralliansens försvarskapacitet och militärstrategiska avskräckning.
Därför betecknas nyheten om att Nato utökar beredskapsstyrkornas antal från 40 000 till 300 000 soldater som en betydande förändring för alliansens östra flank.
Det formella beslutet ska fattas under Madridmötets gång och enligt Natochefen är det den största revideringen av det kollektiva försvaret sedan kalla krigets tid.
Också Charly Salonius-Pasternak konstaterar att det skulle innebära en stor förändring i hur man ser försvaret av medlemmarnas territorium, även om trupperna inte nödvändigtvis stationernas i de berörda länderna.
– Poängen är att man binder dem vid försvarsplanerna, så att det finns vissa trupper som är öronmärkta för försvaret av vissa delar av andra medlemsländer, säger han och menar att det förbättrar samordning avsevärt.