Kommentar: En ny era i geopolitiken är nu ett faktum

Att Turkiet häver sin blockering av Finlands och Sveriges medlemskapsansökningar öppnar vägen för en historisk Natoanslutning. Hur länge de följande stegen tar i anslutningsprocessen går ändå inte att exakt förutspå, skriver Svenska Yles korrespondent.

Det fanns tecken på att någonting höll på att ske. De förberedande tjänstemannamötena och så det faktum att ett möte skulle äga rum på högsta nivå. Presidenterna för Turkiet och Finland och Sveriges statsminister träffas inte öga mot öga utan att det finns hopp om ett genombrott.

Kvällen blev ändå utdragen, och det var först efter fyra timmar av förhandlingar på övertid som beskedet kom. Då uppenbarade sig delegationerna med statscheferna och utrikesministrarna för att skriva under ett dokument vid toppmötesplatsen.

Men vad var det som skrevs under, lät de första reaktionerna från en överraskad journalistkår? I det skedet fick vi ännu vänta på den gemensamma deklarationen, som senare publicerades på Natos hemsida.

Det här ingår i samförståndsavtalet mellan Finland, Sverige och Turkiet

Avtalet som undertecknades av Finland, Sverige och Turkiet innebär att Turkiet nu ställer sig positivt till ett finländskt och svenskt medlemskap.

Mera fokus på Sverige än Finland

Finlands president Niinistö konstaterade efteråt att det till sakinnehållet fördes rätt intensiva diskussioner, till och med tuffa. Det hade ändå blivit klart under det som presidenten beskrev som "resans gång" att Turkiet fäste mera uppmärksamhet vid Sverige än vid Finland.

Där Jens Stoltenberg efter den undertecknade avsiktsförklaringen sa att den bland annat innebar förändringar i lagstiftning och ett avtal om utlämning till Turkiet, så ska det ändå enligt vår statsledning inte betyda förändringar för Finland.

Niinistö intygade vid en presskonferens med finländsk media att vi inte kommer att ändra vår lagstiftning, och vi berörs inte heller av utlämningsfrågan eftersom Finland inte har några aktuella fall. Gällande regler och konventioner ska följas också i fortsättningen.

En bredare syn på terrorbekämpning?

Det var helt uppenbart att den turkiska blockeringen av Finlands och Sveriges medlemskapsansökningar hade adress till hela Nato.

Det som Stoltenberg så ofta betecknade som Turkiets "oro" som skulle tas hänsyn till, handlade i första hand om terrorbekämpningen. Inget Natoland har blivit lika utsatt för terrorism som Turkiet, var något som Stoltenberg upprepade gång på gång.

Nu kommer toppmötet att på den sista dagen hålla en extrainsatt session som handlar uttryckligen om kontraterrorism.

President Niinistö konstaterade flera gånger att han önskar att terrorismen kunde behandlas så att det gäller ett bredare hot, än enbart det som drabbar Turkiet.

Natos prestige är nu räddad?

Det är ett stort steg framåt inte bara för Finland och Sverige, utan också för hela Nato att Turkiet lyfter sin blockering av medlemskapsansökningarna.

I en tid då den västliga militäralliansen ska storsatsa på en förnyad strategi och förbättra sin försvarskapacitet, var det inte lyckat med en intern kris.

För den ryska presidenten Putin är genombrottet en motgång, även om Niinistö snabbt avvärjde en fråga om vilken signal man nu sänder till Ryssland.

- Här sänder ingen några signaler åt Rysslands håll, sa Niinistö.

Det som i maj utlystes som en snabb anslutningsprocess får i varje fall en ny start.

När de nuvarande Natoländerna väl har bjudit in Finland och Sverige, öppnas en helt ny verklighet där vi får en status som gör det möjligt att aktivt delta i Natomöten. Då anslutningsdiskussionerna är avslutade och protokollförda, tar själva ratificeringsprocessen vid.

Natomedlemmarna har lovat en snabb process i respektive parlament, men de nationella bestämmelserna kan här ändå variera så mycket att det inte finns en exakt tidtabell för när medlemskapet träder i kraft.