Topptränarens ord blev vändpunkten som räddade Viivi Lehikoinens karriär – nu njuter hon av idrotten och är i sitt livs form
Viivi Lehikoinen har nu nått upp till den nivå som hon länge haft potential för. Men för att hon skulle ta det avgörande steget krävdes ett tränarbyte och en förutsägelse som blev en ögonöppnare.
Efter en svår säsong 2020 satte sig Viivi Lehikoinen ner och skickade ett mejl som hon inte fick något svar på direkt och hennes tålamod sattes på prov. Mottagaren var den schweiziske topptränaren Laurent Meuwly.
– Jag var tvungen att skicka flera mejl om mitt ärende. Det var nervöst men min klara a-plan, b-alternativet intresserade mig inte så mycket, säger hon i en intervju för Yle Urheilu.
Lehikoinen presenterade sig själv, berättade om sin bakgrund och bad om att få ingå i Meuwlys team. HIFK-löparen och det tidigare stjärnskottet hade inte nått sin potential under de tre senaste åren.
Sommaren 2020 blev ännu en besvikelse med tider på 58 sekunder och det var då som hon förstod att det var dags att fatta ett svårt beslut.
– Då jag inte utvecklades försvann också stödet från andra. Det blev också ekonomiskt tufft. Självklart trodde mina nära på mig och stöttade mig men det att andra tappade tron är svårt för en idrottare, säger hon.
Lehikoinen övervägde att avsluta karriären men bestämde sig för att vända på alla stenar. Tanken på att byta till en utländsk tränare hade funnits i några år. En resa till Schweiz 2018 och träning tillsammans med Yasmin Giger satte bollen i rullning.
– Nivån på 400 meter och 400 meter häck i Finland har länge varit lägre än ute i Europa. Ända sedan min resa har jag varit intresserad av att veta vad man gör bättre på annat håll, säger hon.
Tränaren trodde på henne
Lehikoinen fick vänta på svaret från Meuwly men till slut kom det. De tog sina första steg tillsammans under hösten 2020 och Lehikoinen minns ett möte som blev vändpunkten.
– I oktober 2020 sa Laurent att nästa sommar löper jag rekord. I det skedet hade många redan slutat tro på mig och jag själv visste inte ens om jag skulle ta mig tillbaka till toppen. Att en tränare på den nivån sade så var ett viktigt ögonblick, säger hon.
Att samarbetet blev lyckat syntes redan förra säsongen då Lehikoinen förbättrade sitt personliga rekord fyra gånger och tog sig till OS i Tokyo. Hennes tid 55,67 hade räckt till för semifinal i alla OS och VM mellan 2011 och 2019 men i Tokyo missade hon semifinalen med två hundradelar.
Under Meuwlys ledning har Lehikoinen satsat mer på att förbättra snabbheten – något som tidigare hamnat i skuggan av uthållighetsträningen. Till den här säsongen har hon också gått ner från 16 steg till 15 mellan häckarna.
– Det var lite spännande i början men stegförändringen har gjort inledningen på säsongen väldigt lyckad, säger Mikael Ylöstalo som leder Lehikoinens träning i Finland.
Lehikoinens säsongsbästa 2014–2022
2014: 59,79
2015: 57,74
2016: 57,65
2017: 56,49
2018: 57,26
2019: 58,02
2020: 58,48
2021: 55,42
2022: 54,96
Lehikoinen satte nytt personligt rekord med tiden 54,96 i mitten av juni och ligger just nu på nionde plats i den europeiska statistiken.
Tiderna efter rekordet (55,13 och 55,33) bådar också gott inför sommarens mästerskap speciellt eftersom det inte varit fulländande lopp.
– I Kuortane (55,33) hade jag för första gången ett lyckat lopp men vädret gjorde att man inte kunde löpa bra tider. Det bästa vore om jag kunde löpa avslappnat de första 200 meterna och bra i andra kurvan.
– Jag har haft en del problem i andra kurvan men upploppet har i sin tur fungerat ganska bra, säger Lehikoinen.
Under 2021 sköttes kontakten med tränaren mestadels på distans men i år har det blivit mer ansikte mot ansikte. Lehikoinen har varit på flera läger tillsammans med Meuwly och det holländska landslaget.
– Jag är ganska envis så jag gillar att tränaren har en tydlig vision om vad som görs. Laurent kan lugna ner mig om det sker bakslag. Jag litar till 100 procent på det han säger och gör, säger hon.
Njuter av idrotten
Mikael Ylöstalo har också märkt hur Lehikoinen förändrats sedan sommaren 2020.
– Då vi inledde vårt samarbete kände sig Viivi osäker på träningarna. Då hon insåg att saker gick åt det bättre hållet började hon också lita på sig själv. Små motgångar är inte längre lika hårda, säger han.
Viivi Lehikoinen är också inne på samma linje.
– Jag har fortfarande svårt att förhålla mig till sjukdom eller skador men överlag är jag mycket gladare och mer avslappnad på träningarna. Jag kan uppskatta idrotten mer. Tidigare handlade det bara om resultat men nu njuter jag av att få idrotta på en hög nivå, säger hon.
Nivåhöjningen har lett till att Lehikoinen kvalificerat sig för VM och på torsdag tävlar hon för fösta gången i Diamond League.
Det har flera gånger också talats om att Lehikoinen ska slå det finska rekordet. Tuija Helanders rekordtid 54,62 har stått sig sedan 1987.
– Jag vill inte lägga för stor press på mig själv, framför allt inte i offentligheten. Det är så mycket som påverkar inom idrotten. En del idrottare vill skriva upp sina mål men jag gillar att springa och försöka få ut det mesta av mig själv, säger hon.