Aborterna fortsätter minska, men det krävs aktivt arbete för att hålla antalet nere: "Det är inte sträng lagstiftning som minskar antalet aborter, utan preventiva åtgärder"

Sexualuppfostran och gratis preventivmedel är några av orsakerna till att antalet aborter fortsätter minska i Finland, visar färsk statistik. Över nittio procent av de som gör abort uppger "sociala orsaker" som grund.

Nyligen publicerades THL:s statistikrapport över aborter i Finland.

Den visar att aborterna fortsatte att minska förra året, och antalet har minskat klart under det senaste årtiondet.

– Här spelar många faktorer in, exempelvis att det blivit vanligare med kostnadsfria preventivmedel i flera kommuner, också sexualupplysningen och informationen har ökat och blivit bättre, säger specialist Anna Heino vid THL.

Samtalskulturen har också blivit mer tillåtande och man talar mer om de här sakerna, tillägger hon.

Dessutom har tillgången till akuta preventivmedel ökat under 2000-talet, så kallade dagen efter-piller. De blev receptfria år 2015, även för under 15-åringar.

Det är fortsättningsvis bland unga vuxna som det görs flest aborter, det vill säga i åldergruppen 20 till 24, men även där har antalet sjunkit.

Abort i siffror

Förra året utfördes 7 600 aborter, alltså 6,7 aborter per tusende kvinna i fertil ålder, vilket är mellan femton och 49 år.

Det här är drygt åtta procent färre aborter än året innan.

I rapporten uppges att "restriktiva åtgärder som vidtagits för att begränsa coronaepidemin minskade kontakterna mellan människor och därmed möjligen antalet aborter".

Flest aborter utfördes fortsättningsvis i åldersgruppen 20–24 år, det betyder drygt tio kvinnor av tusen i den ålderskategorin.

Mer än en tredjedel, 37 procent, av alla aborter gjordes av kvinnor som redan tidigare genomgått en abort.

Abortstatistiken innehåller uppgifter om lagliga aborter.

"Sociala orsaker" ett brett begrepp

Drygt nittio procent av de som gör abort uppger att de gör det av "sociala orsaker".

– I lagen om avbrytande av havandeskap är kvinnans vilja att avbryta havandeskapet inte en tillräcklig orsak, istället kan man uppge sociala orsaker som grund för avbrytandet vilket kan tolkas brett, säger Heino.

I Finland har vi en över femtio år gammal och enligt vissa föråldrad abortlagstiftning där det inte räcker med kvinnans egna vilja som orsak till att avbryta ett havandeskap fram till vecka tolv.

Då lagen skrevs sågs den som rätt liberal men i dag är den en av de strängaste i Europa.

I höst är det därför meningen att abortlagstiftningen ses över i riksdagen, man strävar efter att göra processen med abort enklare och smidigare.

Samtidigt skulle lagens krav om två separata läkarutlåtanden slopas.

– Det skulle göra förfarandet mera smidigt både för vården och för kvinnan, säger Heino.

Av de som avbröt en graviditet uppgav nästan sextio procent att de använt någon form av preventivmedel.

Kvinnors rätt att ta egna beslut

Nina Nyman som är doktorand i genusvetenskap vid Åbo Akademi säger att det verkligen är dags för en förnyelse av abortlagstiftningen.

– Att tvingas uppge orsak till abort känns som en föråldrad tanke eftersom det ju alltid finns en orsak varför man väljer abort, det är ju inget ingrepp man gör i onödan.

Nyman påminner om att den nuvarande lagstiftningen härstammar från en tanke om att kvinnor inte kan avgöra vad de ska få göra med sina egna kroppar eller vilka beslut de tar om sina liv.

– Så det här handlar ju mer om reglering av redan giltiga orsaker, för orsaker finns ju alltid.

Också att det krävs två läkares utlåtande för en abort känns som en onödig överbelastning av den redan ansträngda sjukvården, säger Nyman.

– Vi ser ju att det inte är en sträng lagstiftning som minskar aborterna utan det är olika preventiva åtgärder och att ha ett samhälle som kan stödja ifall man vill skaffa barn eller inte skaffa barn.

Där har Finland lyckats väldigt bra i internationell jämförelse, konstaterar Nyman.

Finns det då några risker med att modernisera en gammal abortlagstiftning?

– Det medborgarinitiativ som till hösten tas upp i riksdagen innebär inte någon stor förändring utan det är mera en uppdatering till europeisk standard, säger Nyman.

Hon tillägger att det är en väldigt odramatisk förändring i lagen som krävs, men som är till stort stöd för både kvinnor och sjukvård.

Fortsätt tala om blommor och bin

Heino påpekar att trots att vi fått ner antalet aborter ska vi inte invaggas i tron att jobbet nu är färdiggjort.

– Sexualhälsorådgivning kräver alltid en insats, det uppstår nya generationer hela tiden som bör informeras, säger hon.

I rapporten understryks att vi måste fortsätta satsa på gratis preventivmedel, upplysning och en god och snabb vård.

– För att det sjunkande antalet aborter inte ska börja öka krävs därför också en politisk vilja att satsa förebyggande, säger Heino.