Många ukrainare på jakt efter nytt boende när heminkvarteringen upphör – "Man kanske inte visste vad det innebär att ha folk boende i sitt hem"

Hjälpviljan har varit stor men det är varken lätt eller billigt att inkvartera folk hos sig. Förläggningarna i sin tur är fulla och risken är att man behöver flytta långt. Med Migrationsverkets nya modell ska fler ukrainare kunna bo kvar på samma ort.

Av de 25 000 ukrainare som får tillfälligt skydd i Finland har en majoritet ordnat med privat inkvartering – de är inneboende hos någon eller bor i bostäder som står tomma.

I början av våren var andelen privat inkvarterade 70 % medan den nu är 63 %, enligt uppgifter från Migrationsverket. En del av minskningen förklaras av en ändring i hur man räknar. Men trots att minskningen inte är drastisk ser hjälporganisationer och flyktingförläggningar att det är stor rörlighet bland ukrainarna.

Vi har nog en väntelista på folk som bor privat men vill komma in till förläggningen och bo

― Mats Hägglund, migrationsdirektör vid Vörå Migrationscenter

Ismo Valkoniemi som är verksamhetsledare för hjälporganisationen Samaria rf får varje dag samtal från personer som akut behöver ett nytt ställe att bo på. Terhi Aaltonen som driver Kotimajoituksen tuki ry, stödorganisation till heminkvarteringsnätverket, märker av samma trend.

– Hela våren har det rullat in förfrågningar av personer som inte kan bo kvar i det första boendet. Nu söker de nytt boende i samma område, säger Aaltonen.

Också på flyktingförläggningarna har trycket ökat.

– Jodå, vi har nog en väntelista på folk som bor privat men vill komma in till förläggningen och bo, uppger Mats Hägglund som är migrationsdirektör vid Vörå Migrationscenter.

Ukrainare som behöver nytt hem riskerar flytta runt i Finland

7:31

"I bästa fall är heminkvartering ett givande ömsesidigt utbyte"

Att så många ordnat boende privat beror till en stor del på att finländarna varit ivriga att erbjuda inkvartering. En del av de som kommer hit har släktingar eller andra kontakter i Finland och Terhi Aaltonen säger att många gärna bosätter sig i huvudstadsregionen och söker alternativ till flyktingförläggningarna.

Enligt Aaltonen är heminkvartering ett av de bästa sätten att snabbt bli integrerad – man får en mänsklig direktkontakt till samhället. I bästa fall är heminkvartering också ett givande ömsesidigt utbyte.

Många östnylänningar vill öppna sina hem för flyktingar: "Man behöver inte oroa sig för att man blir en socialarbetare"

Jan-Erik Andelin har tidigare erfarenhet av heminkvartering.

Aaltonen poängterar vikten av att man tillsammans med den som ska bo hos en går igenom alla förväntningar och krav. På Kotimajoituksen tuki ry rekommenderar de också att man som värd går med på att erbjuda boplats för åtminstone sex månader framåt. I den rådande krisen har det ändå varit annorlunda.

– Många finländare var i början väldigt ivriga att erbjuda boende hos sig. Man tänkte att det handlade om kortvarigt nödboende vilket inte motsvarar vår bild av vad heminkvartering ska vara, alltså långvarigt och genomtänkt, säger Aaltonen.

Hjälpviljan stor men realiteten hinner fatt

Det har funnits ett stort engagemang när det gäller kriget i Ukraina och i Finland har många sett inkvartering som ett konkret sätt att hjälpa. Men i något skede kommer verkligheten emot.

– Man kanske inte visste vad det innebär att ha folk boende i sitt hem och man inser att det här inte är ett övergående fenomen, att det inte är över till sommaren, säger Niklas Grönroos, invandrarkoordinator vid Borgå stad.

Ismo Valkoniemi från Samaria säger att flera kulturer i samma hushåll kan vara en utmaning. Många som fått husrum hos släktingar bor väldigt trångt – man kan bo sju personer i en tvåa.

Dessutom kommer kostnader som uppvärmning med i bilden, man kanske börjar kräva en hyra för att de inneboende ska få bo kvar. Borgå stads Grönroos berättar att många överlåtit bostäder som står tomma åt ukrainare men när elpriserna stiger räcker inte nödvändigtvis välvilja för att värma upp en extra byggnad.

Grönroos inväntar en ny våg av folk som behöver boende till hösten när de som överlåtit sina vinterbostäder återvänder från sommarstugan.

Flyktingförläggningarna fixar boende – "någonstans i landet"

Om man som ukrainare blir av med sitt tillfälliga hem kan man själv försöka hitta en ny boplats. Annars är det på flyktingförläggningens ansvar att hitta en plats på en förläggning någonstans. Det här är ändå inte nödvändigtvis på en förläggning på samma ort.

– Vi har ju ett begränsat antal platser så i den mån som det frigörs och blir lediga platser så får de flytta in. Annars måste man vänta, eller så erbjuds man boende på någon annan förläggning någonstans i landet, säger Hägglund vid Vörå Migrationscenter.

Niklas Grönroos vid Borgå stad säger att rusningen på förläggningarna är stor särskilt i södra Finland och att man kan bli tvungen att flytta långt bort. Det här kan försvåra integreringen.

– Nästan hälften av de som kommer hit är barn i skolåldern och under. Dem vill man inte rycka ur sitt sammanhang allt för ofta, säger Grönroos.

– De som kommit hit har hunnit skaffa sig vänner och de har kanske gamla vänner och släktingar där de bor. Det är inte roligt om de blir tvungna att flytta till Lappland, säger Samarias Ismo Valkoniemi.

Migrationsverkets nya modell tar vara på kommunernas tomma bostäder

Tiina Järvinen, sakkunnig vid Migrationsverket, säger att många som kommit till Finland sökt sig till kommuner där det inte finns någon egentlig mottagningsverksamhet. Flera kommuner har ändå på eget bevåg börjat erbjuda boplats åt ukrainarna.

– Vi började klura på hur vi skulle kunna ta vara på den outnyttjade hyreskapacitet som finns i flera kommuner – och på samma gång göra det möjligt för ukrainare att stanna på den plats de från början sökt sig till, säger Järvinen.

Det här resulterade i Migrationsverkets nya initiativ där de ersätter inkvarteringskostnaderna åt kommuner som erbjuder boende åt flyktingar. Sedan början av maj har de förhandlat med nästan hundra kommuner, och totalt har över 150 kommuner visat sitt intresse.

I Borgå skrev de under sitt avtal förra veckan. Servicekoordinator Virpi Paulanto är positivt överraskad över Migris beslut och tror att det här är ett steg i rätt riktning också med tanke på framtida kriser.

– I kommunerna har vi redan mycket kunnande. Vi har nätverk och aktörer som alla jobbar för att göra dem som kommer hit hemmastadda. Att ta vara på det istället för att bara anställa mer personal till förläggningarna är ett rätt så fint initiativ av Migri, säger Paulanto.

– Istället för att bara flytta folk från förläggning till förläggning hjälper man dem att fortare hitta det hem där de kan skapa sig en vardag.

– Vi började klura på hur vi skulle kunna ta vara på den outnyttjade hyreskapacitet som finns i flera kommuner

― Tiina Järvinen, Migrationsverket

I alla kommuner är ändå inte ett överskott av lediga bostäder ett problem.

– Vi har kartlagt de lediga bostäder som finns och det handlar om ett tiotal, medan det är hundratals som behöver någonstans att bo, säger Grönroos om situationen i Borgå.

De bostäder som finns kommer de nu under sommaren att inreda så att de ska bli fullvärdiga hem. Vem som sedan får flytta in i bostäderna är det flyktingförläggningen som avgör, efter att de har bedömt behovet av att få stanna kvar på samma plats.