Så här möter Nato de nya säkerhetshoten – vi sammanfattar toppmötets resultat

Mötet beskrevs som en milstolpe i Natos historia. Den västliga militäralliansen vässar sina militära klor och bjuder in Finland och Sverige som nya medlemmar. Vår korrespondent på plats sammanfattar de viktigaste punkterna.

MADRID Det var oerhört viktigt för Nato att kunna bevisa att suveräna länder fattar egna beslut om sin framtid. Det finns inskrivet redan i alliansens grundande fördrag att man kan bjuda in andra länder till medlemskap.

De öppna dörrarna hålls öppna - Turkiet trilskas ändå

Turkiet sades också stödja de öppna dörrarnas-politik. Ändå var det först i sista stund före toppmötets början som landet lyfte sin blockad av Finlands och Sveriges medlemskapsansökningar.

Överenskommelsen som löste dispyten prisades som en diplomatisk balansakt. Fast det dröjde inte länge innan det kom nya turkiska krav på utlämning av kurdiska aktivister och lagändringar.

Men Natoländerna beslöt enhälligt att bjuda in Finland och Sverige, och det politiska steget ska formaliseras nästa vecka med ett anslutningsprotokoll. Efter det startar anslutningsdiskussionerna och den ratificeringsprocess som ger medlemskapet en slutlig stämpel.

Frågan är vilka utspel som ännu är att vänta från Ankara när ratificeringen ska ta vid?

USA:s militära närvaro trappas upp

Med en ny president i Vita Huset och ett ytterst allvarligt säkerhetsläge stod det klart att de största enskilda insatserna skulle komma från Natos ledande land USA.

- Vi kommer att försvara varje tum av Natos territorium, förkunnade president Joe Biden i Madrid och intygade att artikeln som gäller det kollektiva försvaret är helig.

USA har redan 100 000 soldater i Europa men sänder ytterligare 5 000 till Rumänien. Också de roterande styrkorna i Baltikum ska bli flera, och man förstärker såväl den marina styrkan som luftförsvarsförmågan på flera håll.

Då hade Nato också meddelat om att man kommer att öka beredskapsstyrkornas antal från 40 000 till 300 000.

Men spekulationerna om att Turkiet gick med på Finlands och Sveriges medlemskap på grund av amerikanska löften om jaktplan, avvärjdes av president Biden.

- Jag sa redan i december att vi borde sälja F-16 jaktplan åt dem, konstaterade han och sa att det ännu behövs kongressens godkännande, vilket torde vara möjligt.

Ryssland främsta hotet, koll på Kina

Natos måldokument för de kommande tio åren behövde en ordentlig revidering av det förra pappret, som beskrev Ryssland som en partner.

Nu betecknas Ryssland som det främsta hotet mot säkerheten. Och för första gång nämns Kina som en strategisk utmaning.

- Att Kina rustar upp militärt, förser sig med kärnvapen, hotar grannar som Taiwan, investerar i kritisk infrastruktur också i Natoländer, och övervakar sina medborgare, hör till en del av hoten sa generalsekreterare Jens Stoltenberg då han presenterade det så kallade strategiska konceptet.

Även om försvaret av den östra flanken har kommit i fokus, ville värdlandet Spanien och flera andra Medelhavsnationer vända uppmärksamheten också mot den södra flanken.

Nordafrika och Sahelregionen omnämns nu också som potentiellt instabila områdena, där migration och terrorism kan utgöra hot mot Natos territorium.