Från skräpfisk till smartfisk: "Braxen har ett oförtjänt dåligt rykte"

I Vexala i Nykarleby samlar man upp braxen från hela Österbotten och förädlar den till färs. Men fortfarande står lax, sik och gös för en större del av inkomsten.

Det finns både efterfrågan och i viss mån lönsamhet i det som kallas "skräpfisk", som till exempel mört, nors och braxen.

– Intresset och efterfrågan i Finland har ökat och fiskare specialiserar sig på fiske av till exempel braxen och nors, berättar Marina Nyqvist, verksamhetsledare på Österbottens fiskarförbund.

I Nykarleby samlas braxen upp från området mellan Karleby och Vasa av Brännskata Fiskare som förädlar den till färs. Kurt Blomqvist är delägare i företaget och önskar sig fler leverantörer.

– Vi har önskemål på mer fisk än vi kan få in. Gärna skulle vi få leverantörer också söder om Vasa. I dagsläget har vi mellan 30 och 40 leverantörer. Det kommer också nya unga fiskare som levererar till oss och det är positivt, säger Blomqvist.

Eftersom braxen är en ganska benrik fisk har man valt att göra den till färs. För femton år sedan blev braxen så vanlig i fällorna att man fick ta sig en funderare kring hur man ska använda den.

– Kanske är det klimatförändringen som syns i ökad förekomst av braxen, den har verkligen ökat kraftigt. Braxen är ju en god matfisk och har ett oförtjänt dåligt rykte på grund av sina många ben, säger Blomqvist.

Trots att man funnit användning för braxen är det ändå fiskar som lax, sik och gös som ger fiskarna en större del av inkomsten.

– Braxen har ett bra pris nu och det är fint att vi har en användning för den, men inte kan den kompensera för de större fiskarna. Det blev ett dåligt laxår i år och förekomsten av både sik och lax har minskat mycket i Österbotten.

Braxen har ett bra pris nu och det är fint att vi har en användning för den, men inte kan den kompensera för de större fiskarna.

― Kurt Blomqvist

Minskningen av lax och sik beror på sälen och skarven som äter fisken och skrämmer bort den.

– Lönsamheten totalt i österbottniskt fiske är ingenting att skryta med. Men braxfiske är ett välkommet tillskott. Braxen är ju inte heller kvoterad som laxen är, och då är man glad åt en riklig fångst.

Kustfisket i kris

På Österbottens fiskarförbund vill verksamhetsledare Marina Nyqvist helst att man kallar fiskar som nors, mört och braxen för "smart fisk".

– Fisk överlag är väldigt miljövänlig mat. Koldioxidavtrycket är litet och därför är det ett smart val att äta fisk. De här "smartfiskarna" som är underutnyttjade skulle vi kunna äta mycket mer av.

Fisk överlag är väldigt miljövänlig mat. Koldioxidavtrycket är litet och därför är det ett smart val att äta fisk.

― Marina Nyqvist

Hon är medveten om att smartfiskarna bara är ett komplement till de så kallade huvudfiskarna som sik, lax, abborre och gös.

– Kustfisket överlag befinner sig i en kris och allting som ger en inkomst åt fiskarna är hemåt. Producentpriset på fisk borde upp. Vi har sett en liten ökning bland smartfisken, men det skulle krävas mer, säger Nyqvist.

Det som krävs för en ökning av producentpriset är att konsumenterna får upp ögonen för smartfisk och att man blir bättre på att använda fiskarna och marknadsföra dem.

– Det krävs att vi blir bättre på att synliggöra dem och får upp användningen bland konsumenterna. De som köper upp fisk och säljer vidare till partiaffärerna jobbar hårt för att få upp priset, men det behövs också att konsumenterna frågar efter fisken och är beredda att betala för den för att priset ska gå upp, säger Nyqvist.

Norsen är en fisk som också exporteras, till exempel till Ukraina.

– Där har kriget satt stopp för exporten och vi är nu mer beroende av den inhemska marknaden, berättar Nyqvist.

Att fånga braxen är bra fiskvård

Kurt Blomqvist har jobbat inom fiskerinäringen sedan 70-talet och är bekymrad över det österbottniska kustfisket.

– Det är bara spillror kvar av den fiskekår som fanns när jag började. Dessutom regleras fiskandet hårt. Vi har varit tvungna att hitta nya vägar och då har braxfisket blivit ett sätt att överleva.

Fiskarna får 85 cent per kilo plus moms för den braxen de fångar åt Brännskata Fiskare.

Braxen som blir till färs väger mellan 1 och 3 kilo. Fisk som väger mindre än 700 gram blir till foder. Braxen fångas i ryssjor.

– Vi har en tradition av att fiska med ryssjor i Österbotten och det är en förutsättning för att fångsten ska lyckas. Man kan välja när man vittjar och man kan få in stora mängder till hanteringen här i Vexala, säger Blomqvist.

Ur fiskevårdens synpunkt är det bra att braxen fångas eftersom den förökar sig snabbt. När den avlägsnas ger man plats för andra fiskar som sik och abborre.

Det är bara spillror kvar av den fiskekår som fanns när jag började

― Kurt Blomqvist

Färsen som görs i Vexala levereras mest till södra och inre Finland där de största folkmassorna finns. Det är mer sällsynt att man ser färsen i de österbottniska butikerna.

För fiskarna är sommaren en lugn tidpunkt. När värmeböljan i slutet av juni slog till tog vårfisket slut. På hösten fångar man igen fisk i större mängder.

– Nu tar vi upp redskapen och lägger ut igen i september. Då fångar vi bland annat siklöja som har blivit efterfrågad för rommens skull, berättar Blomqvist.